Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

tisdag 6 september 2016

Renässansdammen ("The Renaissance Dam")

Renässansdammen, "The Renaissance Dam", eller GERD (The Great Ethiopian Renaissance Dam) - i början kallat "the Grand Millennium Dam" - är en jättedam och ett kratfverk under byggnad i Etiopien. Dammen ska kontrollera vatten från den s.k. Blå Nilen, och hotar minska mängden vatten som kommer med Nilen till Egypten. Detta är en viktig fråga, Nilen är den enda större källan till sötvatten i Egypten, som är helt beroende av Nilvatten för t.ex. jordbruk och dricksvatten. Dessutom skulle det skada Egyptens egen produktion av elektricitet.

Hur stor skadan skulle vara och hur mycket av den som skulle vara bara tillfällig medan dammen fylls (vilket uppskattas ta ca. 7 år), är svårutrett. Alldeles oavsett det, tenderar alla minskningar av volymen Nilvatten som når Egypten att skapa panikkänsla i landet. Blotta det faktum att någon utanför landet överhuvudtaget kan minska vattenmängden är ett hot mot Egyptens överlevnad.

Det förs en slags ändlösa diskussioner om dammen, mellan framför allt Etiopien, Egypten och Sudan, de länder som påverkas. Ibland ser det ut som om de nästan kommit överrens, men det har de aldrig och kommer sannolikt inte att göra framöver heller. Då och då uppskjuts samtalen på obegränsad tid. 2013 diskuterades det i Egypten om att förstöra dammen, och det finns ett outtalat krigshot i bakgrunden hela tiden, även om det tonas ner.

Etiopien lanserade projektet 2011, mitt under tumultet i Egypten efter Mubaraks fall. Uppenbarligen ett försök att utnyttja den instabilitet som då rådde i Egypten till den grad att det under en tid närmast saknades en politisk ledning. Ett tillfälle att driva igenom något man visste skulle skapa konflikt med Egypten.

För övrigt är det ett märkligt överdimensionerat projekt för ett mycket fattigt land som Etiopien. Kostnaderna för dammen motsvarar en hel årsbudget för staten och konfliktrisken har gjort det svårt att få investerare. Etiopiska staten säger sig själv finansiera alltihop.

- - -

Uppdaterad 22 september 2016:


Den 20 september undertecknades ett avtal mellan Egypten, Etiopien och Sudan om att låta genomföra vad de kallar "feasibility studies on the Grand Ethiopian Renaissance Dam (GERD)". Studierna, som planeras ta 11 månader, ska utvärdera dammens miljömässiga, socio-ekonomiska och ekologiska effekter. Två franska bolag, BRL Ingénierie och Artelia ska utföra studierna.

söndag 28 augusti 2016

Skatten i Lake Qaroun

I bibelns andra Mosebok 6:21 står det "Jishars söner voro Kora, Nefeg och Sikri."

Fjärde Mosebok 16:1-2 säger "Och Kora, son till Jishar, son till Kehat, son till Levi, samt Datan och Abiram, Eliabs söner, och On, Pelets son, av Rubens söner, dessa togo till sig folk och gjorde uppror emot Mose [...]"

Nämnde Kora, som på engelska oftast skrivs Korah, eller Korak, är i judisk tradition känd för sitt uppror mot Mose. Han är också känd för sin oerhörda rikedom. Han ska ha hittat en av de skatter Josef (Israel) sägs ha gömt i Egypten. Kora ska ha drabbats av Guds straff för sitt uppror.

I Islamisk tradition kallas han Qaroun (eller Qarun) [قارون] och omnämns flera gånger i Koranen, speciellt i kapitel 28, Surat Al-Qasas. Där står han på Faraos sida gentemot Mose och straffades till slut av Gud för sin arrogans och sitt skryt om sin rikedom. I Koranen 28:81 står det (översatt till engelska) "We caused the earth to swallow up both him and his house. There was no group to come to his aid against God, and he was not someone who is helped." Qaroun och hans rikedomar svaldes alltså av jorden!

