Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

Visar inlägg med etikett Arabiska. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Arabiska. Visa alla inlägg

fredag 27 mars 2020

Om missförstånd av ord

Då egyptier talar engelska är de ofta präglade av hur deras modersmål använder vissa ord. Det kan leda till missförstånd. Jag ska ta upp tre exempel som man ofta stöter på.

Det första är att de inte alltid gör en klar distinktion mellan älska och tycka om, "love" och "like". Om de säger att de älskar dig (love you), menar det oftast att de tycker om dig (like you), vilket inte alls är samma sak. Det kan vara bra att känna till, speciellt som orden ibland yttras från en man till en annan. Och yttras orden av en man till en kvinna, kan "I like you" verkligen mena att han älskar dig.

I det sammanhanget kan man också nämna vanan att kalla alla "habibi", älskling. Man kan bli kallad det av sin frukt- eller brödhandlare. Det betyder absolut ingenting, bara en allmän vänlighet, men första gången man möter det ryggar man nästan tillbaka.

Mitt andra exempel är orden "want" och "need", dvs "vill ha" och "behöva". De är hopplöst förvirrade. De säger ofta att de behöver nånting då de menar att de vill ha det. Det kan ibland vara en stor skillnad och det kan skapa allvarliga missförstånd. Det låter väldigt krävande att de behöver nånting, så till den grad att det blir snudd på förolämpande om man inte förstår att de inte menar det så.

Det sista exemplet är "too much" och "very much". Svenskans för mycket och väldigt mycket uttrycker två helt olika saker. Egyptier använder ofta "too" fel. De säger till exempel, "too much people", "too many problems"osv, då de menar "mycket folk" och "många problem". De menar inte att det är alltför mycket folk, bara att det är mycket. Det kan bli förvirrande, speciellt om de säger t ex att nåt är "too late".

måndag 19 augusti 2019

Uppdaterad artikel: Transkriberade vokalljud


Artikeln "Transkriberade vokalljud" har uppdaterats.

onsdag 10 juli 2019

Transkriberade vokalljud

Jag har fått en fråga om transkription av Egytiska/Arabiska namn. Någon har sett bokstäverna "i" och "e" använda omväxlande i samma namn: Ismail/Esmail. På samma sätt växlas till exempel mellan "u" och "o" (som i Muhammed/Mohammed) respektive "a" och "e" (som i artikeln al/el).

Det här gäller inte bara namn, utan arabiska ord överhuvud då de transkriberas till latinska bokstäver. Som jag tidigare skrivit, finns det ingen allmänt accepterad standard för hur detta ska göras. Dessutom är vokalljuden i Arabiska vaga och oklara, ljuden uttalas olika i olika dialekter och ibland av samma personer, och de ligger ofta mellan ljuden man normalt uttrycker med latinska bokstäver. Ljudet "ä" är t.ex. vanligt, och det transkriberas ibland som "a", ibland som "e".

Förvirringen blir större av att en transkription präglas av målspråket. Man glömmer ofta att europeiska språk uttalar vokalerna olika. För att ta ett exempel - bokstaven "u" beskriver helt olika ljud i t.ex. svenska och tyska.

Egyptierna själva är totalförvirrade då det gäller transkription till latinska bokstäver. De har ju inget fixerat målspråk. Följaktligen finns ingen logik alls i hur de gör det. Man kan se samma ljud transkriberat till olika bokstäver i samma mening, till och med i samma ord. Det förekommer på officiella skyltar, kartor o.d. Då de har nån uppfattning om hur den latinska vokalerna ska uttalas, är de dessutom helt präglade av engelska. Det bäddar inte för enhetlighet, vokalerna i engelska uttalas lite hursomhelst, pga språkets så blandade ursprung. Ta "u" i "united" "furcoat" och "bull"; "i" i "first", "iron" och "bit" eller "e" i "be" och "set". Sen används i transkriptioner ibland "ee" för "i-ljud", något som de fått från engelska ord som "see". Vad de missar där är att "ee" är ett långt i-ljud" och de använder det ibland för kort "i". Och nu har vi bara diskuterat vokaler. Det finns många andra problem med transkriptioner. Att från exempelvis ett transkriberat lexikon läsa sig till hur arabiska ord uttalas är därför mycket svårt, för att inte säga omöjligt.

