Förolämpande av Nilen

För den mycket kända Egyptiska sångerskan Sherine Abdel Wahab, väntar rättegång för ett skämt om att Nilen bär på sjukdom. Vid ett framträdande i Förenade Arabemiraten i januari då hon blev ombedd att sjunga en sång som heter "Har du druckit från Nilen?", som antyder sambandet att den som en gång druckit av Nilens vatten alltid återvänder till floden, sa hon att "Nej, då kan man få schistosomiasis. Drick Evian istället, det är bättre." Musikersyndikatet har avstängt henne från framträdande i Egypten pga detta.

Sherine hävdar att det var ett skämt, men det tolkas alltså officiellt som uttryck för hånande av Nilen, och därmed bristande patriotism. Man kan med fog säga att det är mycket lågt till tak då det gäller Egyptens värdighet. Skämtet är väl ganska harmlöst, men, precis som med alla genuina skämt, ligger det en hel del allvar bakom.

Nilen i Cairo. Fotot taget söderut från Qasr el Nil Bridge.

Eget foto. All rights reserved.

Nilen är ju ändå alltid Nilen. Världens mest berömda flod fortsätter att i upphöjt majestät rinna som vanligt, helt oberörd av mänskligt käbbel.

Läs också:

Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

- - -

Uppdaterad 28 februari 2018:

Sherine har nu dömts till 6 månaders fängelse plus böter för sitt "brott". Domen kan överklagas, och så kommer säkert att ske.

Nilen - Egyptens Aorta

De stora fornkulturerna växte alla upp i symbios med en stor flod. Runt Eufrat och Tigris uppstod den Sumeriska kulturen, som senare övergick i den Babyloniska; runt Indus växte den tidigaste Indiska kulturen fram; Kina uppstod i samklang med de två stora floderna Huanghe och Yangtze; Fornegypten, slutligen, utvecklades runt Nilen. Floder ger vatten, möjliggör jordbruk och tillhandahåller en kommunikationsled.

Nildalen och dess delta (de gröna partierna i bilden).

(Satellitbild från NASA, "in the Public Domain")

Nilen är Egyptens blod - eller kanske man ska säga att Nilen är Egyptens aorta, landets stora kroppspulsåder. Utan Nilen hade Egypten inte funnits. Floden ger vatten och möjliggör jordbruk i ett land som annars består mest av steril öken. Nilens översvämningar lämnar efter sig ett svart slam som är mycket näringsrikt för jordbruket. Det svarta slammet gav Fornegypten dess namn (kemet, "det svarta landet") och svart färg fick av  det en positiv symbolisk mening.

Översvämningarna med den ständiga näringsrika nedslammningen av Nilens stränder upphörde dock 1970, då Aswandammen togs i bruk. Jordbruksmetoderna har därvid måst ändras. De långsiktiga konsekvenserna av detta har väl ännu inte visat sig.

Ett hot mot Egyptens framtida vattenförsörjning är den aktuella Renässansdammen som byggs i Etiopien.

Nilen i Cairo.

Foto 2007  av Raduasandei. "Released to Public Domain" av fotografen.

En stor del av den egyptiska befolkningen bor i en remsa utmed Nilen, där de flesta tätorter, utom några kuststäder, är belägna. Bland annat flyter Nilen rakt igenom Stor-Cairo.

Vy från Nilens östra strand strax söder om Cairo

(Eget foto, 2011. All rights reserved.)

Historiskt sett har Nilens flöde ändrats något. Det räknas idag som världens längsta flod (med Amazonfloden som enda rival), men innan Miocen var den ännu längre.

Ordet "Nilen" kommer direkt från det arabiska namnet på floden, el-Nil [النيل], vilket sägs komma från grekiskans Νεῖλος. Men längre tillbaka kan man inte med någon visshet härleda namnet.

På fornegyptiska kallades floden Ḥ'pī eller Jtrw.

Renässansdammen ("The Renaissance Dam")

Renässansdammen, "The Renaissance Dam", eller GERD (The Great Ethiopian Renaissance Dam) - i början kallat "the Grand Millennium Dam" - är en jättedam och ett kratfverk under byggnad i Etiopien. Dammen ska kontrollera vatten från den s.k. Blå Nilen, och hotar minska mängden vatten som kommer med Nilen till Egypten. Detta är en viktig fråga, Nilen är den enda större källan till sötvatten i Egypten, som är helt beroende av Nilvatten för t.ex. jordbruk och dricksvatten. Dessutom skulle det skada Egyptens egen produktion av elektricitet.