Det här hände i Egypten. Enligt legenden levde och dog Qaroun i Fayoum-området, och den stora sjö som finns där än idag, fastän den var större bakåt i tiden, kallas ofta Lake Qaroun. Legenden är så levande att det finns folk som tror att Qarouns skatter finns på botten av sjön! Lokalbefolkningen runt sjön säger att skatten vaktas av en sjöjungfru eller nåt annat väsen. Det finns gott om berättelser om sjöjungfruns trollkraft.

På 1980-talet kom ett rykte i svang i Fayoum att skatterna i sjön bara skulle komma i dagen om man först ritualoffrade 200 barn. Lokalbefolkningen började hålla sina barn inne och hemma för att inte arkeologer och skattsökare skulle kidnappa barnen och offra dem. Om det var någon reell risk vet jag inte, men det var vad man fruktade.

Med eller utan skatt på sjöbotten är området runtomkring i alla fall ett av Egyptens intressantaste. Där finns massor av arkeologiska lämningar, fossil, och till och med en förstenad skog.

Lake Qaroun kallas också Lake Moeris, vars krokodiler jag tidigare diskuterat. Vid sjön låg Crocodilopolis, Sobeks heliga stad.

Läs också:
Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler 

måndag 22 augusti 2016

Egypten och Nobelpriset: Ahmed Zewail

Den 2 augusti i år [2016] dog en egyptier vid namn Ahmed Zewail. För de flesta svenskar var han tämligen okänd. Fastän han sedan länge levt och verkat i USA, väckte hans död stort uppseende i Egypten. Han fick en storstilad begravning i Cairo, med många närvarande världsliga och religiösa dignitärer.

Ahmed Zewail var den förste från den arabisktalande världen (och den ende egyptiern hittills) att få Nobelpris i en vetenskaplig disciplin - och han är en av Egyptens blott fyra pristagare totalt. De fyra är:

Anwar Sadat, Fredspris 1978
Naguib Mahfouz, Litteratur, 1988
Ahmed Zewail, Kemi, 1999
Mohamed ElBaradei, Fredspris 2005

Trots att Nobelprisen i mitt tycke helt har urartat och inte längre följer donatorns direktiv, där speciellt Fredspriset närmast framstår som ett absurt skämt, har ett Nobelpris internationellt en enorm prestige. Man kan tryggt säga att Nobelpriset är mycket större än Sverige. I en värld där Sverige är en obetydlig fläck på kartan, ett land som de flesta aldrig har hört talas om, är Nobelpriset en pubicitetsmässig supermakt. Jag vill påstå att den svenske monarkens viktigaste uppgift är att dela ut Nobelpriset. Det är nämligen av avgörande betydelse för prisets prestige att det mottas ur handen på en tvättäkta kung. Det är priset framför alla andra. Skulle utdelningen överlämnas till en president, skulle det snart bli ett obetydligt pris som inte längre syntes i mängden av internationella priser.

Kungliga Vetenskapsakademiens officiella motivering till Zewails Nobelpris var "För hans studier av kemiska reaktioners övergångstillstånd med femtosekundspektroskopi." Vad det innebär mer i detalj, kan du läsa i "Pressmeddelande: Nobelpriset i kemi 1999"


tisdag 16 augusti 2016

Böner & Böneutropare

Ett typiskt ljudinslag i Muslimska länder, inklusive Egypten, är böneutroparnas kallelse till bön, som ljuder från minareterna fem gånger om dagen. Numera har man högtalare och ljudnivån är stundtals bedövande, åtminstone om man befinner sig nära högtalarna.

