Sultan - Sultanat

Sultan, ursprungligen arabiska sulṭān [سلطان] är en muslimsk härskartitel av olika dignitet. Den har burits av såväl härskare med imperiell status som små lokalhärskare, såsom dagens Malaysiska sultaner. Ordet sulṭān betyder "styrka" eller "auktoritet" och är ytterst härlett från sulṭāh, "makt".

En sultans land och värdighet kallas sultanat, på arabiska saltanah [سلطنة].

Världshistoriens förste sultan var Mahmud Ghaznavi (979-1030). Han var ghaznavidisk sultan i Ghazni, i Afghanistan, från år 998. Mahmud Ghaznavi erövrade delar av Indien och räknas som grundaren av det Indiska Delhisultanatet.

På den här målningen av den persiske konstnären Kamal-ud-din Bihzad (ca 1450-1535)

ser vi Mahmud Ghaznavi (i rött), världshistoriens förste sultan.

(Bilden är "in the Public Domain")

I Egypten bars sultantitel av härskarna från Ayyubiddynastin, från Mamlukernas båda "dynastier", samt av två medlemmar av Muhammad Alis dynasti: Hussein Kamil (Sultan av Egypten och Sudan), 1914 - 1917; och Fuad I (Sultan av Egypten och Sudan), 1917 - 1922.

Hussein Kamil

Sultan av Egypten och Sudan 1914-1917

(Bilden är "in the Public Domain")

Fatimidisk Tid - Historiens enda Shiitiska Kalifat - Grundandet av Cairo

Fatimidisk tid i Egypten började år 969 e.Kr., då Fatimiderna från väster anslöt landet till det kalifat de redan etablerat i delar av Nordafrika (Algeriet, Tunisien, Libyen) och Sicilien. De ankommande Fatimiderna, som var Shiamuslimer (det enda Kalifat i historien som inte varit Sunnimuslimskt), byggde då en ny huvudstad för sitt imperium vid Nilen: al-Qāhirah, Cairo. Kalifatet växte sen vidare österut, på bekostnad av det Abbassidiska Kalifatet, som pressades tillbaka.

Från omkring 1060, började territoriet minska igen, och Egypten, dess centrum, skakades av olika konflikter. Banu Hilal, en arabisk beduinstam, skickades till Nordafrika för att med våld återföra en folkgrupp som plötsligt bestämt sig för att istället erkänna den Abbassidiske Kalifen i Bagdad. Detta blev början på en arabisering av Nordafrika och en stor beduinnärvaro som blivit ett permanent befolkningsinslag.

Turkisk expansion och Korstågen kom gradvis att pressa tillbaka Fatimiderna, och internt tappade kaliferna makten till sina vesirer. Den siste vesiren var den Saladin som skulle komma att avsluta Fatimidisk tid i Egypten, själv ta den formella makten som Sultan, starta sin egen Ayyubidiska dynasti och återföra Egypten till Sunni-Islam. 

År 1171 upplöste Saladin det Fatimidska Kalifatet och fredagsbönen i Cairo hölls i den Abbasidiske Kalifens namn.

Fatimidisk tid var en av Egyptens många kulturella höjdpunkter. Vetenskap, filosofi och olika sorters lärdom frodades, såväl som ett förhållandevis stor religiös tolerans. Olika riktningar av Islam tolererades och fastän en stor del av överklassen var Shiiter (en riktning som kallas Ismailiter), var befolkningen i stort Sunnimuslimer. Shia har dock alltjämt en ganska stor närvaro i Egypten, fastän anhängarna håller en låg profil. Shiiter motarbetas medvetet av etablissemanget. Det finns dock i vissa Sunnitiska folkgrupper inslag av Shiatraditioner i t. ex. begravningsriterna, förmodligen utan de själva är riktigt medvetna om det. De mest renodlade Sunniterna är de många Salafisterna.

I Cairo finns en hel del arkitektoniska lämningar från Fatimidisk tid. De mest slående är al-Hakim-moskén och al-Azhar.

Läs också:
Saladin
Om Fatimidernas plats i Egyptisk kronologi.
Den Fatimidiska Dynastin och dess Ursprung
Kalif - Kalifat  ...Vad är det?

