Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

torsdag 30 juni 2016

Fatimidisk Tid - Historiens enda Shiitiska Kalifat - Grundandet av Cairo

Fatimidisk tid i Egypten började år 969 e.Kr., då Fatimiderna från väster anslöt landet till det kalifat de redan etablerat i delar av Nordafrika (Algeriet, Tunisien, Libyen) och Sicilien. De ankommande Fatimiderna, som var Shiamuslimer (det enda Kalifat i historien som inte varit Sunnimuslimskt), byggde då en ny huvudstad för sitt imperium vid Nilen: al-Qāhirah, Cairo. Kalifatet växte sen vidare österut, på bekostnad av det Abbassidiska Kalifatet, som pressades tillbaka.

Från omkring 1060, började territoriet minska igen, och Egypten, dess centrum, skakades av olika konflikter. Banu Hilal, en arabisk beduinstam, skickades till Nordafrika för att med våld återföra en folkgrupp som plötsligt bestämt sig för att istället erkänna den Abbassidiske Kalifen i Bagdad. Detta blev början på en arabisering av Nordafrika och en stor beduinnärvaro som blivit ett permanent befolkningsinslag.

Turkisk expansion och Korstågen kom gradvis att pressa tillbaka Fatimiderna, och internt tappade kaliferna makten till sina vesirer. Den siste vesiren var den Saladin som skulle komma att avsluta Fatimidisk tid i Egypten, själv ta den formella makten som Sultan, starta sin egen Ayyubidiska dynasti och återföra Egypten till Sunni-Islam. 

År 1171 upplöste Saladin det Fatimidska Kalifatet och fredagsbönen i Cairo hölls i den Abbasidiske Kalifens namn.

Fatimidisk tid var en av Egyptens många kulturella höjdpunkter. