Fatimidisk Tid - Historiens enda Shiitiska Kalifat - Grundandet av Cairo

Fatimidisk tid i Egypten började år 969 e.Kr., då Fatimiderna från väster anslöt landet till det kalifat de redan etablerat i delar av Nordafrika (Algeriet, Tunisien, Libyen) och Sicilien. De ankommande Fatimiderna, som var Shiamuslimer (det enda Kalifat i historien som inte varit Sunnimuslimskt), byggde då en ny huvudstad för sitt imperium vid Nilen: al-Qāhirah, Cairo. Kalifatet växte sen vidare österut, på bekostnad av det Abbassidiska Kalifatet, som pressades tillbaka.

Från omkring 1060, började territoriet minska igen, och Egypten, dess centrum, skakades av olika konflikter. Banu Hilal, en arabisk beduinstam, skickades till Nordafrika för att med våld återföra en folkgrupp som plötsligt bestämt sig för att istället erkänna den Abbassidiske Kalifen i Bagdad. Detta blev början på en arabisering av Nordafrika och en stor beduinnärvaro som blivit ett permanent befolkningsinslag.

Turkisk expansion och Korstågen kom gradvis att pressa tillbaka Fatimiderna, och internt tappade kaliferna makten till sina vesirer. Den siste vesiren var den Saladin som skulle komma att avsluta Fatimidisk tid i Egypten, själv ta den formella makten som Sultan, starta sin egen Ayyubidiska dynasti och återföra Egypten till Sunni-Islam. 

År 1171 upplöste Saladin det Fatimidska Kalifatet och fredagsbönen i Cairo hölls i den Abbasidiske Kalifens namn.

Fatimidisk tid var en av Egyptens många kulturella höjdpunkter. Vetenskap, filosofi och olika sorters lärdom frodades, såväl som ett förhållandevis stor religiös tolerans. Olika riktningar av Islam tolererades och fastän en stor del av överklassen var Shiiter (en riktning som kallas Ismailiter), var befolkningen i stort Sunnimuslimer. Shia har dock alltjämt en ganska stor närvaro i Egypten, fastän anhängarna håller en låg profil. Shiiter motarbetas medvetet av etablissemanget. Det finns dock i vissa Sunnitiska folkgrupper inslag av Shiatraditioner i t. ex. begravningsriterna, förmodligen utan de själva är riktigt medvetna om det. De mest renodlade Sunniterna är de många Salafisterna.

I Cairo finns en hel del arkitektoniska lämningar från Fatimidisk tid. De mest slående är al-Hakim-moskén och al-Azhar.

Läs också:
Saladin
Om Fatimidernas plats i Egyptisk kronologi.
Den Fatimidiska Dynastin och dess Ursprung
Kalif - Kalifat  ...Vad är det?

Ayyubidernas dynasti i Egypten

Ayyubidernas dynasti i Egypten började med Saladin.

Som Sultaner regerade:

Salah al-Din ibn Ayyub 1174–1193

Al-Aziz Uthman 1193–1198

Al-Mansur Nasir al-Din Muhammad 1198–1200

Al-Adil Sayf al-Din Abu Bakr I 1200–1218

Al-Kamil 1218–1238

Al-Adil Sayf al-Din Abu Bakr II 1238–1240

As-Salih Ayyub 1240–1249

Al-Mu'azzam Turan-Shah 1249–1250

Al-Ashraf Musa, Sultan of Egypt 1250–1254 (formellt, i praktiken regerade Mamluken Aybak)

Huvudgrenens huvudman bar sultantitel.

Andra grenar av dynastin regerade i Damaskus, Aleppo, Ba'albek, Hims, Hisn Kayfa, Kerak, Mesopotamien, samt Yeman och Hejaz. Förutom Damaskus härskare, av vilka en del bar sultantiteln, leddes de övriga grenarna av en emir, formellt underställd Sultanen.

Läs också:

Saladin

Saladins Citadell i Cairo
Om den Ayyubidiska dynastins plats i Egyptisk Kronologi

Saladins Citadell i Cairo

(Samtliga bilder är tagna med en halvtaskig mobilkamera vid ett besök på Citadellet en sommardag 2010 och är Copyright © Daganthi. Kvaliteten är inte överväldigande, men jag är inte ute efter teknisk perfektion, mer efter att fånga ögonblick och intryck.)

Utsikt från Citadellets Tak

En av Cairos stora sevärdheter härstammar från Sultan Saladin - nämligen Saladins citadell. Eller Citadellet på Berget [Qal‘at al-Jabal], som det egentligen heter. Ett byggnadsverk som en gång diskuterats som kandidat till världens sju underverk. Saladin byggde det och det var, med något litet avbrott, regeringssäte i Egypten från hans tid och fram till 1952. Ayyubider, Mamlucker, Osmaner, och Muhammad Alis dynasti styrde landet därifrån. Alla dessa gjorde ändringar eller byggde nya strukturer inom området. Den totala ytan utökades emellertid aldrig.

