Ismail Pasha

Ismails Liv

Ismail Pasha (the Magnificent) var son till Ibrahim Pasha och sonson till Muhammad Ali. Han föddes 1830, blev Wali 1863, och lyckades 1867 få den turkiske sultanen att officiellt erkänna khedivtiteln. Med det inleddes det reella Khedivatet. Det var inte billigt. Ismail praktiskt taget köpte titeln och en successionsordning till den.

Ismail Pasha tvingades avgå 1879, som ett resultat av det så kallade Urabi-upproret (efter Ahmed Urabi, upprorsmännens ledare), då Storbritannien och Frankrike pressade den turkiske sultanen att avsätta honom, till förmån för hans mer medgörlige son Tawfiq. Han levde därefter i landflykt, men begravdes senare i Cairo.

"The ex-Khedive"

Karikatyr från "Vanity Fair", 7 maj 1881

(Bilden är "in the Public Domain")

Ismail utbildades i Frankrike och var i högsta grad europeiserad. Han sa vid ett tillfälle att "Mitt land ligger inte längre i Afrika, vi är nu en del av Europa. Det är därför naturligt för oss att överge vår livsstil och ta till oss ett nytt system anpassat till våra sociala villkor." Såna principer brukar vara synnerligen olyckliga, och det slutade illa för Ismail.

Han byggde ut postsystemet och järnvägsnätet i Egypten och Sudan, och han skapade en sockerindustri och annat liknande. Han spenderade också kopiöst med pengar, byggde palats och upprätthöll både opera och teater.

Utrikespolitiskt utvidgade han sitt väldes gränser. Tog Darfur och råkade i krig med Etiopien när han försökte ta delar av landet. Han led då ett förödande nederlag mot den Etiopiske Kejsaren Yohannes IV vid Gura.

Under Ismail byggdes också Suezkanalen med visst besvär. Men han presiderade vid invigningen.

Egypten blev hårt skuldsatt, inte minst på grund av de dyra expansionsprojekten och kriget med Etiopien. Ismail tvingades sälja Egypten-Sudans aktier i Kanalbolaget till Storbritannien, och därmed öppnades Egypten för framtida stormaktsinblandning. Representanter från Storbritannien och Frankrike tog i princip över Egyptens ekonomi och en stor del av politiken. Under de omständigheterna var det inte så konstigt att det blev uppror och att Ismail kom att avsättas. Politiken kom dock att stanna hos Storbritannien och Frankrike  ganska länge, och upproren var inte över för att det bytte Khediv. Faktum är att landet kom att bli ett Brittiskt protektorat som inte erkändes som självständigt av Storbritannien igen förrän 1922.

Ismail dog 1895. Han var då praktiskt taget Sultanens fånge i Konstantinopel. En fånge i gyllene bur. Han förfogade över ett palats vid Bosporen där han framlevde sina tio sista år i lyx.

Ismail & Verdi

En intressant detalj är att Ismail lejde Verdi att komponera operan Aida. Många tror att den skrevs för att högtidlighålla Suezkanalens öppnande, men det är inte sant. Huruvida den skrevs för invigningen av Khedivens nya operahus kan diskuteras, Det finns motstridiga uppgifter om det. I så fall var premiären försenad på grund av Fransk-Tyska kriget. Operahuset invigdes i alla fall med Verdis Rigoletto 1869, och Verdi vägrade skapa ett stycke för öppnandet av Suezkanalen. Han ansåg det under hans värdighet att komponera något för ett enda tillfälle.

Khedivens Operahus i Cairo, 1869

Från Bibliotheca Alexandrinas Memory of  Modern Egypt Digital Archive

(Bilden är "in the Public Domain")

Aida hade premiär den 24 december 1871, i Khedivens Operahus i Cairo. Operahuset brann ner 1971. Det var helt av trä. Ingenting mer än två statyer blev kvar.

Där Khedivens Operahus låg finns nu ett parkeringsgarage. Men namnet på torget som också ligger där påminner om det förflutna; det heter Midan El Opera, "operatorget".

Den nya Operan, Dar el-Opera el-Masreyya, som invigdes 1988, ligger i Gezira-distriktet på en ö i Nilen - mitt i Cairo.

