Offentliga Helgdagar (Public Holidays) 2020

Tyvärr missade jag den här informationen i början på året, eftersom Vardagsegyptologen sov över vintern den här gången.

De offentliga Helgdagarna i Egypten 2020 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011).
19 Apr - Coptic Easter Sunday (Koptisk Påskdag)
20 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
25 Apr - Sinai Liberation Day
 1 May - Labour Day
24 May - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
25-26 May  - Eid al-Fitr Holiday
27 May - Eid al-Fitr Holiday, for Public Sector and Banks only
30 Jun - 30 Juni-revolutionen
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
30 Jul - Arafat Day
31 Jul - Eid al-Adha

1-2 Aug - Eid al-Adha Holiday

3 Aug - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector and Banks only
20 Aug -  Muharram, Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
29 Oct - Mawlid el Nabi, Profeten Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt. Dessutom finns ett antal så kallade Bank Holidays, oftas en dag extra vid långa helger. Även den 1 januari. Banker och vissa myndigheter är stängda då, men annars fungerar det mesta som vanligt.

Läs också:

Om hur de egyptiska helgernas tidpunkt beräknas efter tre olika kalendrar
Månader och Kalendrar i Egypten

Sham el-Nessim

Mawlid el Nabi

Ramadan

Offentliga Helgdagar (Public Holidays) 2019

De offentliga Helgdagarna i Egypten 2019 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011).
25 Apr - Sinai Liberation Day
28 Apr - Coptic Easter Sunday
29 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
 1 May - Labour Day
 5 Jun - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
 6-7 Jun - Eid al-Fitr Holiday
30 Jun - 30 Juni-revolutionen
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
11 Aug - Arafat Day
12 Aug - Eid al-Adha

13-14 Aug - Eid al-Adha Holiday

15 Aug - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector and Banks only
 1 Sep -  Muharram, Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
10 Nov - Mawlid el Nabi, Profeten Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt. Dessutom finns ett antal så kallade Bank Holidays, oftas en dag extra vid långa helger. Även den 1 januari. Banker och vissa myndigheter är stängda då, men annars fungerar det mesta som vanligt.

Läs också:

Om hur de egyptiska helgernas tidpunkt beräknas efter tre olika kalendrar
Månader och Kalendrar i Egypten

Sham el-Nessim

Mawlid el Nabi

Ramadan

Offentliga Helgdagar (Public Holidays) 2018

De offentliga Helgdagarna i Egypten 2018 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011)
 8 Apr - Coptic Easter Sunday
 9 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
25 Apr - Sinai Liberation Day
 1 May - Labour Day
15 Jun - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
16-17 Jun - Eid al-Fitr Holiday
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
20 Aug - Arafat Day
21 Aug - Eid al-Adha

22-23 Aug - Eid al-Adha Holiday

24 Aug - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector only
11 Sep -  Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
20 Nov - Mawlid el Nabi, Prophet Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt.

Läs också:

Om hur de egyptiska helgernas tidpunkt beräknas efter tre olika kalendrar
Månader och Kalendrar i Egypten

Sham el-Nessim

Mawlid el Nabi

Ramadan

Offentliga Helgdagar (Public Holidays) i Egypten

Jag har fått frågor om egyptiska helgdagar. När är allting stängt, osv.

Helgdagarna måste ses i 3 olika grupper.

Dels är det de sekulära helgdagarna, som inträffar på samma dag varje år, enligt den Gregorianska Kalendern. Det är dock att märka att det ibland kan deklareras nån extra helgdag av vad som uppfattas som speciella orsaker. Det kan komma ganska överraskande och med kort varsel.

Dels är det de koptiska helgerna, jul och påsk, som beräknas på samma sätt som de europeiska motsvarigheterna, men efter den Julianska Kalendern. Endast juldagen och påskdagen är offentliga helgdagar. Juldagen infaller alltid den 7 januari, Gregoriansk tid. Påskdagen varierar på samma sätt som den europeiska, men, pga kalenderskillnaden infaller den endast ibland under samma vecka.

Sist men inte minst är det de Muslimska helgdagarna, som styrs av den Muslimska Kalendern, som är helt baserad på månen,och alltså, räknat i Gregorianska datum, flyttar sig 11 dagar varje år som inte är skottår.

