Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

Visar inlägg med etikett Osmanska Turkar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Osmanska Turkar. Visa alla inlägg

måndag 30 januari 2017

Den Fatimidiska Flaggan - Islamiska Symboler

Jag har fått frågor om det Fatimidiska Kalifatets flagga.

Profeten Muhammed och hans närmaste efterträdare förde en helsvart fana, al-Uqāb, som symbol för Islam. Namn och färg kom från stammen Quraish och dess nationalflagga, vilken möjligen hade markeringar, kanske en rovfågel (The Hawk of Quraish) i mitten, men det vet man mycket lite om.

Vid olika fälttåg användes också fanor med annan färg, men troligen alltid enfärgade.

Den svarta flaggan användes också av Rashidunkaliferna, dvs Profeten Muhammeds första fyra efterträdare.

Det finns ingen information om nån flagga förd av Umayyadkaliferna, men den Umayyaddynasti som senare etablerade ett Kalifat i Cordoba i Spanien använde en helvit flagga, så det är möjligt, men helt overifierat, att den vita fanan användes också av de ursprungliga Umayyaderna.

Abbasiderna förde svart fana, men färgen var inte tagen från al-Uqāb, utan från Abbasidernas egen historia. Det svarta var ett tecken på sorg, och de anlade den färgen som sin symbol då deras ledare dödats av den Ummayyadiska regimen.

Fatimiderna använde en helgrön flagga.


Flaggor. Islamiska Symboler. Fatmidiska Kalifatet.
Fatimidernas flagga, som den sannolikt såg ut.

En grön fatimidisk flagga med "crescent" och stjärna, som man kan hitta på en del håll på internet, måste ses som ett rent fantasifoster. "Crescent" och stjärna som islamiska symboler har sitt urprung hos de Osmanska turkarna och förekom inte före deras tid. Dessa symboler spred sig framför allt sen den Osmanske Sultanen antagit kaliftitel.

Ursprunget till dessa turkiska stjärn-och-crescentsymboler är det Bysantinska Imperiet. De inkorporerade symbolen i Konstantinopels stadsvapen till minne av en seger över Goterna som ägde rum den första månaden av ett månår.

En annan förklaring man ibland kan se är att Bysans först var helgat åt Diana (eller möjligen Artemis-Hekate), och att en crescent var denna gudinnas symbol. Då kristendomen kom, lade man till stjärnan som symbol för Jungfru Maria.

Hur det än var med den saken, spred sig symbolen över Anatolien, dvs den asiatiska delen av vad vi idag kallar Turkiet, och antogs av de turkiska stammar som senare invanderade och befolkade området. Den kom således från Bysans in i den Osmansk-Turkiska symbolvärlden, och därifrån in i den Islamiska.


Islamiska symboler, crescent-and-star
Det nuvarande Turkiets flagga
där man fortfarande använder crescent-och-stjärnsymbolen

Stjärna och crescent förekom som symboler också före Bysans och kan kanske härledas tillbaka till Sumerisk symbolik, men sambandet är otydligt. Klart är i varje fall att den Islamiska stjärn-och-crescentsymbolen leder tillbaka, först till de Osmanska turkarna, och i nästa steg till den Bysantinska symboliken.

Läs också:



onsdag 30 december 2015

Historisk Tidsindelning

De flesta är medvetna om att Egypten är ett gammalt land och praktiskt taget alla känner till existensen av pyramiderna och sfinxen. Men få är medvetna om hur komplex och innehållsrik den egyptiska historien är. Man brukar säga att alla vägar går till Rom, men jag skulle hellre säga att alla vägar går till Egypten. Det är naturligtvis en överdrift, man ska aldrig säga "alla", men många vägar leder till Egypten. Speciellt då det gäller historia.

För att få en helhetsbild som håller samman de historiska artiklar jag då och då skriver, kan det vara bra att ha den officiella historieskrivningens grundstruktur klar för sig. Man brukar dela upp Egyptens historia i följande stabila perioder, mellan vilka det var instabila mellanperioder. 