Hur stor skadan skulle vara och hur mycket av den som skulle vara bara tillfällig medan dammen fylls (vilket uppskattas ta ca. 7 år), är svårutrett. Alldeles oavsett det, tenderar alla minskningar av volymen Nilvatten som når Egypten att skapa panikkänsla i landet. Blotta det faktum att någon utanför landet överhuvudtaget kan minska vattenmängden är ett hot mot Egyptens överlevnad.

Det förs en slags ändlösa diskussioner om dammen, mellan framför allt Etiopien, Egypten och Sudan, de länder som påverkas. Ibland ser det ut som om de nästan kommit överrens, men det har de aldrig och kommer sannolikt inte att göra framöver heller. Då och då uppskjuts samtalen på obegränsad tid. 2013 diskuterades det i Egypten om att förstöra dammen, och det finns ett outtalat krigshot i bakgrunden hela tiden, även om det tonas ner.

Etiopien lanserade projektet 2011, mitt under tumultet i Egypten efter Mubaraks fall. Uppenbarligen ett försök att utnyttja den instabilitet som då rådde i Egypten till den grad att det under en tid närmast saknades en politisk ledning. Ett tillfälle att driva igenom något man visste skulle skapa konflikt med Egypten.

För övrigt är det ett märkligt överdimensionerat projekt för ett mycket fattigt land som Etiopien. Kostnaderna för dammen motsvarar en hel årsbudget för staten och konfliktrisken har gjort det svårt att få investerare. Etiopiska staten säger sig själv finansiera alltihop.

- - -

Uppdaterad 22 september 2016:

Den 20 september undertecknades ett avtal mellan Egypten, Etiopien och Sudan om att låta genomföra vad de kallar "feasibility studies on the Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD)". Studierna, som planeras ta 11 månader, ska utvärdera dammens miljömässiga, socio-ekonomiska och ekologiska effekter. Två franska bolag, BRL Ingénierie och Artelia ska utföra studierna.

Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler

Det fanns en gång en stad i Egypten som kallades Crocodilopolis [skrivs ibland med "k", Krokodilopolis]. Det vill säga, grekerna kallade den för Crocodilopolis, som betyder krokodilstaden. Fornegyptierna själva kallade staden Shedet eller Shedyet. Ptolemaierna döpte senare om den till Arsinoë, efter Ptolemaios II Filadelfos hustru.  

Staden låg i Fayoum, en av de mest bördiga delarna av Egypten. Det var dock aldrig nån stor stad, trots att den under tolfte och trettonde dynastin var Egyptens huvudstad. Idag återstår ingenting mer än lite obetydliga ruinrester. Där ligger också Lake Moeris, som jag tidigare nämnde. Sjön har alltid varit central för det lokala livet.

Crocodilopolis var centrum för en krokodilkult, som, enligt legenden, ska ha startats av Farao Menes, mannen som enade Nedre och Övre Egypten. Han ska ha räddats till livet av en krokodil då han jagade i Fayoums träskmarker och blev attackerad av sina hundar.

Krokodilguden som dyrkades var Sobek. Han kom senare att associeras med Ra (som Sobek-Ra) och Horus, och ännu senare smälte han ihop med Amon. Sobek var Nilens gud. Han och krokodiler dyrkades i Crocodilopolis och på vissa andra platser. 

Sobek var också beskyddare av faraos armé. Krokodilen symboliserade makt och styrka.

I Crocodilopolis hade de en helig krokodil som kallades Petsuchos. Det betyder "Sobeks son". Den betraktades som en manifestation av Sobek. Petsuchos bodde i ett tempel, blev matad och fick bära guld och juveler - och han hade ett prästerskap som passade upp. Då Petsuchos dog, mumifierades han och gavs speciella begravningsceremonier. Sen ersattes han med en ny Petsuchos. 

I  Kom Ombo, en liten stad i Övre Egypten, norr om Aswan och på Nilens östra sida, fanns ytterligare ett centrum för Sobek- och krokodilkulten. Ett tempel där man höll krokodiler i anlagda bassänger. Döda krokodiler mumifierades och lades i sarkofager och fördes i procession till den sista vilan.