Läs också:
Muhammad Ali - Det moderna Egyptens fader
Om Muhammad Alis Dynasti
Urabi-Upproret

Ordet "khediv" och Khedivatet - Muhammad Alis Dynasti - Prinsessan Fawzia Fuad

Ordet Khediv

Khediv var den titel som inofficiellt användes av Muhammad Ali i Egypten och hans efterföljare fram till 1867. Då erkändes och instiftades titeln formellt för Ismail Pasha av den turkiske sultanen Abd-ul-Aziz, och användes därefter officiellt fram till 1914, då khedivatet avskaffades. Förutom dessa, känner jag inte till någon annan person i historien, någonstans, som burit khedivtitel.

Ordet benämner den turkiske vicekonungen i Egypten, och kommer från turkiska khidiv, och ytterst från persiska khidew, "prins" eller "herre", härlett från likaledes Persiska khuda, med samma betydelse. Det i sin tur kommer från gammalpersiska khwadata, "herre" [i samma betydelse som engelskans "lord"].

Ordet är skapat som en sammansättning av Khvat-data- som ordagrannt betyder "skapad av sig själv".

Det kan tyckas ganska passande, eftersom Muhammad Ali själv antog titeln.

Khediverna, både de inofficiella och därefter de officiella, var i princip självständiga härskare som bara formellt stod under turkisk överhöghet som vasaller.

Muhammad Alis Dynasti

De inofficiella Khediverna (officiell titel Wali):

Muhammad Ali; 9 juli 1805 - 1 september 1848.
Ibrahim (styrde som wali under faderns sjukdom); 1 september 1848 - 10 november 1848.
Abbas I Hilmi; 10 november 1848 – 13 juli 1854.
Muhammad Said I; 13 juli 1854 – 18 januari 1863.
Ismail;  18 januari 1863 – 8 juni 1867.

Ismail Pasha, kallad "The Magnificent",

som lyckades få Khedivatet officiellt erkänt.

(Bilden är "in the Public Domain")

De officiella Khediverna var:

Ismail; 8 juni 1867 – 26 juni 1879.
Tawfiq I; 26 juni 1879 – 7 januari 1892.
Abbas II Hilmi; 8 januari 1892 – 19 december 1914.

(Det Egyptiska Riksvapnet under Sultanatet 1914-1922)

De följande härskarna av Muhammad Alis dynasti, som ibland kallas Alawiyyadynastin [al-Usra al-'Alawiyya]:

Hussein Kamil; Sultan, 19 december 1914 – 9 oktober 1917.

Fuad I; Sultan, 9 oktober 1917 – 16 March 1922; Kung 16 Mars 1922 – 28 April 1936.

Farouk I; Kung 28 april 1936 – 26 juli 1952.

Prins Mohammed Ali Tewfik; Ordförande i Regentskapsrådet under Farouk I's omyndighet 28 april 1936 – 29 Juli 1937.

Fuad II; Kung 26 juli 1952 – 18 juni 1953.

Prins Muhammad Abdel Moneim; Ordförande i Regentskapsrådet under Fuad II's omyndighet 26 juli 1952 – 18 juli 1953 (monarkin avskaffades).

Ättlingar till Muhammad Alis dynasti finns fortfarande.

Prinsessan Fawzia Fuad

För inte så länge sen rapporterades i ett fåtal Egyptiska media om Prinsessan Fawzia Fuads död. Hon dog så sent som 2 juli 2013. Hon var född 1921, som dotter till Fuad I och hans andra hustru, Nazli Sabri.

Prinsessan Fawzia Fuad var också Mohammed Reza Pahlavis första hustru. Vid tiden för bröllopet var han kronprins i Iran, senare Shah. Äktenskapet slutade i skilsmässa.

Eftervärlden kallar henne ibland kejsarinna, men hon var aldrig kejsarinna. Den titeln användes inte i Iran om Shahens gemål förrän Farah Dibah kröntes 1967. 

Fawzia bint Fuad

(Bilden är "in the Public Domain")

Då prinsessan dog levde hon ett mycket tillbakadraget liv i Alexandria. Hennes död väckte ingen större uppmärksamhet.

