Jag nämnde tidigare "Urabi-upproret". Det förtjänar några förklarande ord.
Upproret har fått sitt namn efter Ahmed Urabi, eller Orabi. Han var en bondson från en by nära Zagazig norr om Cairo, och var en av de första av fellah-klassen att göra militär karriär, nåt som var omöjligt innan Khediv Ismails reformer.
När Khediv Tawfiq, Ismails efterträdare, förbjöd bönder att bli officerare, ledde Urabi en proteströrelse, som blev lyckosam. Khediv Tawfiq tvingades dra tillbaka lagen.
De protesterande bildade 1879 ett politiskt parti, det Egyptiska Nationalistpartiet. En större proteströrelse skapades därmed, denna gång riktad mot den utländska, framför allt Fransk-Engelska, kontrollen av Khedivens regim. Men man ska också komma ihåg att Egypten i övrigt kontrollerades av en överklass av utländsk härkomst; främst Turkisk, Circassisk och Balkansk. Detta gillades inte i de breda folklagren.
Urabi befordrades och kom att hamna i Khedivens kabinett, ett sätt att ge efter för protesterna, men då det krävdes att han skulle bli premiärminister begärde Khediv Tawfiq hjälp från den Osmanske Sultanen. Sultanen tvekade dock, och då handlade Frankrike och Storbritannien istället. De var rädda att förlora pengar. Britterna lyckades efter ett par bakslag genomföra en regelrätt invasion och tog över kontrollen av Egypten, som förblev ett Brittiskt protektorat till 1922.
Britterna restaurerade Khedivatet och Urabi ställdes 1882 inför rätta. Han dömdes till döden, vilket ändrades till landsförvisning, och hamnade i Ceylon. 1901 tilläts han återvända till Egypten av Khediv Abbas II, Tawfiqs efterträdare. Ahmed Urabi dog 1911.
Ahmed Urabi, 1882
(Bilden är "in the Public Domain")
Urabi har givit namn åt stationen "Orabi" i Cairos tunnelbana, en gata i Cairo och ett torg i Alexandria.
Att namnet ibland stavas Urabi och ibland Orabi är bara olika transkriptioner av arabiska [عرابى].
På samma sätt skrivs [توفيق] ibland Tawfiq och ibland Tewfik.