Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

söndag 15 november 2015

Krokodilen, symbol för Egypten?

Generellt tänker väl ingen idag på krokodilen som en symbol för Egypten, men det fanns en tid i historien då den faktiskt var det, åtminstone i begränsade kretsar.

Då Octavianus, (kejsar Augustus) i Rom besegrat Marcus Antonius och Cleopatra (VII) och Egypten införlivades med det Romerska imperiet, lät han prägla ett antal mynt för att fira sin seger. Mynten har honom själv i någon form på framsidan, och på baksidan en krokodil och texten AEGYPTO CAPTA. Detta verkar vara början på krokodilens roll som personifiering av Egypten i Romarnas ögon, och symbolen levde kvar långt efter Augustus själv. Men hittade han på det själv eller byggde han på nån äldre tradition?

Krokodilen vördades högt av Ptolemaierna i Egypten, den Ptolemaiska familjen hade i själva verket ett speciellt förhållande till den. De använde den inte som symbol på mynt, men det verkar som om Cleopatra tog krokodilsymbolen i bruk för att anknyta till den äldsta historien i dynastin hon försökte omskapa, och hon knöt den till sin dotter med Marcus Antonius, Cleopatra Selene, och präglade faktiskt mynt med en krokodilsymbol för hennes räkning.

Dynastin grundare var Ptolemaios I Soter, som var en av Alexander den stores generaler. Då Alexander dog, delades imperiet mellan generalerna efter en sammankomst i Babylon 323 f.Kr, och Egypten tillföll Ptolemaios. Inget av de riken som bildades av de andra generalerna fick en sån ställning. Det Ptolemaiska Egypten, som fortlevde 305-30 f.Kr., blev den Hellenistiska världens centrum och en kulturell stormakt. Alexandria, rikets huvudstad, var under ett par sekler den västliga världens centrum - och med "västliga" menar jag här världen väster om Indien.

Alexander den Store dog år 323 f.Kr. Ptolemaios I Soter tog hans döda kropp med sig till Egypten 322 f.Kr. (enligt Diodorus Siculus). Han ska ha begravts i en gravkammare i Alexandria (graven var känd i samtiden, men idag vet ingen var den är eller var). Men Ptolemaios tog inte kroppen direkt till Alexandria. Medan en grav färdigställdes där, tog han med sig kroppen till Memfis. Samtidigt attackerades han av Perdiccas, en annan av Alexanders tidigare generaler, efter en schism mellan de olika generalerna. Perdiccas gick in i Egypten och marcherade mot Memfis och försökte gå över Nilen under natten. En stor del av hans armé gick under, soldaterna drunknade eller blev tagna av de många krokodilerna. De som överlevde blev demoraliserade, gjorde myteri och mördade Perdiccas.

Perdiccas hade en större armé än Ptolemaios, det är troligt att Perdiccas hade vunnit om inte Nilen och krokodilerna hade "hjälpt" Ptolemaios att säkra innehavet av Egypten.

Veteraner från kriget slog sig ned i Fayoum, krokodilstaden, och där föddes antagligen legenden om den här händelsen. Egentligen vet ingen om den verkligen ägde rum, eller om det är en helt uppdiktad legend. Men krokodilerna hade en huvudroll, och de heliga krokodilerna hade givit Ptolemaios segern. 

Under Cleopatras livstid var den här historien säkert levande och en källa till inspiration då hon, tillsammans med Marcus Antonius, ville dels anknyta till den äldsta Ptolemaiska historien och dels påminna om något som kunde skrämma yttre angripare (dvs Octavianus) - då de försökte återskapa det imperium som Ptolemaios I Soster och Ptolemaios II Philadelphos hade haft. Krokodilsymbolen var lämplig för detta.

Marcus Antonius gav åt Cleopatra stora områden i västra Asien som var under hans kontroll som romersk triumvir. Han gav också områden till deras gemensamma barn. Dottern Cleopatra Selene fick Kreta och Cyrenaica. I både Kreta och Cyrenaica präglades vid denna tid mynt med en krokodil på. Cleopatra verkar ha skapat krokodilsymbolen speciellt för dottern Cleopatra Selene!

Augustus tycks sen ha tagit symbolen för att markera sin seger över Cleopatra och Marcus Antonius genom att använda den på baksidan av sina mynt tillsammans med texten AEGYTPO CAPTA. Han myntade i dubbel bemärkelse krokodilen som en romersk symbol för Egypten.

Kung Juba II av Mauritanien präglade också mynt med en krokodil på. Han var gift med Cleopatra Selene.

Ett intressant faktum är att den franska staden Nimes än idag har en en krokodil kedjad vid en palm i sitt stadsvapen. På vapnet finns inskriptionen COL NEM, som betyder "kolonin Nimes", eller Colonia Nemausus. Nemausus fick status som romersk koloni [colonia] då kejsar Augustus bosatte veteraner från krigen i Egypten där. Den fastkedjade krokodilen är en symbol för det besegrade Egypten.


Egypten. Heraldik med krokodil. Nimes.
Nimes stadsvapen

Stadsvapnet skapades inte förrän 1535, men då togs symbolen från gamla romerska mynt. De präglade nämligen romerska krokodilmynt även i Nemausus.

Läs också:
Krokodiler i Nilen?
Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler
Den Ptolemaiska Dynastin