En hel del i den äldre kronologin och historien kan med fog ifrågasättas, men låt oss inte befatta oss med det just nu. Det här är den officiella tidsramen.


Fördynastisk Tid: Före ca 3150 f.Kr.


Ingen kommentar.


Tidig Dynastisk Tid: Från ca 3150 f.Kr.


Kung Menes var enligt regentlängden den förste härskaren över de båda länderna, Övre och Nedre Egypten. Han anses ha enat länderna omkring 3150 f.Kr. Kung Menes existens är dock omtvistad, somliga anser att den första kungen var Narmer, omkring 3000 f.Kr.


Gamla Riket: ca 2700-2200 f.Kr.


Det här anses vara Egyptens första kulturella storhetsperiod. Huvudstaden var Memfis, och man byggde de flesta berömda pyramiderna och sfinxen.


Mellersta Riket: ca 2080-1640 f.Kr.


Under den här perioden var huvudstaden först Thebe och senare el-Lisht. Religiöst tog Osiriskulten fart. De tidigaste gravarna i Konungarnas Dal konstruerades.


Nya Riket: ca 1550-1069 f.Kr.


Under den här tiden kan man tala om ett Egyptiskt Imperium. Då levde också många av de namnkunnigaste faraonerna och drottningarna: Tutankhamon, Nefertiti, Ramses II, Akhenaton (Ekhnaton), Totmes III och Hatshepsut. Från den här tiden stammar många monument. Templen i Luxor och Karnak, Abu Simbel, och de flesta gravarna i Konungarnas Dal.


Den Ptolemaiska Eran: ca 305-30 f.Kr.


År 305 f.Kr. välkomnades Alexander den Store i Egypten som en befriare från ett kortvarigt Persisk välde. Han grundade Alexandria. Då han dog delades hans Hellenistiska välde mellan generalerna. Ptolemaios tog Egypten, som sen regerades av hans Makedoniska dynasti fram till 30 f.Kr. Det Ptolemaiska Egypten blev den Hellenistiska världens kulturella centrum.


Romersk och Kristen Era: ca 30 f.Kr-618 e.Kr.


Då Cleopatra VII dog, blev Egypten inlemmat i det Romerska Imperiet. Det kom också en kort tid under Byzantinskt styre innan det togs av Araberna.

Under den här tiden spred sig kristendomen i Egypten, som ett tag fungerade som ett av kristenhetens centra. Många tror att Evangelisten Markus grundade Alexandrias Patriarkat år 41 e.Kr.


Arabisk-Islamiska Egypten: 639-1517 e.Kr.


År 639 föll Egypten för en Arabisk-Islamisk invasion och kom att lyda under de Umayyadiska Kaliferna i Damaskus. Arabiska blev officiellt språk år 706.

Abbasiderna störtade Umayyaderna och förlade sitt kalifat till Baghdad. 

År 914 invaderades Egypten av de Fatimidiska Kaliferna från Tunisien. Dessa var Shiamuslimer.  De dock dock inte ta över Egypten helt förrän år 969. Fatimiderna byggde Cairo. De kontrollerade Egypten tills Saladin gjorde sig till Sultan år 1174. Därefter regerade hans Ayyubidiska dynasti till 1254. Saladin återinförde Sunnitisk ortodoxi.

Efter Ayyubiderna kom de märkliga Mamlukerna, som härstammade från Turkiska slavar. Under deras tid förvandlades Cairo från en småstad till en storstad. 


Osmansk Era: 1517-1952 e.Kr.


Mamlukerna föll för de Osmanska turkarna år 1517, men behöll en mäktig position även i Egypten som Turkisk provins.

Turkarna föll för Napoleons Franska invasion 1798. Efter att fransmännen drivits ut, stabiliserades landet igen under Muhammad Ali 1805. Hans dynasti styrde sen som turkiska khediver, sultaner och till slut som kungar fram till 1952, då Egypten blev en republik.