Det vore bättre att skapa en standard med klara regler baserad på det internationella fonetiska alfabetets struktur,  och att inte låta den påverkas av speciella målspråk. Men vad jag vet, finns inga strävanden i den riktningen.

För att återgå till urspungsfrågan, "Ismail" eller "Esmail"; jag tycker att det ska vara "Ismail", men det är bara min personliga åsikt. Branschen är oreglerad och vildvuxen och allt är möjligt. Det är en hopplös röra.

Läs också:
Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet
Cairo eller Kairo?
Sakkara eller Saqqara?
Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

- - -

Uppdaterad 19 augusti 2019:


Ismail eller Esmail? Häromdagen såg jag nåt transkriptionsmässigt riktigt fult: Esmaeel. Känner man inte till transkriptionsröran och hur den fungerar, skulle man inte kunna se att Esmaeel är detsamma som Ismail.


onsdag 13 februari 2019

Duva & Toalett

Duvor betraktas som kärvänliga och kuttrande fåglar; en vit duva symboliserar till och med fred. Men duvor är aggressiva och elaka varelser - en personlighet de för övrigt delar med många andra fåglar. Inte heller är de påfallande vackra.

I Egypten äter man gärna duva [hamaem]. Det betraktas som en delikatess att ta till då det måste vara finare än kyckling (som ofta äts till vardags) och blir man hembjuden till en egyptier kan det hända att det slås på stort och bjuds på duva. Men inte ens det kan få mig att gilla duvor. Smaken är oansenlig och man får jobba hårt för att lösgöra de små ätliga delar som finns gömda bland benen.

I ärlighetens namn bör det nämnas att det inte rör sig om duvor som äter avfall och annat ute, utan särskilt uppfödda duvor, avseeda att ätas.

För den som inte kan arabiska hyfsat, inbjuder ordet för duva, "hamaem" [حـماَم], till missförstånd. Det liknar ett ord för toalett eller badrum, "hammaem" [حماَم]. Missförståndet väcker ibland en viss munterhet eftersom "aamal hammaem", "göra toalett", betyder att gå på toaletten, att ha avföring. Den arabiska stavningen är samma för båda orden, men uttalet skiljer sig lite åt. För ett otränat öra är det emellertid svårt att uppfatta.

fredag 7 april 2017

Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

Ordet "kaffe" sägs ibland härstamma från namnet på en provins i Etiopien, Kaffa, vilket är möjligt, trots att drycken kaffe på det lokala språket där kallas bunn. En annan teori hävdar att det härstammar från arabiska, kahwa, och sen kommit till europeiska språk via turkiska kahve. Det är också möjligt. Vi ska inte fördjupa oss i argumenten för och emot dessa (eller andra) teorier om ordets ursprung. Istället ska vi fråga oss varför kaffe hetter "ahwa" på egyptisk arabiska, en fråga som jag fått av en läsare.

Som jag tidigare nämnt finns det två k-ljud i arabiskan. Ett "vanligt k-ljud", [ك], och ett som ligger långt bak i munnen, [ق]. Det förra transkriberas som "k", och det senare bör för tydighetens skull transkriberas med "q". Dvs, om det inte är stumt, vilket det ofta är i egyptisk arabiska.

Kaffe heter då på standardarabiska qahwa, besläktat med svenskans "kaffe", och på egyptiskt arabiska ahwa, eller 'ahwa. Båda skrivs [قهوة], det är samma ord, men första bokstaven, [ق], är alltså stum i egyptisk arabiska.

Jämför med vad jag tidigare skrivit om Sakkara eller Saqqara.



söndag 2 april 2017

Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet

Jag har fått frågan hur jag transkriberar arabiska namn och ord till "europeisk" skrift.

Det finns inget standardsystem för transkription mellan arabisk skrift och det latinska alfabetet. Transkription försöker alltså återge uttalet, inte nödvändigtvis stavningen. Ett system som konsekvent baseras på stavning kallas translitteration. Där finns en sorts standard, eller ett par standarder, men om man inte seriöst studerar arabiska, är det transkription man vill ha. Man vill ha en överrensstämmelse mellan skriften och uttalet så att man kan använda skriften som underlag för att förstå vad folk säger och eventuellt för att själv kunna uttala ord på ett begripligt sätt.