En gata i Maadi, en förstad till Cairo, där prinsessan bodde mellan 1949 och 1959, blev 1950 döpt efter henne, Amira Fawzia street, men den fick inte heta så länge. Sen 1956 heter den Mustafa Kamel street.

Som en parentes kan nämnas att Muhammed Reza Pahlavi, den siste Shahen av Iran, som avsattes vid den Iranska revolutionen den 11 februari 1979, efter många turer fick sin slutgiltiga exil i Egypten. Han dog i juli 1980 på ett militärsjukhus i Maadi, utanför Cairo. Det är samma sjukhus, Mostashfa al Qouat al Moussalaha, som Mubarak vårdats på under de delar av sin fångenskap, efter att han störtats 2011, då han inte varit i fängelse.

Ex-Shahen begravdes sen i Al Rifai-moskén i Cairo. Samma moské i vilken kung Farouk av Egypten är begravd. Så kom dessa båda detroniserade monarker och ex-svågrar (Shahen hade varit gift med Fawzia Fuad, Farouk var hennes bror) att vila i samma helgedom.

Läs också:
Muhammad Ali - Det moderna Egyptens fader
Ismail Pasha

Muhammad Ali - Det moderna Egyptens fader

 Muhammad Ali, painting by Auguste Couder.

(Bilden är "in the Public Domain")

Muhammad Ali (regerade 1805-1848), en härskare i Egypten som ibland av Egyptierna själva informellt kallas "kung", var i själva verket inte kung till namnet, även om han härskade som en kung. Han var en albansk general i den turkiska Osmanska armén som skickades till Egypten 1801, för att delta i återtagandet av det som en del av det Osmanska imperiet efter den korta franska ockupationen. Genom militära operationer, politiska manipulationer och intriger, samt en hel del mycket fula trick, manövrerade han ut alla konkurrenter om makten i Egypten. Framför allt Mamlukerna, som i praktiken hade kontrollerat Egypten i 600 år. Han installerade sig som härskare och antog titeln khediv, vilket betyder ungefär vicekonung, och stannade villigt som formell vasall till Sultanen i Konstantinopel. Sultanen hade egentligen inget annat val än att acceptera arrangemanget, fastän titeln khediv aldrig officiellt erkändes. Formellt förblev den wali, guvernör.

Muhammad Ali var stundtals en maktfaktor i hela den Osmanska intressesfären, långt utanför Egyptens gränser, och gick ibland även emot Sultanen eller la sig i frågan om en sultans efterträdare. 

Muhammad Ali med ämbetsmän i Cairo. Konstnären okänd.

(Bilden är "in the Public Domain")

Inrikespolitiskt europeiserade han i vissa avseenden Egypten; militär organisation, administration, utbildning, osv. Om det här varit till gagn för Egypten eller inte är en svår fråga. Det är inte helt entydigt. Men han har dubbats till "Det Moderna Egyptens Fader". Själv kunde han varken läsa eller skriva.

1840 fick han officiellt sitt ämbete i Egypten (och Sudan, som han lagt till) erkänt som ärftligt i Londonkonventionen, som skrevs under av Storbritannien, Österrike, Preussen, Ryssland och det Osmanska Turkiet.

Titeln khediv bars inofficiellt av Muhammad Alis ättlingar och arvingar i ämbetet fram till 1867. Då erkändes officiellt titeln khediv av den Osmanska sultanen Abdulaziz. Den användes fram till 1914, då khedivatet och vasallskapet till Turkiet avskaffades, varefter härskaren kallades sultan, och efter 1922 och fram till 1953 kung. Efter 1953 års revolution är Egypten en republik. Men härskarna fram till 1953 tillhörde Muhammad Alis dynasti.

Muhammad Ali-moskén i Citadellet i Cairo.
(Foto: Daganthi)

I slutet av livet var Muhammad Ali sjuk och senil och oförmögen att sköta sitt ämbete. Han dog 1849 i Alexandria och begravdes senare i Muhammad Ali-moskén som han låtit bygga i Saladins Citadell i Cairo.

Läs också:
Om Muhammad Alis Dynasti