Sothis

Jag har tidigare skrivit om Anubis och Wepwawet, men det finns ytterligare en fornegyptisk gudomlighet som åtminstone ibland associeras med en hund: Sopdet, "skicklig kvinna". Det grekiska namnet är Sothis. Gudinnan associerades med Sirius, stjärnan som markerade Nilens översvämning och nyåret.

Sopdet blev med tiden alltmer associerad med Isis, fastän hon i pyramidtexterna beskrivs som Osiris dotter (Isis var Osiris syster och maka).

Fastän från början avbildad som ko, senare som en kvinna med Övre Egyptens vita krona, kom Sothis ibland att avbildas som en hund. Senare, under Grekisk-Romersk tid, avbildades hon mest som ridande på en hund.

Centrum för kulten av Sothis var Saft-el-Hinna, nära nuvarande Zagazig i Nildeltat.

Det bör påpekas att den äldsta traditionen associerar Sirius med Sihor, som är ett annat namn på Anubis, en annan hund.

Namnet Sothis har givit namn åt vad som på Engelska kallas "Sothic cycle" eller "Canicular period" [från Latin "canis", hund]. Jag har tyvärr inte kunnat hitta några svenska termer för detta.

En "Sothic cycle" eller en "Canicular period" är 1460 år. Det är den tid som det enligt beräkningar tar mellan de tillfällen då Sirius heliakiska uppgång sker exakt vid början av det civila året enligt den fornegyptiska kalendern. Det förskjuter sig nämligen något varje år pga av kalendern inte är exakt. Den ger året exakt 365 dagar, så det blir en förskjutning på en dag varje fyraårsperiod.

Astronomiskt kan man uttrycka det som den period det tog innan Sirius återigen intog samma position i relation till solen.

Det finns dock betydande problem med att försöka beräkna längden av en "Sothic cycle" och frågan har inte slutgiltigt lösts. Tyvärr har den betydelse för kronologin, som för det gamla Egypten är mycket svårutredd.

Läs också:
Egyptisk Värmerbölja, Sirius och Hunddagarna
Anubis
Wepwawet & Khentymentiu
Hundar i det gamla Egypten

Wepwawet & Khentymentiu

Wepwawet

Wepwawet  (Upuaut) var en hundlik gudom vars arttillhörighet är otydlig. Till skillnad från Anubis, var Wepwawet  grå- eller vithövdad, och har därför ibland associerats med en varg. Den uppfattningen förstärks av att ett av Wepwawets kultcentra var i området där Asyut är beläget. Grekerna kallade Asyut för Lycopolis, vargstaden. Annars benämns han ofta som schakal. Vi får nog nöja oss med att inte veta.

Wepwawet var tidigt en begravningsgud, mycket likt Anubis, och han var dyrkad i Abydos. Där finns också en viss parallellism mellan Wepwawet  och en annan hundlik gudom, Khentymentiu.

Wepwawet, bronsfigur från ca. 664-332 f.Kr.

Originalet finns på Brooklyn Museum

(No known copyright restrictions)

Wepwawet, eller Upuaut, betyder "Öppnaren av vägar", vilket kan betyda hans funktion att leda döda till Duat, "den Nedre Världen". Wepwawet var också en speciell följeslagare till kungliga personer och hans symboler bars framför kungen i ceremonier, och senare till och med framför Osiris symboler.

Wepwawet var en symbol för Övre Egypten, motsvarande Nedre Egyptens Apis (tjur).

Det är tydligt att Anubis och Wepwawet vid olika tillfällen sammanblandats och att Anubis absorberat vissa delar av Wepwawets roller, medan Osiris absorberat andra, utan att för den skull ha utplånat Wepwawet som en separat gud.

Khentymentiu

Khentymentiu är en annan mycket gammal gud med kultcentrum i Abydos. Hans tempel där var troligen det första i Abydos. Han bar tillnamnet "Den främste av västerlänningar", där väster anses syfta på dödsriket, eftersom solen "föds" i öster och "dör" i väster. Samma titel tillskrevs senare Osiris. Khentymentiu framställs svept i bandage och med Övre Egyptens krona på sitt huvud. Han representerade den döde kungen innan Osiris övertog den funktionen. Det förefaller på det hela taget som om de flesta av Khentymentius funktioner absorberades av Osiris, medan några togs över av Anubis, inte minst sen Osiris redan absorberat några av Anubis tidigare funktioner.