En annan intressant sida av Sobek är hans involvering i Osirismyten. Han ska ha hjälpt Horus att besegra Seth. Han ska också ha assisterat vid Horus födelse, och sen dessutom ha räddat Horus fyra söner i ett nät, då de kom från Nilens vatten i en lotusblomma. Men det är en historia för en annan gång.

Fayoum, den nutida staden, ligger på en del av ytan som Crocodilopolis en gång täckte. Eftersom Crocodilopolis grundades omkring 4000 f.Kr., är Fayoum, om man räknar det som ett fortlevande Crocodilopolis, Egyptens äldsta stad. På kartan skrivs det "Al Fayyūm".

Slutligen, låt oss se vad den gamle Herodotos säger om vad som hände om någon blev dödad av en krokodil i det gamla Egypten. Om det är sant eller inte är svårt att säga. Man får ofta ta Herodotos med en nypa salt.

"Whenever any one, either of the Egyptians themselves or of strangers, is found to have been carried off by a crocodile or brought to his death by the river itself, the people of any city by which he may have been cast up on land must embalm him and lay him out in the fairest way they can and bury him in a sacred burial-place, nor may any of his relations or friends besides touch him, but the priests of the Nile themselves handle the corpse and bury it as that of one who was something more than man."

Läs också:
Krokodiler i Nilen?
Krokodilen, symbol för Egypten?

Krokodiler i Nilen?

Finns det krokodiler i Nilen?

Bakåt i tiden fanns det krokodiler i hela Nilen, till och med i kanaler och vattenansamlingar. De fanns också i en sjö, Lake Moeris, i Fayoum.

Gradvis har krokodilen pressats tillbaka och dess utbredningsområde har blivit allt mindre. Under 1950-talet skapades en slags jaktturism, där jägare från hela världen kom till Egypten för att skjuta krokodil. När man sen byggde Assuandammen på 1960-talet, stängde man i praktiken av Nilen norr om dammen för de resterande krokodilerna. I Egypten finner man nu krokodiler endast söder om Assuandammen - inte minst i Nassersjön, där det uppskattas att det finns ca. 70000 krokodiler. Men jag betvivlar siffran. Det är svårt att få se dem.

Norr om Assuan finns ett fåtal krokodiler fångna i nubiska byar. Turister får ibland mot en ersätting fotografera sig själva tillsammans med babykrokodiler Men det är en sorglig hantering där krokodilerna behandlas väldigt illa.

Nilkrokodil (Crocodylus niloticus)

(Bilden är "in the Public Domain")

Nilkrokodilen [Crocodylus niloticus] är fullvuxen en imponerande varelse. Den kan bli 6 meter lång. Enstaka rapporter finns om upp till 10 meter långa individer, men jag tror det är en skröna. 6 meter är tillräckligt för att man ska känna sig liten. Inget djur går säkert för en sådan jägare, undantaget flodhästen.

Krokodiler fyller mig alltid med en viss vördnad. De är en av de äldsta arter som ännu fortlever. Krokodilen utvecklades innan dinosaurierna! Andra kommer och går, men krokodilen består. Den är perfekt anpassad för sin livsmiljö. Så perfekt att den inte har behövt utvecklas vidare och aldrig har varit hotad. Inte förrän nu, då människan med sin teknologi hotar allt liv på planeten. Detta är en djurarternas aristokrat.

Läs också: 
Krokodilen, symbol för Egypten?
Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler

Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

Kan man dricka vattnet i Egypten?

Njaaa... vattnet är dåligt och det finns många problem med det.

Vatten i naturlig form är en smittorisk i Egypten. De flesta utlänningar köper buteljerat vatten och dricker det. Det är säkrast och jag rekommenderar det vid ett tillfälligt besök. Många Egyptier köper också sitt dricksvatten.

Kranvattnet i Cairo och vissa andra stora städer är i allmänhet smittfritt, på grund av en hög klornivå. Den gör det dock olämpligt som dricksvatten, eftersom klor orsakar oxidation i kroppen. Det är faktiskt ett av de mest oxidationsalstrande ämnen vi känner.

Det mesta kloret avdunstar ur vatten om det får stå upphällt och öppet ca. en halvtimme, med ytan i fria luften.

Kan man då dricka kranvattnet om man låter kloret avdunsta först?