De offentliga Helgdagarna 2017 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011)
16 Apr - Coptic Easter Sunday
17 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
25 Apr - Sinai Liberation Day
 1 May - Labour Day
25 Jun - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
26-28 Jun - Eid al-Fitr Holiday
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
31 Aug - Arafat Day
 1 Sep - Eid al-Adha

2-3 Sep - Eid al-Adha Holiday

 4 Sep - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector only
21 Sep -  Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
30 Nov - Mawlid el Nabi, Prophet Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt.

Läs också:

Månader och Kalendrar i Egypten

Sham el-Nessim

Mawlid el Nabi

Ramadan

Sommartid (Daylight Saving Time) i Egypten

I Egypten har det varit rörigt angående Sommartid, eller Daylight Saving Time. Först är problemet med Ramadan, då sommartiden aldrig tillämpas - även om det är sommartid både före och efter, som det ibland har varit. Så är de i många muslimska länder. Sen är det frågan om det alls ska tillämpas speciell sommartid eller ej. I år var det oklart ända in i de sista dagarna. Ett beslut om att ha sommartid (att klockan skulle ställas fram en timme) efter Ramadan, från den 7 juli till slutet på oktober, hade fattats av regeringen, medan parlamentet ungefär en vecka i förväg beslöt att sommartid helt skulle avskaffas i år och för framtiden. På typiskt egyptiskt vis vägrade båda att ge sig, och det fanns några dagar två motsägande beslut från två olika maktcentra. I sista momangen, den 4 juli, gav sig regeringen och ställde sig bakom parlamentets beslut om sommartidens totala avskaffande. Och det ska vara vad som gäller.

Sommartid infördes i Egypten 1988, men avskaffades 2011 efter den så kallade revolutionen. 2014 togs sommartid åter i bruk. 2015 beslutade presidenten att det skulle avskaffas, eftersom undersökningar visat att det var mycket impopulärt. I april i år beslöt regeringen att det skulle tillämpas sommartid från den 7 juli, men det avskaffades alltså i sista stund. Hur det blir i framtiden är inte lätt att veta.

Egyptens normaltid är en timme före svensk normaltid. Då det är sommartid i Sverige men inte i Egypten, är det alltså samma tid på båda platserna.

Klockan på Egyptisk-Arabiska

Låt oss se hur man anger klocktid på Egyptisk-Arabiska - och hur man frågar om hur mycket klockan är.

Hur mycket är klockan? - Es saaha kam? - الساعة كام؟

Mönstret för hur man svarar är att man säger "es-saaha" följt av ett tal. Till exempel:

Klockan är ett - Es-saaha waheda - الساعة واحدة

"Waheda" är "ett". Du kan byta ut det mot två [itnin], tre [talata], osv. Se Egyptisk Arabiska Kardinaltal - del 1 för att hitta talen.

Men vad gör man om klockslaget inte är en jämn timme? Systemet är logiskt och enkelt.

Halvtimme är "noss", en tjugominutersperiod är "tilt", och en kvart är "rubh". Minuttal mindre än 15 anges med talet (t.ex. "fem" - "khamsa"). Sen lägger man till genom att sätta "wa" emellan - eller drar ifrån genom att sätta "illa" emellan.

1:10 - waheda wa ashara - واحدة وعشرة

1:20 - waheda wa tilt - واحدة وتلت

1:30 - waheda wa noss - واحدة ونص

1:40 - itnin illa tilt - اتنين إلا تلت

1:50 - itnin illa ashara - اتنين إلا عشرة

1:05 - waheda wa khamsa - واحدة وخمسة

1:15 - waheda wa rubh - واحدة وربع

1:25 - waheda wa noss illa khamsa - واحدة ونص إلا خمسة

1:35 - waheda wa noss wa khamsa - واحدة ونص وخمسة

1:45 - waheda illa rubh - اتنين إلا ربع

1:55 - itnin illa khamsa - اتنين إلا خمسة

Nu kan du skapa dina egna klockslag.

