Saladins Citadell i Cairo

(Samtliga bilder är tagna med en halvtaskig mobilkamera vid ett besök på Citadellet en sommardag 2010 och är Copyright © Daganthi. Kvaliteten är inte överväldigande, men jag är inte ute efter teknisk perfektion, mer efter att fånga ögonblick och intryck.)

Utsikt från Citadellets Tak

En av Cairos stora sevärdheter härstammar från Sultan Saladin - nämligen Saladins citadell. Eller Citadellet på Berget [Qal‘at al-Jabal], som det egentligen heter. Ett byggnadsverk som en gång diskuterats som kandidat till världens sju underverk. Saladin byggde det och det var, med något litet avbrott, regeringssäte i Egypten från hans tid och fram till 1952. Ayyubider, Mamlucker, Osmaner, och Muhammad Alis dynasti styrde landet därifrån. Alla dessa gjorde ändringar eller byggde nya strukturer inom området. Den totala ytan utökades emellertid aldrig.

Citadellets tak och kanonen vars namn kan översättas till "Ramadanfrukost"

Citadellet sett utifrån, från en förbipasserande gata

Citadellets mur

Ett av Citadellets torn

Muhammad Ali byggde till så mycket, varav det mest spektakulära är den stora Muhammad Ali-moskén, att Citadellet ibland kallats Muhammad Alis Citadell.

Muhammad Ali-moskén

Muhammad Ali-moskén, baksidan

Muhammad Ali-moskén sedd från Gawharapalatset

Idag lyder Citadellet under "The Supreme Council of Antiquities" och är framför allt en turistattraktion. Ändå är det förvånansvärt okänt i omvärlden. Alla känner till pyramiderna, men många har aldrig hört talas om Citadellet. I alla händelser är det i mitt tycke en av de saker en besökare i Cairo måste se.

Utanför bakgården med en klocka

som var en gåva från Frankrike men aldrig fungerade.

Bakgårdens centrumkupol

Klocktornet från sidan

Fontän utanför Citadellets militärmuseum

(Fontänen var avstängd)

Många byggnader är öppna för besökare, men tänk på att vara anständigt klädd. Ska du besäka en moské, och det finns flera sevärda moskéer inom området, får du inte ha bara ben eller axlar och kvinnor måste täcka huvudet.

Kupol och baksida av Suleiman Pasha-moskén

Solur på baksidan av Suleiman Pasha-moskén

Läs också:
Saladin
Saladins Örn

Saladins Örn

Saladins Örn eller "the Eagle of Saladin" är en symbol som använts av både Egypten och flera andra så kallade arabländer. Den förekommer till exempel på Egyptens statsvapen, men den har förekommit eller förekommer också som heraldisk symbol för Förenade Arabrepubliken (Egypten, Syrien, 1958-1961, officellt namn på bara Egypten 1961-1971), Irak, Libyen, Palestinska Staten och Yemen. 

Just nu, förekommer den på statsvapnen för Egypten, Irak och Palestina.

Egyptens Nuvarande Riskvapen

Riksvapnet som det ser ut i centrum av den egyptiska flaggan.

Iraks Riksvapen 2008

Saladins Örn har fått sitt namn efter den store Egyptisk-Syriske Sultanen som i väst kallas Saladin. Örnen har hittats på en vägg i Saladins citadell i Cairo. Här är en sketch av originalet från en bok av Stanley Lane-Poole: Saladin and the fall of the Kingdom of Jerusalem, 1898.

Örnen är en revolutionär symbol som började användas av Egypten efter revolutionen 1953 och senare i andra arabländer.

Huruvida örnen har något alls att göra med Saladin är oklart. Många vill i örnen se hans personliga symbol, men man vet egentligen ingenting mer än att den hittats på en vägg i hans citadell.

Läs också:
Saladin
Saladin's Citadell i Cairo
Hawk of Quraish
Egyptens Flagga

Muhammad Ali - Det moderna Egyptens fader

 Muhammad Ali, painting by Auguste Couder.

(Bilden är "in the Public Domain")

Muhammad Ali (regerade 1805-1848), en härskare i Egypten som ibland av Egyptierna själva informellt kallas "kung", var i själva verket inte kung till namnet, även om han härskade som en kung. Han var en albansk general i den turkiska Osmanska armén som skickades till Egypten 1801, för att delta i återtagandet av det som en del av det Osmanska imperiet efter den korta franska ockupationen. Genom militära operationer, politiska manipulationer och intriger, samt en hel del mycket fula trick, manövrerade han ut alla konkurrenter om makten i Egypten. Framför allt Mamlukerna, som i praktiken hade kontrollerat Egypten i 600 år. Han installerade sig som härskare och antog titeln khediv, vilket betyder ungefär vicekonung, och stannade villigt som formell vasall till Sultanen i Konstantinopel. Sultanen hade egentligen inget annat val än att acceptera arrangemanget, fastän titeln khediv aldrig officiellt erkändes. Formellt förblev den wali, guvernör.

Muhammad Ali var stundtals en maktfaktor i hela den Osmanska intressesfären, långt utanför Egyptens gränser, och gick ibland även emot Sultanen eller la sig i frågan om en sultans efterträdare. 

Muhammad Ali med ämbetsmän i Cairo. Konstnären okänd.

(Bilden är "in the Public Domain")

Inrikespolitiskt europeiserade han i vissa avseenden Egypten; militär organisation, administration, utbildning, osv. Om det här varit till gagn för Egypten eller inte är en svår fråga. Det är inte helt entydigt. Men han har dubbats till "Det Moderna Egyptens Fader". Själv kunde han varken läsa eller skriva.

1840 fick han officiellt sitt ämbete i Egypten (och Sudan, som han lagt till) erkänt som ärftligt i Londonkonventionen, som skrevs under av Storbritannien, Österrike, Preussen, Ryssland och det Osmanska Turkiet.

Titeln khediv bars inofficiellt av Muhammad Alis ättlingar och arvingar i ämbetet fram till 1867. Då erkändes officiellt titeln khediv av den Osmanska sultanen Abdulaziz. Den användes fram till 1914, då khedivatet och vasallskapet till Turkiet avskaffades, varefter härskaren kallades sultan, och efter 1922 och fram till 1953 kung. Efter 1953 års revolution är Egypten en republik. Men härskarna fram till 1953 tillhörde Muhammad Alis dynasti.

Muhammad Ali-moskén i Citadellet i Cairo.
(Foto: Daganthi)

I slutet av livet var Muhammad Ali sjuk och senil och oförmögen att sköta sitt ämbete. Han dog 1849 i Alexandria och begravdes senare i Muhammad Ali-moskén som han låtit bygga i Saladins Citadell i Cairo.

Läs också:
Om Muhammad Alis Dynasti