Khentymentiu associeras också med ett hundlikt djur, och förhållandet mellan Khentymentiu och Wepwawet är lång ifrån klart. Det kan till och med ifrågasättas huruvida Khentymentiu var en separat gud, eller om det var en titel eller ett slags ämbete, nämligen det att vara "Den främste av västerlänningar", dvs härskaren över Duat (som allmänt anses betyda dödsriket), eller den som kontrollerar ingången till dödsriket, och att den positionen innehades av olika gudar under det gamla Egyptens mycket långa historia.

Benämningen Osiris-Khentymentiu förekommer ibland, och tidigare även Anubis-Khentymentiu. Är det en synkretistisk sammansmältning av två gudomar eller bara en angivelse av Osiris respektive Anubis status? Det är omöjligt att ge ett säkert svar, men jag tenderar att se Khentymentiu som en "titel" snarare än ett egennamn, och att den tillskrivits först Wepwawet, senare Anubis, och därefter Osiris. Huruvida det började som en separat (och hundlik) gudom någon gång i historiens avlägsna dimmor får vi nog aldrig veta.

Cerberus

Det kan vara intressant att påminna om att en hund, Cerberus, vaktade ingången till dödsriket också i den gamla grekiska mytologin. Det är mycket möjligt att inspirationen till Cerberus kom från nån av Egyptens hundlika gudar, Wepwawet eller Anubis, även om Cerberus framställs som ett monster på ett sätt som är helt främmande för bilden av Wepwawet eller Anubis. Men det kan helt enkelt vara en skillnad mellan grekisk och egyptisk mentalitet.

Gustave Doré, Cerberus, Detalj från illustration till Dantes Inferno.

(Bilden är "in the Public Domain")

Läs också:

Anubis

Sothis
Hundar i det gamla Egypten

Hundar i det gamla Egypten

Fornegyptiska Hundar

Faraohund är en hundras som har utvecklats på ett antal öar i Medelhavet, framför allt Malta och Sicilien. Det anses att den kom till öarna med Fenicierna och att de tagit den från Egypten. Att den ytterst skulle härstamma från Egypten grundas på att hundar med liknande utseende avbildats i Egyptiska gravar. Andra hundraser som möjligen kan härstamma från Fornegypten är vinthund, saluki och whippet.

De gamla egyptierna hade definitivt domesticerade hundar. Det finns belagt med skelettfynd från åtminstone 4000-4500 f.Kr. och avbildningar från predynastisk tid och framåt. Man kom också att mumifiera hundar och begrava med ägaren. Hundarna användes i jakt, som vakthundar samt i militära sammanhang.

På fornegyptiska språket hette hund iwiw, vilket förmodligen var ett försök att beskriva hundens skällande.

Den äldsta domesticerade hund vars namn är känt levde i Egypten nån gång mellan 2345 och 2280 f.Kr. och hette Abutiyu. Man tror det var en kunglig vakthund. Han fick en ceremoniell begravning i Giza, men namnet på den farao han tillhörde är okänt.

I Saqqara, sydväst om Cairo, har man funnit över 8 millioner hundmumier! Fyndet är fortfarande ofullständigt utforskat.

Whippet

Ursprunget a hundrasen whippet är lång ifrån klar. En historia säger att det är korsning mellan terrier och vinthund som gjorts i Storbritannien för ungefär 200 år sen för att få fram en bra kapplöpningshund. Det finns emellertid whippetliknande hundar avbildade på keramik från antikens Grekland. Baserat på detta faktum antyder C. H. Douglas Todd i en bok, "The Popular Whip­pet", en annan teori, att whippeten fanns, eller kan ha funnits, redan på Grekisk-Romersk tid. Jag tror det är möjligt att den fanns tidigare än så.  

I etymologiska sammanhang, brukar ordet "whippet" inte härledas särskilt långt. Ibland sägs det att det baseras på det engelska uttrycket "whip it". Å andra sidan är det också möjligt att "whippet" kan härledas från fornegyptiska Wepwawet (Upuaut), en hundgud, "Öppnaren av vägar". Men etymologi är en svår konst som sällan leder till mer än mer eller mindre plausibla gissningar, i alla fall då man kommer riktigt långt tillbaka i tiden.

Läs också:
Hundar i Cairo - Vilda & Tama
Anubis
Wepwawet & Khentymentiu
Sothis