Tawadros II till Jerusalem

Tawadros II besökte nyligen Jerusalem. Han närvarade vid begravningen av den koptiska ärkebiskopen i Jerusalem som var överhuvud över den Koptiska Kyrkan i Det Heliga Landet och som begravdes lördagen den 27 februari. Detta var en oerhört kontroversiell handling i Egypten, hur kontroversiell den var är svårt att förstå från ett europeiskt perspektiv.

Tawadros II är sen år 2012 den 118:de Påven av Alexandria och Patriark av St. Markus Heliga Stol. I allmänt tal kallas kan numera påve, fastän "påvar" över ortodoxa kyrkor traditionellt kallats patriarker. Hur som helst så är han överhuvud över den Koptiska Ortodoxa Kyrkan med en ställning inom denna som motsvarar den Romerska Påvens ställning i den Romersk-Katolska Kyrkan.

Tawadros företrädare, den allmänt, även av muslimer mycket högt respekterade Shenouda III, som var påve i över 40 år, förbjöd 1979 - i protest mot Camp David-avtalet - egyptiska kopter att göra pilgrimsresor till Jerusalem. Förbudet gäller fortfarande. Att Tawadros II åker dit är alltså utomordentligt uppseendeväckande och egyptiska media har generellt uttryckt sig mycket negativt om resan.

Tawadros II:s talesmän hävdar att resan bara var för att närvara vid en begravning av en av kyrkans ärkebiskopar och inte ska tolkas som något annat. Kyrkans position står fast.

Koptisk Jul i Egypten

Kristendomen är en minoritetsreligion i Egypten. Hur många som är kristna är okänt. Siffror som publiceras är bara gissningar, och därför kan man se väldigt olika uppgifter om det. Det är väl realistiskt att anta att det kan vara 10-15% av befolkningen. I alla fall inte över 15%.

Av de kristna tillhör mer än 95% den Koptiska Kyrkan. En uråldrig, ortodox kyrka, enligt traditionen grundad av evangelisten Markus år 42 e.Kr.

Den Koptiska Kyrkan, liksom flertalet Ortodoxa, använder den Julianska Kalendern, därför inträffar juldagen den 7 januari, Gregoriansk tid. Denna dag är offentlig helgdag i Egypten.

Månader och kalendrar i Egypten

I Egypten används flera kalendrar.

Den Gregorianska Kalendern

Civilsamhället använder den Gregorianska kalendern, det är samma som i Sverige. Månadernas namn är så lika att de lätt igenkänns.

januari - yanaayir
februari - fibraayir
mars - maaris
april - abriil
maj - mayu
juni - yuniyo
juli - yuliyo
augusti - agustus
september - siptimbir
oktober - octoobar
november - nuvimbir
december - dicimbir

Den Muslimska Kalendern

Den Muslimska kalendern används för att fastställa datum för religiöst baserade högtider och handlingar. Det är världens enda helt månbaserade kalender. En månad är exakt ett månvarv, så samma månfas inträffar alltid på samma datum. Ett månår är kortare än det Gregorianska året, så de Muslimska högtiderna vandrar runt och flyttar sig i regel 11 dagar från ett Gregorianskt år till nästa.

Muslimska år räknas från AH, anno hegirae - dvs profeten Muhammeds flykt från Mekka till Medina, vilken ägde rum 16 juli år 622. Det äldsta textbeviset för kalenderns existens kommer från en egyptisk papyrus från år 22 AH, vilket också är den äldsta bevarade arabiska texten från Islamisk tid.

Månadernas namn på egyptisk arabiska är:

Muharram

Safar

Rabi’ al-awwal

Rabi’ al-thani

Gamaada al-awwal

Gamaada al-thani

Ragab

Shaaban

Ramadaan

Shawwaal

Zu al-Qi'dah

Zu al-Hegah

Den Koptiska Kalendern

Det Koptiska året är ett solår och börjar den 11 september, Gregoriansk tid, eller den 12 september då det är Gregorianskt skottår. De Koptiska kristna började sin tideräkning den 11 september det Gregorianska året 284 e.Kr. Det var den dag Diocletianus blev kejsare i Rom och lät avrätta ett stort antal kristna i Egypten. Koptisk tideräkning förkortas AM, anno martyrium.

Det fornegyptiska året var ett sideriskt solår, baserat på Sirius heliakiska uppgång. Ett sånt år kan bli lite olika beroende på var på jorden man observerar Sirius. Året var indelat i 12 månader och 5 extradagar.

En Egyptisk kalenderreform 238 f. Kr., som i praktiken inte genomfördes förrän 25 f.Kr., synkroniserade den gamla Egyptiska kalendern med den Julianska - och den nya kalendern kom att kallas Koptisk. Men man ska också vara medveten om att den Julianska kalendern (på vilken den Gregorianska är baserad) ursprungligen var baserad på den Egyptiska, och huvudsakligen designad av den egyptiske astronomen Sosigenes. Således härstammar den Gregorianska kalendern också ytterst från Egypten.

Den Koptiska Kalendern används av den Koptiska Kyrkan, och av en del jordbrukare som jordbrukskalender.

Tout  (börjar 10/11 september)

Babah  (börjar 10/11 oktober)

Hatour  (börjar 9/10 november)

Kiyak  (börjar 9/10 december)

Tubah  (börjar 8/9 januari)

Amshir  (börjar 7/8 februari)

Baramhat  (börjar 9 mars)

Baramoudah  (börjar 8 april)

Bashans  (börjar 8 maj)

Baonah  (börjar 7 juni)

Abib  (börjar 7 juli)

Misra  (börjar 6 augusti)

Nasii   En avslutande månad på bara 5 dagar, 6 då det är skottår.

Läs också:
Sosigenes av Alexandria. Om mannen som designade den Julianska Kalendern