Ayyubidernas dynasti i Egypten

Ayyubidernas dynasti i Egypten började med Saladin.

Som Sultaner regerade:

Salah al-Din ibn Ayyub 1174–1193

Al-Aziz Uthman 1193–1198

Al-Mansur Nasir al-Din Muhammad 1198–1200

Al-Adil Sayf al-Din Abu Bakr I 1200–1218

Al-Kamil 1218–1238

Al-Adil Sayf al-Din Abu Bakr II 1238–1240

As-Salih Ayyub 1240–1249

Al-Mu'azzam Turan-Shah 1249–1250

Al-Ashraf Musa, Sultan of Egypt 1250–1254 (formellt, i praktiken regerade Mamluken Aybak)

Huvudgrenens huvudman bar sultantitel.

Andra grenar av dynastin regerade i Damaskus, Aleppo, Ba'albek, Hims, Hisn Kayfa, Kerak, Mesopotamien, samt Yeman och Hejaz. Förutom Damaskus härskare, av vilka en del bar sultantiteln, leddes de övriga grenarna av en emir, formellt underställd Sultanen.

Läs också:

Saladin

Saladins Citadell i Cairo
Om den Ayyubidiska dynastins plats i Egyptisk Kronologi

Historisk Tidsindelning

De flesta är medvetna om att Egypten är ett gammalt land och praktiskt taget alla känner till existensen av pyramiderna och sfinxen. Men få är medvetna om hur komplex och innehållsrik den egyptiska historien är. Man brukar säga att alla vägar går till Rom, men jag skulle hellre säga att alla vägar går till Egypten. Det är naturligtvis en överdrift, man ska aldrig säga "alla", men många vägar leder till Egypten. Speciellt då det gäller historia.

För att få en helhetsbild som håller samman de historiska artiklar jag då och då skriver, kan det vara bra att ha den officiella historieskrivningens grundstruktur klar för sig. Man brukar dela upp Egyptens historia i följande stabila perioder, mellan vilka det var instabila mellanperioder. 

En hel del i den äldre kronologin och historien kan med fog ifrågasättas, men låt oss inte befatta oss med det just nu. Det här är den officiella tidsramen.

Fördynastisk Tid: Före ca 3150 f.Kr.

Ingen kommentar.

Tidig Dynastisk Tid: Från ca 3150 f.Kr.

Kung Menes var enligt regentlängden den förste härskaren över de båda länderna, Övre och Nedre Egypten. Han anses ha enat länderna omkring 3150 f.Kr. Kung Menes existens är dock omtvistad, somliga anser att den första kungen var Narmer, omkring 3000 f.Kr.

Gamla Riket: ca 2700-2200 f.Kr.

Det här anses vara Egyptens första kulturella storhetsperiod. Huvudstaden var Memfis, och man byggde de flesta berömda pyramiderna och sfinxen.

Mellersta Riket: ca 2080-1640 f.Kr.

Under den här perioden var huvudstaden först Thebe och senare el-Lisht. Religiöst tog Osiriskulten fart. De tidigaste gravarna i Konungarnas Dal konstruerades.

Nya Riket: ca 1550-1069 f.Kr.

Under den här tiden kan man tala om ett Egyptiskt Imperium. Då levde också många av de namnkunnigaste faraonerna och drottningarna: Tutankhamon, Nefertiti, Ramses II, Akhenaton (Ekhnaton), Totmes III och Hatshepsut. Från den här tiden stammar många monument. Templen i Luxor och Karnak, Abu Simbel, och de flesta gravarna i Konungarnas Dal.

Den Ptolemaiska Eran: ca 305-30 f.Kr.

År 305 f.Kr. välkomnades Alexander den Store i Egypten som en befriare från ett kortvarigt Persisk välde. Han grundade Alexandria. Då han dog delades hans Hellenistiska välde mellan generalerna. Ptolemaios tog Egypten, som sen regerades av hans Makedoniska dynasti fram till 30 f.Kr. Det Ptolemaiska Egypten blev den Hellenistiska världens kulturella centrum.

Romersk och Kristen Era: ca 30 f.Kr-618 e.Kr.