Arabiska ljud kan inte enkelt uttryckas med det latinska alfabetet. Det är alltså en svår uppgift att göra en användbar transkription som verkligen blir meningsfull. Jag vet det av erfarenhet. Jag försökte i begynnelsen att lära mig arabiska genom transkriptioner, och det är omöjligt att få orden uttalade rätt baserat på transkriberad arabiska. Att lära sig läsa arabisk skrift är naturligtvis bättre, men den visar inte heller alltid tydligt uttalet. Inte minst eftersom vokaler ofta inte återges. Det visade sig emellertid vara en bättre väg, om man vill lära sig språket ordentligt.

Hur en transkription ser ut beror inte bara på utgångsspråket, i det här fallet arabiska, utan också på målspråket - vilket för den här bloggen är svenska. Om målspråket är engelska, kan man mycket väl skriva t ex "kareem", men till en svenskspråkig målgrupp bör samma ord skrivas "karim".

Det blir riktigt svårt då samma text innehåller former avsedda för olika målspråk, och  dessutom kanske blandar translitteration och transkription. Tyvärr möter man ganska många såna "hopkok".

Jag gör inte anspråk på att vara konsekvent i mina transkriptioner. Jag försöker vara så tydlig och enkel jag kan, men ibland gör man medvetna eller omedvetna eftergifter till vissa hävdvunna transkriptionsvarianter, som egentligen är mindre lyckade, men som många är vana att se och därför lättare förstår. Jag försöker helt enkelt att göra transkriptioner som är så begripliga som möjligt för den som egentligen inte har några kunskaper i arabiska.

Låt mig avsluta genom att cítera T.E. Lawrence (Lawrence of Arabia), som skrev:

"There are some 'scientific systems' of transliteration, helpful to people who know enough arabic not to need helping, but a wash-out for the world. I spell my names anyhow, to show what rot the systems are."

Läs också:


onsdag 14 december 2016

Slöja - Hijab & Niqab

De flesta kvinnor i Egypten är beslöjade enligt muslimsk sed. Det finns dock en ganska stor minoritet, framför allt i större städer, som går barhuvade med håret fritt. Många av dem är kristna, men också sekulerade skikt av överklassen eller övre medelklassen. Det är så pass vanligt att det inte väcker uppseende. Och andra sidan sägs det att mer än 80% beslöjar sig, och det stämmer relativt bra med det intryck man får från folklivet.

På den mer konservativa landsbyggden ser man dock sällan barhuvade kvinnor, och de man ser är i regel kristna, inte muslimer

Gissningsvis en ungefär lika stor (eller kanske något större) andel som de barhuvade utgörs av dem som bär niqab, vilket betyder att de döljer hela ansiktet utom ögonen.

Den stora, majoriteten täcker alltså huvudet och håret, men ansiktet är fritt. Det bär hijab [حجاَب], i motsats till niqab [نقاَب], som alltså täcker ansiktet.

Ordet "hijab" uttalas "higab" i Egypten. Bokstaven ج uttalas i allmänhet som "g" på egyptisk arabiska men som "j" på standardarabiska (engelskt "j", alltså närmast "dj"). Det finns massor av exempel på såna ord. Hijab-higab (huvudscarf), jibna-gibna (ost), hajj-hagg (pilgrimsresa till bl.a. Mecka), osv.


söndag 27 november 2016

Några kryddor på Egyptisk Arabiska

Vi fortsätter ordlistan med kryddor:

persilja - badonis - بقدونس
kanel - 'irfa - قرفة
ingefära - ganzabiil - جنزبيل
kummin - kamoon - كمون
gurkmeja - korkom - كركم
koriander - kuzbara - كزبرة
nejlika - 'oronfil - قرنفل
timjan - zahtar - زعتر

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

torsdag 11 augusti 2016

Egyptisk Arabiska

Standardarabiska (som bygger på klassisk, Koranisk Arabiska) lärs ut överallt och är det officiella språket i Egypten och i alla arabisktalande länder. Men det används inte ofta som vardagligt språk. Undantaget är nyhetssändningar och vissa andra specialområden, samt så kallad "finkultur". Annars har arabisktalande länder alla sina speciella varianter av arabiska. Det kallas "dialekter", men skillnaderna kan vara så stora att användare av två olika dialekter inte kan förstå varandra. Det kan diskuteras om man hellre än "dialekter" bör tala om olika "språk" eller "språkvarianter". Men det är en definitionsfråga vi inte behöver bry oss om här och nu.