Citadellets tak och kanonen vars namn kan översättas till "Ramadanfrukost"

Citadellet sett utifrån, från en förbipasserande gata

Citadellets mur

Ett av Citadellets torn

Muhammad Ali byggde till så mycket, varav det mest spektakulära är den stora Muhammad Ali-moskén, att Citadellet ibland kallats Muhammad Alis Citadell.

Muhammad Ali-moskén

Muhammad Ali-moskén, baksidan

Muhammad Ali-moskén sedd från Gawharapalatset

Idag lyder Citadellet under "The Supreme Council of Antiquities" och är framför allt en turistattraktion. Ändå är det förvånansvärt okänt i omvärlden. Alla känner till pyramiderna, men många har aldrig hört talas om Citadellet. I alla händelser är det i mitt tycke en av de saker en besökare i Cairo måste se.

Utanför bakgården med en klocka

som var en gåva från Frankrike men aldrig fungerade.

Bakgårdens centrumkupol

Klocktornet från sidan

Fontän utanför Citadellets militärmuseum

(Fontänen var avstängd)

Många byggnader är öppna för besökare, men tänk på att vara anständigt klädd. Ska du besäka en moské, och det finns flera sevärda moskéer inom området, får du inte ha bara ben eller axlar och kvinnor måste täcka huvudet.

Kupol och baksida av Suleiman Pasha-moskén

Solur på baksidan av Suleiman Pasha-moskén

Läs också:
Saladin
Saladins Örn

Saladin

Många känner till Saladin som en sultan i Sir Walter Scotts "Talismanen" och han har ett rykte i Europa för sin ridderlighet. Men Saladin har funnits i verkliga livet, och i Egypten ses han som en stor hjälte.

Salāh ad-Dīn Yūsuf ibn Ayyūb, eller med arabisk skrift [صلاح الدين يوسف بن أيوب] föddes i Tikrit, i nuvarande Irak, 1137 eller 1138. För araberna ses han som en arabisk hjälte, ändå var han inte arab, utan kurd. Som politisk och militär ledare var hans framgångar spektakulära, och han vände stridslyckan i krigen mot korstågens invasioner, och besegrade korstågshären i slaget vid Hattin 1187. En seger som jämnade vägen för en muslimsk återerövring av Jerusalem och andra korstågsbesittningar.

Under det tredje korståget förlorade mycket av sina vunna besittningar i striderna mot den korstågshär som leddes av Richard Lejonhjärta, men han förhandlade sig till en vapenvila och kunde behålla Jerusalem.

Han steg i graderna och blev Vesir åt den (Shiitiska) Fatimidiska Kalifen i Cairo, men en brytning kom till stånd då Saladin anslöt sig till den Sunnitiska Kalifen i Baghdad. Saladin förblev dock länge formellt underordnad den Syrisk-Mesopotamiske krigsherren Nur ad-Din. Den senare dog 1174, annars hade det antagligen utvecklats till en strid mellan honom och Saladin.

Saladin

Bilden är "in the Public Domain"

Saladin fortsatte att utveckla sitt välde och grundade vad som kallas Ayybidernas dynasti i Egypten, Syrien, Mesopotamien och Yemen. Egypten var hans ekonomiska centrum. I Egypten styrde han i praktiken från avskaffandet av det Fatimidiska kalifatet 1171. Först formellt under Nur ad-Dins överhöghet - från 1174, då Nur ad-Din dog, som ensam herre och Sultan. Hans dynasti behöll makten fram till 1250, då den besegrades av den märkliga Mamluckdynastin.

Läs också:
Ayyubidernas Dynasti i Egypten
Saladins Citadell i Cairo
Saladins Örn

Fatimidisk Tid - Historiens enda Shiitiska Kalifat - Grundandet av Cairo

Den Fatimidiska Dynastin och dess Ursprung

Kalif - Kalifat  ...Vad är det?

Saladins Örn

Saladins Örn eller "the Eagle of Saladin" är en symbol som använts av både Egypten och flera andra så kallade arabländer. Den förekommer till exempel på Egyptens statsvapen, men den har förekommit eller förekommer också som heraldisk symbol för Förenade Arabrepubliken (Egypten, Syrien, 1958-1961, officellt namn på bara Egypten 1961-1971), Irak, Libyen, Palestinska Staten och Yemen. 

Just nu, förekommer den på statsvapnen för Egypten, Irak och Palestina.

Egyptens Nuvarande Riskvapen

Riksvapnet som det ser ut i centrum av den egyptiska flaggan.

Iraks Riksvapen 2008

Saladins Örn har fått sitt namn efter den store Egyptisk-Syriske Sultanen som i väst kallas Saladin. Örnen har hittats på en vägg i Saladins citadell i Cairo. Här är en sketch av originalet från en bok av Stanley Lane-Poole: Saladin and the fall of the Kingdom of Jerusalem, 1898.

Örnen är en revolutionär symbol som började användas av Egypten efter revolutionen 1953 och senare i andra arabländer.

Huruvida örnen har något alls att göra med Saladin är oklart. Många vill i örnen se hans personliga symbol, men man vet egentligen ingenting mer än att den hittats på en vägg i hans citadell.

Läs också:
Saladin
Saladin's Citadell i Cairo
Hawk of Quraish
Egyptens Flagga