Klockan på Egyptisk-Arabiska

Låt oss se hur man anger klocktid på Egyptisk-Arabiska - och hur man frågar om hur mycket klockan är.

Hur mycket är klockan? - Es saaha kam? - الساعة كام؟

Mönstret för hur man svarar är att man säger "es-saaha" följt av ett tal. Till exempel:

Klockan är ett - Es-saaha waheda - الساعة واحدة

"Waheda" är "ett". Du kan byta ut det mot två [itnin], tre [talata], osv. Se Egyptisk Arabiska Kardinaltal - del 1 för att hitta talen.

Men vad gör man om klockslaget inte är en jämn timme? Systemet är logiskt och enkelt.

Halvtimme är "noss", en tjugominutersperiod är "tilt", och en kvart är "rubh". Minuttal mindre än 15 anges med talet (t.ex. "fem" - "khamsa"). Sen lägger man till genom att sätta "wa" emellan - eller drar ifrån genom att sätta "illa" emellan.

1:10 - waheda wa ashara - واحدة وعشرة

1:20 - waheda wa tilt - واحدة وتلت

1:30 - waheda wa noss - واحدة ونص

1:40 - itnin illa tilt - اتنين إلا تلت

1:50 - itnin illa ashara - اتنين إلا عشرة

1:05 - waheda wa khamsa - واحدة وخمسة

1:15 - waheda wa rubh - واحدة وربع

1:25 - waheda wa noss illa khamsa - واحدة ونص إلا خمسة

1:35 - waheda wa noss wa khamsa - واحدة ونص وخمسة

1:45 - waheda illa rubh - اتنين إلا ربع

1:55 - itnin illa khamsa - اتنين إلا خمسة

Nu kan du skapa dina egna klockslag.

3:15 - talata wa rubh

7:35 - sabah wa noss wa khamsa

5:25 - khamsa wa noss illa khamsa

9:40 - ashara illa tilt

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Ordinaltal

Ordinaltal är tal som anger position: första, andra, tredje, osv.

Från 11 och uppåt, är ordinaltalen samma som kardinaltalen i Egypten. Således behöver vi bara lära oss separata ordinaltal för nummer 1-10.

Först svenska, sen ett försök att beskriva uttalet, och sist arabisk skrift. Där är två varianter på orden, maskulinum och femininum.

första - awwil - uula - أول - أولى

andra - taani - tanya - تاني - تانية 

tredje - taalit - talta - تالت - تالتة

fjärde - raabih - rabha - رابع - رابعة

femte - khaamis - khamsa - خامس - خامسة 

sjätte - saadis - sadsa - سادس - سادسة

sjunde - saabih - sabha - سابع - سابعة

åttonde - taamin - tamna - تامن - تامنة

nionde - taasih - tasha - تاسع - تاسعة

tionde - ašir - hašra - عاشر - عاشرة

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Kardinaltal - del 2

Hur man konstruerar talen

I del 1 gick vi igenom en del tal upp till 1000. Men efter 20 var det bara jämna tiotal och efter 100 bara jämna hundratal. Nu ska vi se hur man konstruerar talen emellan. Principen är enkel, det är som i tyska. Man säger inte tjugotre, utan tre-och-tjugo; inte trettiofem, utan fem-och-trettio, osv. Ordet "och" heter "wa".

23 blir alltså talata-waeshrin, 35 blir khamsa-wa-talatin, osv, 86 blir sitta-wa-tamanin. (I det första talet blir wa-aeshrin i talspråk waeshrin.)

Då man kommer över hundra börjar man med hundratalet, sen är det samma sak.

653 blir suttomeya talata-wa-khamsin, 137 blir meya sabah-wa-talatin, osv.

Tusental

Då man kommer till tusentalen, behandlar man dem separat.

 1,000 - (١٠٠٠) - alf - ألف 

 2,000 - (٢٠٠٠) - alfin - ألفين 

 3,000 - (٣٠٠٠) - talat talaaf - تلات تآلاف- 

 4,000 - (٤٠٠٠) - arbaa talaaf - أربع تآلاف 

 5,000 - (٥٠٠٠) - khamas talaaf - خمس تآلاف 

 6,000 - (٦٠٠٠) - sit talaaf - ست تآلاف 

 7,000 - (٧٠٠٠) - sabah talaaf - سبع تآلاف 

 8,000 - (٨٠٠٠) - taman talaaf - تمن تآلاف

 9,000 - (٩٠٠٠) - tessa talaaf - تسع تآلاف 

10,000 - (١٠٠٠٠) - ashar talaaf - عشر تآلاف 

Därefter [antal tusen]+alf. T.ex.

52000 = itnin-wa-khamsin alf.

Tusentalet kommer först, sen hundratalet, och sen resten.

63517= talata-wa-sittin alf khumsomeya sabahtasher.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Kardinaltal - del 1

Vi har redan tittat på siffrorna i Egypten. På begäran följer här orden för och uttalet av de vanligaste kardinaltalen - så gott uttalet låter sig beskrivas - plus talet skrivet på egyptisk arabiska.

Kardinaltal är de tal som anger kvantitet: ett, två, tre, osv. De skiljer sig från ordinaltal, som anger position: första, andra, tredje, osv.

Kardinaltalen är viktiga om man ska köpslå om priser, nåt som även den tillfälliga besökaren behöver kunna.

Det är att märka att bokstäverna "kh" här står för ett ach-laut. Det förekommer i fem, "khamsa", och alla tal som bildas med femtalet: femton, femtio, femhundra, osv.