Den största Arabiska "dialekten" är Egyptisk Arabiska. Den är störst helt enkelt för att Egypten är det folkrikaste arabisktalande landet. Dialekten är också den som mest förstås utanför det område där den brukas som vardagsspråk. Det beror på att Egypten är ett centrum för arabisk populärkultur, som sprids i hela den arabisktalande världen.

Även inom Egypten förekommer lokala dialekter, precis som det gör i alla språkområden. Det man vanligvis kallar Egyptisk Arabiska är huvudsakligen Cairodialekt.

Arabiskan kom till Egypten med Islam på 600-talet, men spred sig ganska sakta. Koptiskan levde kvar som parallellt vardagsspråk i Övre Egypten i flera sekler. Det finns rapporter om att det fanns bondkvinnor Övre Egypten som så sent som på 1600-talet talade Koptiska i vardagslag. Idag lever Koptiskan, som härstammar från Fornegyptiska, endast som liturgiskt språk i den Koptiska Kyrkan. Den Egyptiska Arabiskan har emellertid ett anmärkningsvärt stort antal Koptiska låneord och har dessutom, både fonologiskt och syntaktiskt, påverkats av det Koptiska språket.

onsdag 8 juni 2016

Mer livsmedel på Egyptisk-Arabiska

Några nötter, baljväxter, sädesslag och mejeriprodukter på Egyptisk-Arabiska.

mandel - looz - لوز
valnötter - ayn el gamal - عين الجمل (betyder "kamelögon")
hasselnötter - bondo' - بندق
jodnötter - sudaani - سوداني
kokos(nöt) - gooz el hind - جوز الهند
majs - dura - درة
popcorn - fishaar - فشار
beans - fool - فول
kikärter - hommos - حمص
linser - adds - عدس
mjöl - di'ii' - دقيق
vete - amh - قمح
havre - shufaan - شوفان
pasta - makaroona - مكرونة

ost - gibna - جبنة
smör - zebda - زبدة (Ett slags matfett, unikt för Egypten, och mycket ohälsosamt.)
yoghurt - zabaadi - زبادي
ägg - beid - بيض
honung - aasal - عسل
melass - aasal assuad - عسل اسود (Betyder "svart honung", men det är oftast inte honung och inte genuin melass heller.)

En kul detalj är att smekmånad heter "shahr el-Aasal" - شهر اِلعسل - vilket ordagrannt betyder "honungsmånad". Jämför engelska "honeymoon".

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

torsdag 26 maj 2016

Drycker på Egyptisk-Arabiska

Här följer några drycker på Egyptisk-Arabiska.

juice - asiir - عصيرر
vatten - mayyah  - ميّة
te - shaay - شاي
kaffe - 'ahwa - قهوة
mjölk - laban - لبن
vin - nibiit - نبيت
champagne - shampanya - شامبنية
öl - biira - بيرة
bockhornsklöverte - helba - حلبة
aniste - yansoon - يانسون

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Läs också:

fredag 22 april 2016

Mer om hälsningsfraser

Jag har fått frågan: hur hälsar man på en kristen egyptier, då Assalamu Aleikum verkar så Islamiskt?

Frasen Assalamu aleikum har visserligen sitt direkta ursprung i Koranen, men svaret är att man hälsar likadant som på en Muslim. Man kan till och med använda den mer sirliga frasen Assalamu aleikum wa Ramatullahi wa Barakatuh, som brukar översättas till engelska som "May the peace, mercy, and blessings of Allah be with you".

Detta är förvisso en mycket Islamisk fras och den används med små variationer av Muslimer i olika delar av den Muslimska världen, men den går bra att använda till Kristna i Egypten. Den referrerar visserligen till Allah, men Allah är inget egennamn på den Islamiska guden, det är helt enkelt det arabiska ordet för "Gud". Kristna tror också på Gud, så det är inget problem.