3:15 - talata wa rubh

7:35 - sabah wa noss wa khamsa

5:25 - khamsa wa noss illa khamsa

9:40 - ashara illa tilt

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Sosigenes av Alexandria

Sosigenes av Alexandria var den astronom som anlitades av Julius Caesar för att reformera den romerska kalendern. Romarna hade då en månkalender och ville övergå till ett egyptisk system, med solår. Sosigenes kom att skapa vad man kallar den Julianska Kalendern, som togs i bruk år 45 f.Kr.. Den nuvarande Gregorianska Kalendern är en justering av den Julianska. Det betyder att de flesta av oss lever med en almanacka baserad på Sosigenes verk, och, i det yttersta, på egyptiska kalenderprinciper. 

Sosigenes införde år på 365¼-dygn. Ett resultat av det, som vi fortfarande ser idag, är förekomsten av den 29 februari vart fjärde år.

Då jag var barn brukade det skämtas om att kvinnor den dagen kunde fria. Lite forskningsarbete ledde mig till att det härstammar från en Skotsk lag från 1288. Jag har dock inte kunnat hitta lagen, bara påståendet att den fanns. Möjligen är det en skröna.

Men hur var det egentligen med Sosigenes? Vem var han?

Man vet nästan ingenting om honom. Uppgiften om att han anlitades av Julius Caesar kommer från en enda källa, Plinius den äldre.

Man har ibland sagt att han var grek från Alexandria, men det bygger man nog mest på namnets grekiska form. Det säger emellertid inte mycket. Under den Hellenistiska tiden används ibland grekiska namnformer för egyptier också, inte minst i kontakten med romarna. Plinius var en romersk författare och kan förväntas använda namnformer han kan hantera. Därför ska vi inte lita för mycket på att ett grekiskt namn verkligen betecknar en grek. Isis och Anubis, för att ta två exempel, är också grekiska namnformer, och gestalterna som namnen betecknar är verkligen inte grekiska.

Månader och kalendrar i Egypten

I Egypten används flera kalendrar.

Den Gregorianska Kalendern

Civilsamhället använder den Gregorianska kalendern, det är samma som i Sverige. Månadernas namn är så lika att de lätt igenkänns.

januari - yanaayir
februari - fibraayir
mars - maaris
april - abriil
maj - mayu
juni - yuniyo
juli - yuliyo
augusti - agustus
september - siptimbir
oktober - octoobar
november - nuvimbir
december - dicimbir

Den Muslimska Kalendern

Den Muslimska kalendern används för att fastställa datum för religiöst baserade högtider och handlingar. Det är världens enda helt månbaserade kalender. En månad är exakt ett månvarv, så samma månfas inträffar alltid på samma datum. Ett månår är kortare än det Gregorianska året, så de Muslimska högtiderna vandrar runt och flyttar sig i regel 11 dagar från ett Gregorianskt år till nästa.

Muslimska år räknas från AH, anno hegirae - dvs profeten Muhammeds flykt från Mekka till Medina, vilken ägde rum 16 juli år 622. Det äldsta textbeviset för kalenderns existens kommer från en egyptisk papyrus från år 22 AH, vilket också är den äldsta bevarade arabiska texten från Islamisk tid.

Månadernas namn på egyptisk arabiska är:

Muharram

Safar

Rabi’ al-awwal

Rabi’ al-thani

Gamaada al-awwal

Gamaada al-thani

Ragab

Shaaban

Ramadaan

Shawwaal

Zu al-Qi'dah

Zu al-Hegah

Den Koptiska Kalendern

Det Koptiska året är ett solår och börjar den 11 september, Gregoriansk tid, eller den 12 september då det är Gregorianskt skottår. De Koptiska kristna började sin tideräkning den 11 september det Gregorianska året 284 e.Kr. Det var den dag Diocletianus blev kejsare i Rom och lät avrätta ett stort antal kristna i Egypten. Koptisk tideräkning förkortas AM, anno martyrium.

Det fornegyptiska året var ett sideriskt solår, baserat på Sirius heliakiska uppgång. Ett sånt år kan bli lite olika beroende på var på jorden man observerar Sirius. Året var indelat i 12 månader och 5 extradagar.

En Egyptisk kalenderreform 238 f. Kr., som i praktiken inte genomfördes förrän 25 f.Kr., synkroniserade den gamla Egyptiska kalendern med den Julianska - och den nya kalendern kom att kallas Koptisk. Men man ska också vara medveten om att den Julianska kalendern (på vilken den Gregorianska är baserad) ursprungligen var baserad på den Egyptiska, och huvudsakligen designad av den egyptiske astronomen Sosigenes. Således härstammar den Gregorianska kalendern också ytterst från Egypten.