Att utföra de fem obligatoriska dagliga bönerna är den andra av Islams fem pelare. Bönerna är:

el fagr – före soluppgången (på standardarabiska, "fajr")
el dhuhr  – middag
el asr – eftermiddagen
el maghrib – efter solnedgången
el isha – kvällen

De korrekta tiderna bestäms efter solens ställning,så de ändrar sig lite under året. Här kan du se exakt när bönerna äger rum i Cairo på ett speciellt datum.

Minareten, tornet varifrån det kallas till bön, kanske uppfanns i Egypten. Vad som troligen var historiens första minaret, byggdes i anslutning till den egyptiska Amrmoskén år 673.

Det finns de som hyser en avvikande uppfattning, och anser att den första minareten byggdes i Bosra eller i Damaskus, alltså i Syrien. I nuläget kan vi inte fastställe med säkerhet vilket som är rätt.

Om du själv inte är Muslim och stöter på någon som ber, vilket även kan hända utomhus eller i en affär, försök att inte störa den bedjande. Om du bara är på väg att gå förbi, fortsätt med det som vanligt, men undvik att tilltala den som ber eller att komma i vägen. Du bör också undvika att hamna omedelbart framför nån som ber, eftersom det skulle se ut som om de tillbad dig, vilket är högst opassande. Skulle en affärsinnehavare be då du kommer in i hans affär, vänta helt lugnt tills han är färdig, och handla sen som vanligt.


fredag 12 augusti 2016

Veckotopplista 4

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under den vecka som avslutas då listan publiceras. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Veckotopplistor publiceras lite då & då, inte varje vecka.

Det är intressant att konstatera att  den ett år gamla artikeln om egyptiska kräftor seglat upp i toppen just nu, under den traditionella kräfttiden i Sverige.


 1. Kräftor - ett misstag med konsekvenser

 2. Flygplanskraschen på Sinaihalvön

 3. Egypten & Tandläkare

 4. Olika namn på Egypten, deras ursprung och betydelse

 5. Krokodiler i Nilen?

 6. Krokodilen, symbol för Egypten?

 7. Ordet "khediv" och Khedivatet - Muhammad Alis Dynasti - Prinsessan Fawzia Fuad

 8. Shisha - Vattenpipa

 9. Är det tryggt att besöka Egypten?

10. Mumier: Etymologi och Mumiehistorier


torsdag 11 augusti 2016

Egyptisk Arabiska

Standardarabiska (som bygger på klassisk, Koranisk Arabiska) lärs ut överallt och är det officiella språket i Egypten och i alla arabisktalande länder. Men det används inte ofta som vardagligt språk. Undantaget är nyhetssändningar och vissa andra specialområden, samt så kallad "finkultur". Annars har arabisktalande länder alla sina speciella varianter av arabiska. Det kallas "dialekter", men skillnaderna kan vara så stora att användare av två olika dialekter inte kan förstå varandra. Det kan diskuteras om man hellre än "dialekter" bör tala om olika "språk" eller "språkvarianter". Men det är en definitionsfråga vi inte behöver bry oss om här och nu.

Den största Arabiska "dialekten" är Egyptisk Arabiska. Den är störst helt enkelt för att Egypten är det folkrikaste arabisktalande landet. Dialekten är också den som mest förstås utanför det område där den brukas som vardagsspråk. Det beror på att Egypten är ett centrum för arabisk populärkultur, som sprids i hela den arabisktalande världen.

Även inom Egypten förekommer lokala dialekter, precis som det gör i alla språkområden. Det man vanligvis kallar Egyptisk Arabiska är huvudsakligen Cairodialekt.