Vad man inte bör göra är att till en Kristen använda fraser som nämner eller refererar till Profeten Muhammed. Det är högst opassande. Han är inte en del av kristendomen. Och tro inte att frågan är oviktig, i Egypten är religion mycket viktigt.


lördag 2 april 2016

Frukt på Egyptisk-Arabiska

Vi fortsätter ordlistan, den här gången med frukt på egyptisk arabiska.

frukt - fakha

äpple - tufaah - تفّاح
apelsin - burtu'aan - برتقان
banan - mooz - موز
citron - lamoon - لمون
vattenmelon - battikh - بطّيخ
jordgubbar - faraola - فراولة
körsbär - kireiz - كريز
druvor - ainab - عنب
russin - zibiib - زبيب
päron - kommetra - كمترى
persika - khokh - خوخ
plommon - bar'uu' - برقوق
granatäpple - romaan - رمّان
aprikos - mishmish - مشمش
guava - guwafa - جوافة
ananas - ananaas - اناناس
kokosnöt - goz hind - جوز هند
mango - manga - مانجة
fikon - tiin - تين
oliv - zaytoon - زتون
färska dadlar - balah - بلح

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

torsdag 31 mars 2016

Grönsaker på Egyptisk-Arabiska

Om du ska handla mat själv i Egypten, behöver du veta vad varorna heter på egyptisk arabiska. Här följer några grönsaker:

grönsak - khodar

blomkål - arnabiit - قرنبيط
kål - koromb - كرمب
okra - bamya - بامية
tomater - tamaatim - طماطم
morot - gazar - جزر
gurka - khiyaar - خيار
sallat - khass - خسّ
peppar - felfel - فلفل
lök - baasal - بصل
vitlök - tom - توم
äggplanta, aubergine - bitingaan - بدنجان
persilja - badonis - بقدونس
zucchini - koosa - كوسا
favabönor - fool - فول
ärter - bisilla - بسلة
kikärter - hummus - حمص
selleri - karafs - كرفس
potatis - batatiis - بطاطس
spenat - sabaanikh - سبانخ- فجل
rädisa - figl - فجل

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

måndag 14 mars 2016

Egyptisk-Arabiska Fraser - Vanliga Frågor

Några frågor som du antagligen möter vid ett egyptenbesök. Det två arabiska alternativen är maskulinum och femininum. Det beror alltså på könet hos den som frågan ställs till.

Vad heter du? - esmak eh/esmik eh?
Varifrån kommer du? - enta minin/enti minin?
Är du gift? - enta mitgawiz?/enti mitgawiza?
Har du barn? - andak awlaad/andik awlaad?
Hur gammal är du? - andak kam sena?/andik kam sena?
Var bor du? - enta sakin fein?/enti sakna fein?
Vad vill du? - enta ayiz eh?/enti ayiza eh?
Vad vill du ha att äta? - teheb takul eh?/tehebi takli eh?
Vad vill du ha att dricka? - teheb teshrab eh/tehebi teshrabi eh?

Ordagrannt betyder de två sista frågorna "tycker om äta/dricka vad?"

Här kan man notera frågeordet "vad" ["eh", eller kanske snarare"eyh"], som används oerhört mycket. Det säger man också om man inte uppfattar vad nån säger och vill att de ska upprepa det. 

Frågan om man är gift är en av de första som ställs i Egypten. Enligt den lokala kulturen är det oerhört viktigt. Om man inte är gift, tas det för givet att man ivrigt åstundar att snarast gifta sig. Att någon frivilligt skulle vara ogift är helt obegripligt för de flesta egyptier.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

lördag 20 februari 2016

Ett urval länder på Egyptisk-Arabiska

Om du besöker Egypten är en av de första frågorna du får av folk "minin?" Det betyder "varifrån", och är du då svensk, förväntas du svara "Sverige". Vanligt folk vet inte vad det är, men egyptier som arbetar med turister känner i allmänhet till Sverige eftersom svenskar är och har varit en mycket stor turistgrupp i Egypten. Men det kanske kan vara roligt att kunna svara på arabiska, och då ska du svara "il-suiid". Säger du Sweden på engelska, repeterar de alltid "suiid" och väntar ett bekräftande "yes". Det skämtas ibland om likheten med det engelska ordet "sweet".