Nej, jag skulle ändå avstå på grund av andra föroreningar, som utgör ett stort hälsoproblem i Egypten.

Kranvattnet bör först och främst kokas om du ska dricka det. Helst ska det filtreras också, med fint filter. Det kan man inte hålla på med om man är turist eller tillfällig besökare, då är det bättre att hålla sig till buteljerat vatten. Det är billigt och tillgängligt på de flesta ställen. Men se till att flaskan är förseglad. Skrupelfria försäljare kan annars använda tomma flaskor, fylla dem med kranvatten och sälja som nya.

Det finns många märken av flaskvatten att köpa. Importerade sorter kan kosta uppåt 15 pund, medan lokala sorter kostar högst 3 pund flaskan. Kvaliteten växlar, men det är inte alltid så att de dyrare är bättre. Mineralvatten är alltid vanskligt. Men jag tycker inte att det behöver vara nåt problem vid ett tillfälligt besök. Då rör det sig om så kort tid och totalt liten vattenmängd. För den som bor i Egypten är det emellertid en allvarlig fråga. Många i Egypten dör av cancerformer som anses vara orsakade av föroreningar i dricksvattnet, inte minst tungmetaller.

Om du dricker kaffe på ett kaffehus/café får du ofta ett glas vatten också. Drick det inte! Det kan vara rent kranvatten.

Kranvatten duger att tvätta sig i eller för dusch. Undvik däremot att bada utomhus i sötvatten, och framför allt i Nilen. Stick inte ens ned handen eller en fot i vattnet. Där finns nämligen parasiter, varav den mest farliga är bilharzialarven som kan ge den svåra sjukdomen schistosomiasis, eller snäckfeber. Sjukdomen har funnits i Egypten sen urminnes tider. Den beskrivs redan i Berlinpapyrusen och Londonpapyrusen, två gamla papyrustexter som behandlar medicin.

Den nedre delen av Nilen (norra delen) har visserligen ibland ansetts bilharziafri, men det kan man inte lita på. Då och då hittas det parasiter även där. Var speciellt försiktig med stillastående eller sakta flödande vatten som kommer från Nilen, t.ex. i bevattningskanaler. Gå inte barfota eller med öppna sandaler där, även om du skulle se lokalbefolkningen göra det.

Vatten heter mayyah [مييه] på arabiska.

Vill du köpa mineralvatten, heter det mayyah maadaniya [مييه معدنيية].

Kräftor - ett misstag med konsekvenser

Kanske du har haft kräftskiva i augusti, och möjligen var kräftorna från Egypten? Men visste du att kräftor inte har funnits i Egypten längre än sen 1980-talet och att deras närvaro där är baserad på ett stort misstag? En räkodlare i el Qanater, en stad i guvernementet Qalyubia, norr om Cairo, råkade av misstag köpa kräftor istället för räkor från USA. När de kom var de inte vad han hade väntat sig, så han dumpade dem i Nilen. Där har de spritt sig, finns nu allmänt och orsakar många problem i Nilens ekosystem. 

Det finns emellertid en potentiellt god effekt av kräftspridningen. I Nilen lever en farlig parasitmask: bilharzia eller schistosoma, som orsakar sjukdomen Schistosomiasis, ett stort problem i Egypten. Kräftor tycks äta upp de sniglar som tjänar som värddjur för Schistosoma. Det har gjorts flera vetenskapliga studier om detta. Resultaten är lovande.

Kräftor som mat har väl inte slagit igenom i Egypten. Många människor vet inte vad det är eller ser på det med misstänksamhet, och kräftor har ingen plats i det traditionella köket. De kunde emellertid utgöra en billig och rik proteinkälla. Om de nu inte bär på för mycket skadliga bakterier, som en studie antyder. 46.67% skulle vara otjänliga som människoföda!

Det påstås om kräftorna att alla absorberade föroreningar avlagras i skalet (som ömsas flera gånger om året), därför skulle köttet vara mycket rent. Man hävdar till och med från vissa hålla att kräftorna renar Nilen och inte skapar röra i ekosystemet.

Sista ordet är säkert inte sagt om Egyptens kräftor ännu, men deras introduktion var ett misstag med stora konsekvenser (om de är övervägande goda eller dåliga ska jag låta vara osagt). Det kanske kan vara roligt att veta det då du sitter i Sverige och smörjer kråset med egyptiska kräftor.