Arabiskan kom till Egypten med Islam på 600-talet, men spred sig ganska sakta. Koptiskan levde kvar som parallellt vardagsspråk i Övre Egypten i flera sekler. Det finns rapporter om att det fanns bondkvinnor Övre Egypten som så sent som på 1600-talet talade Koptiska i vardagslag. Idag lever Koptiskan, som härstammar från Fornegyptiska, endast som liturgiskt språk i den Koptiska Kyrkan. Den Egyptiska Arabiskan har emellertid ett anmärkningsvärt stort antal Koptiska låneord och har dessutom, både fonologiskt och syntaktiskt, påverkats av det Koptiska språket.

lördag 6 augusti 2016

Vesir

Vesir (som ibland kan transkriberas annorlunda, t.ex. "visir", "vezir", "wazir",...), var och är en titel i vissa muslimska riken, men har förmodligen sitt ursprung i det Sasanidiska Persien, dvs Persien före den Muslimska erövringen (som skedde år 636 e.Kr.). Den Sasanidiske kungens rådgivare, bar titeln wazir. Senare om högt uppsatt rådgivare till en Muslimsk monark, såsom en Kalif, Shah, Sultan, Emir, etc. Ofta om personer som stod mellan den suveräne härskaren och hans folk.

I det Osmanska Turkiet hade Sultanen en Divan, vilket var en grupp av rådgivare som fungerade som regering. Samtliga ingående bar titeln vesir, och Divanens ledare var Storvesiren. En slags premiärminister.

Wazir är alltjämt det arabiska ordet för minister, och det används i olika former som sådant i många arabisktalande och muslimska länder. Så även i Egypten.

Det finns en alternativ härledning av ordet, som leder tillbaka till arabiska "wazara" som betyder "att bära en börda". Ordet finns i Koranen, där Aron beskrivs som Moses' wazir, här närmast i betydelsen medhjälpare. I Koranen finns också ordet wizr, som betyder "börda". Båda orden kan härledas från den Semitiska ordstammen WZR.

Det är alltså omöjligt att säga säkert om ordet har ett Indo-Europeiskt (Persiskt) eller ett Semitiskt ursprung. Som synes finns det stöd för båda uppfattningarna.

söndag 31 juli 2016

Al-Hakim - The Mad Caliph

Av de Fatimidiska kaliferna i Egypten, är al-Hakim en av de svåraste att få grepp om. Hans beteende var synbarligen lynnigt och våldsamt och han beskrivs stundtals, speciellt i västerländsk litteratur, som "The Mad Caliph". Ändå tycks han ha ingjutit en mycket stark lojalitet hos sina anhängare och han gynnade utbildning och lärdom. Inte blir han mindre intressant av att han faktiskt aldrig dog. Dvs, dog gjorde han naturligtvis någon gång, men ingen vet när, var eller hur. Som 36-årig kalif försvann han plötsligt år 1021. Man hittade bara hans åsna och lite blodiga klädrester utanför Cairo. Kanske blev han mördad.

Abu ‘Ali Mansur al-Ḥākim bi-Amr-Allāh (985-1021?), or simply al-Hakim or Al-Hākim bi Amr Allāh, var den 16:de Ismailitiska Imamen, den 6:te Fatimidiska Kalifen och den förste som var född i Egypten. Han efterträdde sin far år 996.


Al-Hakim bi-Amr Allah
Al-Hakim bi-Amr Allah
(Bilden är "in the Public Domain")

I början var al-Hakim vänligt sinnad mot kristna, hans mor var Melkitisk Kristen och hans morbröder var Patriarker i den Melkitiska Kyrkan. Han såg Sunniter och det Sunnitiska Kalifatet i Bagdad som sina främsta motståndare.

Så småningom kom han att utveckla en aggression mot kristna och judar som kulminerade då han år 1009 lät förstöra Den Heliga Gravens Kyrka i Jerusalem, en av kristenhetens heligaste platser, där Jesus ska ha återuppstått från de döda. Man kan med fog säga att det var första gången det uppstod allvarliga spänningar mellan å ena sidan muslimer, å andra sidan kristna och judar. Samexistensen hade fram till dess fungerat relativt bra. Händelsen bidrog till att utveckla korstågstanken, trots att al-Hakims efterträdare och son tillät den Byzantinske kejsaren Konstantin IX att återuppbygga kyrkan. Men skadan var skedd och i och med korstågen kom spänningar och konflikter att prägla området i sekler. (Det är ett intressant faktum att kyrkans nyckel samt öppnande och stängande av porten hanteras av representanter från två Muslimska familjer, Nusseibeh och Joudeh, för att de olika kristna samfunden som rår om kyrkan (sex olika kristna kyrkor) alltid strider om makten och inte kan hålla sams.)