Om du vill kan du svara med en fullständig mening:
"Jag är från Sverige" - ana min il-suiid.

Här följer de Egyptisk-Arabiska namnen på ett urval länder.

Sverige - il-suiid - السويد
England - inglitira - انجلترا
Tyskland - almanya - ألمانيا
Frankrike - faransa - فرنسا
Grekland - el-yunaan - اليونان
China - as-siin - الصين
Japan - el-yabaan - اليابان
Indien - el-hind - الهند
Egypten - masr - مصر
Sudan - as-suudaan - السودان
Tunisien -  tuunis - تونس
Libyen - liibiyaa - ليبيا
Jordanien - al-'urdunn - الأردن
Palestina - filastiin - فلسطين
Israel - israiil - إسرائيل
Libanon - libnan - لبنان
Syrien - surya - سوريا
Kuweit - el-kuweit - الكويت
Saudiarabien - es-sauhuudiyya - السعودية
Yemen - el-yaman - اليمن

Mer egyptisk-arabiska?

söndag 31 januari 2016

Egyptisk-Arabiska ord och fraser

Vi ska titta på några fler egyptisk-arabiska ord och fraser som kan vara användbara vid ett besök i Egypten.

ja - aywa, naam (båda används, men "aywa" är vanligast)
nej - laa
tack - shokran
nej tack - laa shokran

Några fraser som kanske behövs om du inte kan arabiska.

jag förstår inte - ana mish fahem ("fahema" om du är kvinna)
jag talar engelska - ana batkallem anglezi ("ana" betyder "jag")
talar du engelska? - enta betetkallem anglezi? ("enta" betyder "du" till man; till kvinna är det "enti")
jag talar inte arabiska - ma-batkallamsh `arabi

Kanske behöver du fråga om vägen. "Var" eller "var är" heter "fein" [فین]. Frågeord placeras vanligen sist in en mening eller sats på arabiska, även om det är helt begripligt även om "fein" placeras först. Och det görs ibland. Det går även att säga till exempel "fein Ahmed" eller "fein el-metro" (jämför nedan).

var är du? - enta fein? ("enti fein", om det är till en kvinna)
var är Ahmed? - Ahmed fein?
var är Tahrirtorget? - midan Tahrir fein? ("midan" betyder "torg")
var är tunnelbanan? - el-metro fein? 
var är Nilen? el-Nil fein?

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

lördag 2 januari 2016

Klockan på Egyptisk-Arabiska

Låt oss se hur man anger klocktid på Egyptisk-Arabiska - och hur man frågar om hur mycket klockan är.

Hur mycket är klockan? - Es saaha kam? - الساعة كام؟

Mönstret för hur man svarar är att man säger "es-saaha" följt av ett tal. Till exempel:

Klockan är ett - Es-saaha waheda - الساعة واحدة

"Waheda" är "ett". Du kan byta ut det mot två [itnin], tre [talata], osv. Se Egyptisk Arabiska Kardinaltal - del 1 för att hitta talen.

Men vad gör man om klockslaget inte är en jämn timme? Systemet är logiskt och enkelt.

Halvtimme är "noss", en tjugominutersperiod är "tilt", och en kvart är "rubh". Minuttal mindre än 15 anges med talet (t.ex. "fem" - "khamsa"). Sen lägger man till genom att sätta "wa" emellan - eller drar ifrån genom att sätta "illa" emellan.

1:10 - waheda wa ashara - واحدة وعشرة
1:20 - waheda wa tilt - واحدة وتلت
1:30 - waheda wa noss - واحدة ونص
1:40 - itnin illa tilt - اتنين إلا تلت
1:50 - itnin illa ashara - اتنين إلا عشرة

1:05 - waheda wa khamsa - واحدة وخمسة
1:15 - waheda wa rubh - واحدة وربع
1:25 - waheda wa noss illa khamsa - واحدة ونص إلا خمسة
1:35 - waheda wa noss wa khamsa - واحدة ونص وخمسة
1:45 - waheda illa rubh - اتنين إلا ربع
1:55 - itnin illa khamsa - اتنين إلا خمسة

Nu kan du skapa dina egna klockslag.