Då Cleopatra VII dog, blev Egypten inlemmat i det Romerska Imperiet. Det kom också en kort tid under Byzantinskt styre innan det togs av Araberna.

Under den här tiden spred sig kristendomen i Egypten, som ett tag fungerade som ett av kristenhetens centra. Många tror att Evangelisten Markus grundade Alexandrias Patriarkat år 41 e.Kr.

Arabisk-Islamiska Egypten: 639-1517 e.Kr.

År 639 föll Egypten för en Arabisk-Islamisk invasion och kom att lyda under de Umayyadiska Kaliferna i Damaskus. Arabiska blev officiellt språk år 706.

Abbasiderna störtade Umayyaderna och förlade sitt kalifat till Baghdad. 

År 914 invaderades Egypten av de Fatimidiska Kaliferna från Tunisien. Dessa var Shiamuslimer.  De dock dock inte ta över Egypten helt förrän år 969. Fatimiderna byggde Cairo. De kontrollerade Egypten tills Saladin gjorde sig till Sultan år 1174. Därefter regerade hans Ayyubidiska dynasti till 1254. Saladin återinförde Sunnitisk ortodoxi.

Efter Ayyubiderna kom de märkliga Mamlukerna, som härstammade från Turkiska slavar. Under deras tid förvandlades Cairo från en småstad till en storstad. 

Osmansk Era: 1517-1952 e.Kr.

Mamlukerna föll för de Osmanska turkarna år 1517, men behöll en mäktig position även i Egypten som Turkisk provins.

Turkarna föll för Napoleons Franska invasion 1798. Efter att fransmännen drivits ut, stabiliserades landet igen under Muhammad Ali 1805. Hans dynasti styrde sen som turkiska khediver, sultaner och till slut som kungar fram till 1952, då Egypten blev en republik.

Saladin

Många känner till Saladin som en sultan i Sir Walter Scotts "Talismanen" och han har ett rykte i Europa för sin ridderlighet. Men Saladin har funnits i verkliga livet, och i Egypten ses han som en stor hjälte.

Salāh ad-Dīn Yūsuf ibn Ayyūb, eller med arabisk skrift [صلاح الدين يوسف بن أيوب] föddes i Tikrit, i nuvarande Irak, 1137 eller 1138. För araberna ses han som en arabisk hjälte, ändå var han inte arab, utan kurd. Som politisk och militär ledare var hans framgångar spektakulära, och han vände stridslyckan i krigen mot korstågens invasioner, och besegrade korstågshären i slaget vid Hattin 1187. En seger som jämnade vägen för en muslimsk återerövring av Jerusalem och andra korstågsbesittningar.

Under det tredje korståget förlorade mycket av sina vunna besittningar i striderna mot den korstågshär som leddes av Richard Lejonhjärta, men han förhandlade sig till en vapenvila och kunde behålla Jerusalem.

Han steg i graderna och blev Vesir åt den (Shiitiska) Fatimidiska Kalifen i Cairo, men en brytning kom till stånd då Saladin anslöt sig till den Sunnitiska Kalifen i Baghdad. Saladin förblev dock länge formellt underordnad den Syrisk-Mesopotamiske krigsherren Nur ad-Din. Den senare dog 1174, annars hade det antagligen utvecklats till en strid mellan honom och Saladin.

Saladin

Bilden är "in the Public Domain"

Saladin fortsatte att utveckla sitt välde och grundade vad som kallas Ayybidernas dynasti i Egypten, Syrien, Mesopotamien och Yemen. Egypten var hans ekonomiska centrum. I Egypten styrde han i praktiken från avskaffandet av det Fatimidiska kalifatet 1171. Först formellt under Nur ad-Dins överhöghet - från 1174, då Nur ad-Din dog, som ensam herre och Sultan. Hans dynasti behöll makten fram till 1250, då den besegrades av den märkliga Mamluckdynastin.

Läs också:
Ayyubidernas Dynasti i Egypten
Saladins Citadell i Cairo
Saladins Örn

Fatimidisk Tid - Historiens enda Shiitiska Kalifat - Grundandet av Cairo

Den Fatimidiska Dynastin och dess Ursprung

Kalif - Kalifat  ...Vad är det?