Den Koptiska Kalendern används av den Koptiska Kyrkan, och av en del jordbrukare som jordbrukskalender.

Tout  (börjar 10/11 september)

Babah  (börjar 10/11 oktober)

Hatour  (börjar 9/10 november)

Kiyak  (börjar 9/10 december)

Tubah  (börjar 8/9 januari)

Amshir  (börjar 7/8 februari)

Baramhat  (börjar 9 mars)

Baramoudah  (börjar 8 april)

Bashans  (börjar 8 maj)

Baonah  (börjar 7 juni)

Abib  (börjar 7 juli)

Misra  (börjar 6 augusti)

Nasii   En avslutande månad på bara 5 dagar, 6 då det är skottår.

Läs också:
Sosigenes av Alexandria. Om mannen som designade den Julianska Kalendern

Sothis

Jag har tidigare skrivit om Anubis och Wepwawet, men det finns ytterligare en fornegyptisk gudomlighet som åtminstone ibland associeras med en hund: Sopdet, "skicklig kvinna". Det grekiska namnet är Sothis. Gudinnan associerades med Sirius, stjärnan som markerade Nilens översvämning och nyåret.

Sopdet blev med tiden alltmer associerad med Isis, fastän hon i pyramidtexterna beskrivs som Osiris dotter (Isis var Osiris syster och maka).

Fastän från början avbildad som ko, senare som en kvinna med Övre Egyptens vita krona, kom Sothis ibland att avbildas som en hund. Senare, under Grekisk-Romersk tid, avbildades hon mest som ridande på en hund.

Centrum för kulten av Sothis var Saft-el-Hinna, nära nuvarande Zagazig i Nildeltat.

Det bör påpekas att den äldsta traditionen associerar Sirius med Sihor, som är ett annat namn på Anubis, en annan hund.

Namnet Sothis har givit namn åt vad som på Engelska kallas "Sothic cycle" eller "Canicular period" [från Latin "canis", hund]. Jag har tyvärr inte kunnat hitta några svenska termer för detta.

En "Sothic cycle" eller en "Canicular period" är 1460 år. Det är den tid som det enligt beräkningar tar mellan de tillfällen då Sirius heliakiska uppgång sker exakt vid början av det civila året enligt den fornegyptiska kalendern. Det förskjuter sig nämligen något varje år pga av kalendern inte är exakt. Den ger året exakt 365 dagar, så det blir en förskjutning på en dag varje fyraårsperiod.

Astronomiskt kan man uttrycka det som den period det tog innan Sirius återigen intog samma position i relation till solen.

Det finns dock betydande problem med att försöka beräkna längden av en "Sothic cycle" och frågan har inte slutgiltigt lösts. Tyvärr har den betydelse för kronologin, som för det gamla Egypten är mycket svårutredd.

Läs också:
Egyptisk Värmerbölja, Sirius och Hunddagarna
Anubis
Wepwawet & Khentymentiu
Hundar i det gamla Egypten

Veckodagarnas namn i Egypten

När du kommer till Egypten upptäcker du snart att veckosluten inte är desamma som i Europa. Svenskt lördag-söndag motsvaras närmast av fredag-lördag i Egypten. Söndag är en vanlig vardag. 

Veckodagarnas namn på egyptisk arabiska:

söndag - yum el-had

måndag - yum el-itnin

tisdag - yum el-talata

onsdag - yum el-arbaa

torsdag - yum el-khamis

fredag  - yum el-gomaa

lördag - yum el-sabt

Yum betyder "dag", och måndag till torsdag är bara numrerade; itnin, talata, arbaa och khamsa, är respektive två, tre, fyra och fem.

Yum el-had betyder "den första dagen", fast "had" är inte ett ord som i vardagslag används för siffran "ett". Det är samma ord som ingår i "den ende" [الأحــد], Al-Ahad, vilket är ett av Allahs 99 namn. Det betyder att Allah är en och odelbar.

Sabt är samma ordstam som sabbat.

