Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

söndag 29 mars 2020

Egypten & Covid-19

Covid-19 präglar för närvarande Egypten, precis som det präglar praktiskt taget hela världen. En hel del åtgärder har satts in, man kan väl säga att det officiella Egypten tar hotet på allvar och gör vad som kan göras, även om de medicinska resurserna är ganska små, i alla fall om infektionsfallen skulle bli många. Den senaste officiella statistiken säger att 536 insjuknat, 116 blivit friska igen och 30 har avlidit. Statistik här ska man nog ta med en nypa salt, mycket passerar utanför. Framför allt kan man misstänka att betydligt fler blivit sjuka utan allvarliga symptom och sen tillfrisknat. Det är kategorin som lättast förblir odukumenterad. Det gäller överallt i världen.

Allt flyg har stoppats.

Myndigheter är stängda, med undantag för såna som är livsuppehållande.

På kvällar och nätter ska alla affärer, restauranger, caféer osv vara stängda (svårt för egyptierna som är vana att shoppa på nätterna) och all trafik, offentlig och privat, stoppas. Bagerier, apotek och vissa supermarkets är undantagna från nattförbudet, och man stimulerar "home delivery" av mat.

Alla tillställningar som involverar publik är totalförbjudna.

Stränderna är stängda. Länge en förbisedd åtgärd, men efter att det börjat cirkulera videofilmer och bilder på folksamlingar på vissa medelhavsstränder, beslutades om ett direkt stängande av stränderna.

Moskéer har stängt för gemensamma böner, som t ex den stora fredagsbönen till vilken nästan alla muslimska män går, och kyrkorna håller inga mässor. Begravningar får genomföras, men bara den närmaste familjen får närvara.

Skolor och universitet är stängda.

Så kallad "social distancing" förespråkas och regeringen höll sitt första digitala kabinettsmöte i förra veckan.


fredag 27 mars 2020

Om missförstånd av ord

Då egyptier talar engelska är de ofta präglade av hur deras modersmål använder vissa ord. Det kan leda till missförstånd. Jag ska ta upp tre exempel som man ofta stöter på.

Det första är att de inte alltid gör en klar distinktion mellan älska och tycka om, "love" och "like". Om de säger att de älskar dig (love you), menar det oftast att de tycker om dig (like you), vilket inte alls är samma sak. Det kan vara bra att känna till, speciellt som orden ibland yttras från en man till en annan. Och yttras orden av en man till en kvinna, kan "I like you" verkligen mena att han älskar dig.

I det sammanhanget kan man också nämna vanan att kalla alla "habibi", älskling. Man kan bli kallad det av sin frukt- eller brödhandlare. Det betyder absolut ingenting, bara en allmän vänlighet, men första gången man möter det ryggar man nästan tillbaka.

Mitt andra exempel är orden "want" och "need", dvs "vill ha" och "behöva". De är hopplöst förvirrade. De säger ofta att de behöver nånting då de menar att de vill ha det. Det kan ibland vara en stor skillnad och det kan skapa allvarliga missförstånd. Det låter väldigt krävande att de behöver nånting, så till den grad att det blir snudd på förolämpande om man inte förstår att de inte menar det så.

Det sista exemplet är "too much" och "very much". Svenskans för mycket och väldigt mycket uttrycker två helt olika saker. Egyptier använder ofta "too" fel. De säger till exempel, "too much people", "too many problems"osv, då de menar "mycket folk" och "många problem". De menar inte att det är alltför mycket folk, bara att det är mycket. Det kan bli förvirrande, speciellt om de säger t ex att nåt är "too late".

söndag 15 mars 2020

Vad är Arabvärlden/The Arab World?

I förra inlägget diskuterade jag begreppet Mellanöstern. Men det finns en annan vag term, nämligen Arabvärlden. Vad är det?

Begreppet är missvisande eftersom etniska araber nog bara är i majoritet på den arabiska halvön, om ens där. Men vad man brukar beteckna som Arabvärlden är ett mycket större område som sträcker sig från Marocko till gränsen mot Iran (Iran är inte en del av Arabvärlden, hur man än definierar begreppet - inte heller Israel). Området kännetecknas av Islam (en arabisk religion), av arabiskt språk och en i olika usträckning arabiserad kultur (som följer med religionen). Det vore bättre att tala om den "arabiskspråkiga världen". Men inte ens det är riktigt rätt, det finns folk inom området med andra officiella språk. Begreppet är egentligen omöjligt. I dagligt tal, emellertid, betecknar det nog närmast länder som är medlemmar i Arabförbundet. Egypten räknas dit.

"Arabvärlden" är inte ekvivalent med "Mellanöstern" eller "MENA". Länder som Turkiet, Afghanistan, Iran och Pakistan räknas i alla fall ibland till Mellanöstern, och de domineras av Islam, men de är inte en del av Arabvärlden.

Läs också:


fredag 13 mars 2020

Är Egypten en del av Mellersta Östern?

Begrepp som Fjärran Östern, Mellanöstern, Centralasien, osv har luddiga gränser. Vad som exakt ingår kan skilja sig lite beroende på vem som använder begreppen och när. Det finns inga standardiserade definitioner. På engelska finns dessutom Near East, men det är en huvudsakligen obsolet term för det Ottomanska imperiet och dess delar. Den kan vi bortse från idag.