3:15 - talata wa rubh
7:35 - sabah wa noss wa khamsa
5:25 - khamsa wa noss illa khamsa
9:40 - ashara illa tilt

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

onsdag 18 november 2015

Några Hälsningsfraser på Egyptisk Arabiska

Det är viktigt att veta hur man i ett land hälsar och besvarar hälsningar. Det ger alltid lite extra goodwill om man kan göra det på det lokala språket.  

Det vanligaste sättet att hälsa i Egypten är att säga "Assalamu aleikum" (Frid/fred vare med dig). Det korrekta svaret är "Wa aleikum assalam".

Det kan alltid användas. Det är artigt och aldrig fel. Folk säger det till och med till medpassagerarna då de stiger in i en buss. Och sitter du i bussen då nån kommer in och säger Assalamu aleikum, förväntas du besvara hälsningen, även om ingen riktigt väntar sig det av en utlänning. Men det är ohövligt att inte besvara den.

Egyptier hälsar ibland med "Marhaban" - inte minst till en utlänning. Det betyder hej eller välkommen, och besvaras normalt med "Ahlan bik" eller "Marhaban bik".

Ett annat ord som motsvarar hej är "Ahlan". I längre form betyder frasen ungefär hej och välkommen: "Ahlan wa sahlan". Det besvaras också med "Ahlan bik".

God morgon heter "Sabah el-kheir" (kom ihåg att "kh" är ett ach-laut), och besvaras normalt med "Sabah en-noor".

God kväll heter "Masa el-kheir" och ska besvaras "Masa en-noor".

God natt heter "Tesbah ala kheir" och besvaras "Wenta min ahlo".

Ska du säga adjö säger du antingen "Assalamu aleikum", vilket duger vid avsked också, eller också "Maesalama"

Egyptierna frågar också hur du mår. Det vanligaste sättet att göra det är att säga "izzayak" (till man) - "izzayik" (till kvinna). Då svarar du "kwaiss al-hamdulillah". "Kwaiss", betyder bra - "el-hamdulillah" är ett tack till Gud. Ibland svarar de bara "El-hamdulillah". Vill du inte dra in Gud i resonemanget, kan du svara "kollo tamam", allt är okay - eller bara "kwaiss".

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Läs också:
Handskakning och Kindkyssar

fredag 13 november 2015

Färger på Egyptisk Arabiska

Vi ska titta på namnen på några färger.

Färger - alwan - ألوان 

Alla exemplen är i singularis maskulinum. Det är tillräckligt om du bara vill klara dig i Egypten och inte studera arabiska på allvar. I princip räcker det med dem som står i fet stil. De övriga är överkurs.


vit - abyad - أبيض 
off-white - samni - سمني

svart - iswid - إسود 

mörkgrå - rosasi - رصاصي
ljusgrå - ramaadi - رمادي

röd - ahmar - أحمر 

grön - akhdar - أخضر 
olivgrön - zaytooni - زيتوني
blågrön - ginzaari - جنزاري
mörkgrön - zeiti - زيتي
brungrön - kamooni - كموني
pastellgrön - kurumbi - كرمبي

blå - azra - أزرق 
ljusblå - labani - لبني
mörkblå - kuhli - كحلي

gul - asfar - أصفر 
citrongul - laymooni - لموني 

orange - bortoaani - برتقاني 

brun - bonni - بني

purpur, lila - banafsegi - بنفسجي 

rosa - bambi - بمبي 


Jag ska inte gå in närmare på etymologi just nu, men för den som är språkintresserad finns det några saker att lägga märke till.

Ordet azra för blå, är besläktat med svenska "azur".

Ordet för gul, asfar (femininum: safra), är besläktat med svenska "saffran".

Ordet för brun, bonni, är besläktat med det lokala ordet för kaffeböna, bonn.

Citrongul, laymooni, är direkt härlett från ordet för citron, laymoon. (Jämför "lemon".)

Orange, bortoaani, är härlett från apelsin, bortoaen.

Ordet labani för ljusblå är besläktat med laban, mjölk.

Ordet zaytooni för olivgrön,är härlett från ordet för oliv, zaytoon.

Ordet kamooni för brungrön är besläktat med ordet kamoon, kummin.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.