Talen noll till nio

0 (٠) - sifr - صفر 

1 (١) - wahed - واحِد

2 (٢) - itnin - اِتـْنين

3 (٣) - talata - تـَلاتة

4 (٤) - arbaa - أرْبَعة

5 (٥) - khamsa - خـَمْسة

6 (٦) - sitta - سِتة

7 (٧) - sabah - سَبَعة

8 (٨) - tamanya - تـَمانـْية

9 (٩) - tessa - تِسْعة

Talen tio till nitton

10 (١٠) - ashara - عَشرة

11 (١١) - hedasher - حِداشر

12 (١٢) - atnasher - اِتـْناشر

13 (١٣) - talatasher - تلاتاشر

14 (١٤) - arbatasher - أرْبَعْتاشر

15 (١٥) - khamastasher - خـَمسْتاشر

16 (١٦) - setaasher - سِتَّاشر

17 (١٧) - sabahtasher - سَبَعـْتاشر

18 (١٨) - tamantasher - تـَمانـْتاشر

19 (١٩) - tesatasher - تِسـَعْتاشر

Tiotalen tjugo till nittio

20 (٢٠) - aeshrin - عِشـْرين

30 (٣٠) - talatin - تلاتين  

40 (٤٠) - arabain - أربعين

50 (٥٠) - khamsin - خمسين

60 (٦٠) - sittin - ستين

70 (٧٠) - sabain - سبعين 

80 (٨٠) - tamanin - تمانين 

90 (٩٠) - tessin - تسعين 

Hundratalen

100 (١٠٠) - meya - مِية

200 (٢٠٠) - metin - متين 

300 (٣٠٠) - tultomeya - تلتمية 

400 (٤٠٠) - rubbomeya - ربعمية 

500 (٥٠٠) - khumsomeya - خمسمية 

600 (٦٠٠) - suttomeya - ستمية 

700 (٧٠٠) - subbomeya - يبعمية 

800 (٨٠٠) - tumnomeya - تمنمية 

900 (٩٠٠) - tussomeya - تسعمية 

Tusen

1000 (١٠٠٠) - alf - ألف

Halv heter "noss". Om nåt kostar 7:50, dvs 7 pund och 50 piastrar, säger man inte "sju och femtio", man säger 7-och-en-halv: sabah wa noss - vilket uttalas mer som sabah-å-noss.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Veckodagarnas namn i Egypten

När du kommer till Egypten upptäcker du snart att veckosluten inte är desamma som i Europa. Svenskt lördag-söndag motsvaras närmast av fredag-lördag i Egypten. Söndag är en vanlig vardag. 

Veckodagarnas namn på egyptisk arabiska:

söndag - yum el-had

måndag - yum el-itnin

tisdag - yum el-talata

onsdag - yum el-arbaa

torsdag - yum el-khamis

fredag  - yum el-gomaa

lördag - yum el-sabt

Yum betyder "dag", och måndag till torsdag är bara numrerade; itnin, talata, arbaa och khamsa, är respektive två, tre, fyra och fem.

Yum el-had betyder "den första dagen", fast "had" är inte ett ord som i vardagslag används för siffran "ett". Det är samma ord som ingår i "den ende" [الأحــد], Al-Ahad, vilket är ett av Allahs 99 namn. Det betyder att Allah är en och odelbar.

Sabt är samma ordstam som sabbat.

Gomaa kommer från en ordstam som betyder "samlas tillsammans" och refererar till samlingen i moskén till fredagsbön.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Siffror i Egypten. Två system.

Siffror i Egypten - arabiska & indo-arabiska

Siffrorna som används lokalt är av två slag, dels de som alla svenskar redan känner till och som brukar kallas arabiska siffror; dels använder man en uppsättning som kallas indo-arabiska. De senare behöver även en turist kunna, eftersom de används på de flesta prislappar. Överhuvudtaget är det dem lokalbefolkningen använder i vardagslag. Man kan också råka ut för konstiga systemkombinationer, till exempel nummerlappar i vissa köer. Då har lapparna indo-arabiska nummer medan tavlan som på väggen rullar fram nummer efter hand visar de "vanliga" arabiska siffrorna (som också används i Sverige).

Det är till god hjälp att lära sig de indo-arabiska siffrorna innan man besöker Egypten. Åtminstone bör man ha en fusklapp med sig där man kan titta och "översätta". Inte minst för prislapparnas skull. Så här fungerar det.

0  1  2  3  4  5  6  7  8  9    är

٠ ١ ٢ ٣ ٤ ٥ ٦ ٧ ٨ ٩

Observera också att medan arabisk skrift läses från höger till vänster, läses tal alltid från vänster till höger, även då de står mitt i annan text. 

Året 2011, till exempel, skrivs ٢٠١١

56379 skrivs ٥٦٣٧٩

Och får du en nummerlapp där det står ١٥, betyder det 15.

Observera att ٠ är 0 (noll), inte ett decimaltecken; ٥ är 5, inte en nolla; och ٦ är 6, inte sju. Lätt att ta fel på i början.

Siffersystemens ursprung

De två siffersystemen härstammar båda från indisk Brahmiskrift, från vilken siffrorna utvecklades i två riktningar, en östarabisk, och en västarabisk. Det är de västarabiska siffrorna som används i Europa idag. De utvecklades av morerna I nuvarande Marocko och Andalusien (i moriska Spanien) på 900-talet. Delningen av det arabiska språkområdet i detta hänseende kvarstår. I de asiatiska delarna och i Egypten används det östarabiska systemet, i till exempel Algeriet och Marocko används det västarabiska. Men på grund av dess internationella karaktär och relativt generella användning i vetenskap, dyker västarabiska siffror upp även i det östarabiska området - för särskilda användningsområden.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.