Mellanöstern är väl närmast Asien väster om Indien. Slarvigt använt inkluderar nog många Nordafrika i Mellanöstern, men det är inte korrekt. Istället använder man numera termen MENA, som står för Middle East and North Africa, för det huvudsakligen muslimska området som sträcker sig från Marocko till Pakistan.

Egypten ligger i både Nordafrika och Asien, så det ska kunna räknas till Mellanöstern eller till Nordafrika, och det växlar nog hur det ses på det. Men som termen Mellersta Östern eller Mellanöstern används, räknar man i allmänhet in Egypten.

Som jag tidigare skrivit, har Egypten ansiktet mot öster, det finns starkare kulturella band med Saudiarabien, Jordanien och inte minst Syrien, än det gör med t ex Tunisien eller Libyen. Både politiskt och kulturellt är Egypten mer västasiatiskt än nordafrikanskt.

Geografiskt anses gränsen mellan Asien och Afrika numera vara Suezkanalen, men bakåt i tiden har det växlat. Det har ibland till och med ansetts vara Nilen.

tisdag 10 mars 2020

Egyptens Presidenter

Efter inlägget om Mubaraks död fick jag frågor om Egyptens presidenter. Mubarak räknas som den fjärde, men listan över presidenter är förvirrande. Alla räknas nämligen inte.

Den förste presidenten var Mohamed Naguib. Han var en av ledarna för revolutionen som avskaffade den väsentligen turkiska monarkin i Egypten 1952. Han blev officiellt president den 18 juni 1953, i samband med att Egypten förklarades vara en republik. Han avgick i november 1954, varefter platsen var vakant till juni 1956, då den andre presidenten, Gamal Abdel Nasser, tillträdde sitt ämbete. Tiden emellan dessa båda, styrdes Egypten av ett revolutionsråd under ledning av just Nasser.

Nasser dog på sin post 1970, under omständigheter som är något dunkla. Officiellt passerade det som en naturlig död, men det är tveksamt.

Den tredje presidenten var Anwar Sadat, som tillträdde vid Nassers död 1970 och inhade ämbetet tills han blev mördad 1981. Ett mord troligen orsakat av att han ingick ett fredsavtal med Israel.

Efter Sadat var Sufi Abu Taleb verkställande president i 8 dagar, mellan den 6 och 14 oktober 1981. Han räknas inte i den officella presidentlistan.

Från den 14 oktober 1981, tills den framtvingade avgången i februari 2011, var Hosni Mubarak Egyptens fjärde president.

Efter Mubaraks avgång och fram till juni 2012, leddes Egypten av The Supreme Council of the Armed Forces, under Fältmarskalk Mohamed Hussein Tantawi. Han räknas inte som president.

I juni 2012, blev Mohamed Mursi Egyptens femte president. Han störtades redan i juli 2013, varefter Adly Mansour tjänade som interimspresident till juni 2014. Mansour, som innan dess var ordförande i konstitutionsdomstolen, räknas inte heller till de genuina presidenterna. Den sjätte och nu sittande presidenten, Abdel Fattah el-Sisi tillträdde den 8 juni 2014.

måndag 9 mars 2020

Hosni Mubarak död

Jag brukar avstå från att skriva direkt om samtida egyptisk politik, ämnet är alltför känsligt, men jag kan inte undvika att nämna att Hosni Mubarak dog den 25 februari i år. Det var för knappt två veckor sen.


Hosni Mubarak 2009, vid ett besök i Rom
Copyright © Presidenza della Repubblica
Copyrighted Free Use


Mubarak (1928-2020) var Egyptens fjärde president och satt i ämbetet 1981-2011. Han avgick efter protesterna 2011, som var en del av den så kallade arabiska våren. Efter det genomgick han, svårt sjuk, en serie rättegångar där han slutligen friades. Fängelsetiden tillbringade han huvudsakligen på sjukhus. Han försattes på fri fot 2017.

torsdag 5 mars 2020

Snabbätare

Då man äter med egyptier, speciellt om det inte är i en av de större städerna, får man alltid problem att hänga med. De slänger snabbt i sig maten innan den alls svalnat. Det kan bli ett problem om alla andra är färdiga och man själv knappast börjat äta.

Jag har observerat det här fenomenet och man kanske kan säga att jag genomlidit det på flera ställen. Eftersom jag oftar diskuterar olika iakttagelser med egyptierna själva, har jag naturligtvis försökt få fram en förklaring också. Varför äter de så snabbt?

Sent omsider fick jag ett svar, som jag faktiskt tror är det rätta.

Det lär bero på en gammal sedvänja att alla måste sluta äta då den som var först klar slutade - så det gällde att skynda sig om man skulle hinna få i sig nåt. Naturligtvis blev det en ond cirkel, alla åt snabbare och snabbare, även den som blev först färdig.

Det lär ha varit så, i alla fall på landsbygden. Fastän regeln inte observeras längre, fick de för vana att äta mycket snabbt - och den vanan sitter sannerligen i.