Gomaa kommer från en ordstam som betyder "samlas tillsammans" och refererar till samlingen i moskén till fredagsbön.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Egyptisk Värmebölja, Sirius och Hunddagarna

Värmebölja

Det har just varit värmebölja i Egypten. Den som aldrig varit här tror gärna att det är samma soliga väder året om, men det är det finns årstidsväxlingar här också. Juli och Augusti är vanligtvis olidligt heta. Den som varit här under den tiden talar gärna om helveteshetta. Enligt egyptiska hälsoministeriet har mer än 108 personer avlidit av värmen under de senaste veckorna. Det verkliga antalet är sannolikt många gånger större. I Egypten finns ingen pålitlig statistik om nånting. Staten här har inte samma insyn i allt som händer som den har i Sverige. Ute i byarna dör folk och begravs snabbt och ingen frågar efter dödsorsak. Än mindre kommer de med i statistiken.

Man kan säga att vi just upplever Hunddagarna. Det är ett begrepp som finns på flera stora europeiska språk. På engelska kallas det "dog days", och det är ett gammalt begrepp som européerna ärvt från antikens romare, som kallade det "dies caniculares" [från Latin "canis", hund]. Romarna associerade hunddagarna med hetta, föruttnelse, sjukdom och död.

Men varifrån fick romarna begreppet? Och vad har dagarna med hundar att göra?  

De frågorna leder oss till det gamla Egypten. Romarna ärvde praktiskt taget alla sina kalendariska begrepp från Egypten, och så är fallet här också.

Sirius, en andra sol

Sirius är den klarast lysande stjärnan på himlavalvet. I gamla tider trodde många folkslag att den ökade solskenets hetta när den var i konjunktion med solen, dvs då solen och Sirius ligger åt samma håll från jorden sett. Romarna trodde detta, och så gjorde de gamla egyptierna.

De gamla egyptiernas år var sideriskt [engelska: sidereal]. Det är ett solår som också tar hänsyn till då någon fixstjärnas heliakiska uppgång, dvs då den blir synlig ovan horisonten vid eller strax före soluppgången efter att under en tid inte ha varit synlig alls. I deras fall var fixstjärnan Sirius. I Fornegypten markerades nyåret av Sirius heliakiska uppgång.

Sirius, Hundstjärnan

Sirius är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden "Stora Hunden" [Canis Major], och Sirius kallas ibland Lilla Hunden eller Hundstjärnan. Vad romarna kallade hunddagarna, var dagarna just innan och efter Sirius heliakiska uppgång. Ibland säger man att det var 20 dagar innan och 20 dagar efter.

Namnet Sirius fick stjärnan av egyptierna, som döpte den efter en hundgud, Sihor, vilket är ett annat namn på Anubis (en gud med hund- eller schakalhuvud). En annan egyptisk tradition kopplar ihop Sirius med gudinnan Isis och Osirismyten. Sirius försvinner i 70 dagar innan sin heliakala uppgång. I egyptisk mytologi motsvaras det av de 70 dagar Isis vistades i avskildhet innan hon födde Horus. Samma 70 dagar reflekteras i det att en farao begravdes 70 dagar efter sin död, fastän mumifieringen inte tog hela den tiden. En symbol för död och uppståndelse: Farao återföds till livet efter detta, samma sak sker på ett stellärt plan.

Före romersk tid var Hundstjärnan en god kraft. För Egyptierna förebådade den Nilens årliga översvämning, viktig för Egyptens överlevnad, och den var en symbol för återfödelse. Romarna däremot såg det som en dålig kraft, nånting de associerade med sjukdom, depression, ruttnande mat, död och förfall. Det är den uppfattning som fortfarande lever kvar.

Rötmånaden

På svenska motsvaras hunddagarna närmast av rötmånaden, även om effekten blir mildare i ett klimat som det svenska. Man kan ju fråga sig varför sammanhanget med hunden aldrig riktigt slagit igenom i nordligaste Europa. "Hundedagarne" nämns visserligen i den svenska Bondepraktikan, men man talar hellre om rötmånaden, åtminstone i nutid. Annat är det i Frankrike, där hundassociationen vuxit ur de speciella sommardagarna och blivit ett ord för värmebölja i allmänhet, vilken och när som helst: canicule. Men jag betvivlar att särskilt många fransmän är medvetna om att deras ord för värmebölja är härlett från ett begrepp som har sitt ursprung i det gamla Fornegypten.