I ett senare skede kom al-Hakim återigen att visa större tolerans mot kristna och judar, men större aggression mot andra riktningar av Islam än hans egen, speciellt mot Sunnitisk Islam. Han stimulerade Ismailitisk mission. Född ur Ismailitisk extremism, började den Drusiska religionen ta form år 1017. Den betraktade al-Hakim som en inkarnation av Gud och det finns tecken som tyder på att han själv trodde på sin egen gudomlighet.

Al-Hakim hade vida diplomatiska förbindelser, som sträckte sig ända till Kina, gynnade lärdom och utbildning och synes ha haft flera goda sidor. Hur mycket av hans galna lynnighet som är sann och vad som är senare anti-Fatimidisk eller anti-Ismailitisk propaganda är omöjligt att säga.

I Cairo finns Masjid al-Hākim "Hākims Moské" (officiellt namn: "Jame-ul-Anwar") som byggdes färdigt år 1030. Den användes senare som fängelse, stall och skola och förföll så småningom till en ruin och återuppbyggdes så sent som på 1980- till 1990-talet. Resultatet ogillas av många pga att det är en ny byggnad, en kopia av den gamla, inte en restaurering av den gamla. Men på insidan finns en hel del rester av den gamla moskén. Hakims moské ligger i stadsdelen "Islamic Cairo", nära den norra porten, Bab Al-Futuh.

Ruines de la Mosquee du Calife Hakem au Caire - Painting Prosper Marilhat, ca 1832
Ruines de la Mosquee du Calife Hakem au Caire
Painting Prosper Marilhat, ca 1832
(Bilden är "in the Public Domain")


Det sista fotot tog jag sent på kvällen i juli 2010, i mörkret, på den inre gården i al-Hakims moské, som den ser ut i nutid.




Läs också:
Kalif - Kalifat  ...Vad är det?

måndag 25 juli 2016

Sultan - Sultanat

Sultan, ursprungligen arabiska sulṭān [سلطان] är en muslimsk härskartitel av olika dignitet. Den har burits av såväl härskare med imperiell status som små lokalhärskare, såsom dagens Malaysiska sultaner. Ordet sulṭān betyder "styrka" eller "auktoritet" och är ytterst härlett från sulṭāh, "makt".

En sultans land och värdighet kallas sultanat, på arabiska saltanah [سلطنة].

Världshistoriens förste sultan var Mahmud Ghaznavi (979-1030). Han var ghaznavidisk sultan i Ghazni, i Afghanistan, från år 998. Mahmud Ghaznavi erövrade delar av Indien och räknas som grundaren av det Indiska Delhisultanatet.


Mahmud Ghaznavi, världens förste sultan, Delhisultanatets grundare
På den här målningen av den persiske konstnären Kamal-ud-din Bihzad (ca 1450-1535)
ser vi Mahmud Ghaznavi (i rött), världshistoriens förste sultan.
(Bilden är "in the Public Domain")


I Egypten bars sultantitel av härskarna från Ayyubiddynastin, från Mamlukernas båda "dynastier", samt av två medlemmar av Muhammad Alis dynastiHussein Kamil (Sultan av Egypten och Sudan), 1914 - 1917; och Fuad I (Sultan av Egypten och Sudan), 1917 - 1922.


Hussein Kamil
Sultan av Egypten och Sudan 1914-1917
(Bilden är "in the Public Domain")

onsdag 20 juli 2016

Veckotopplista 3

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under den vecka som avslutas då listan publiceras. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.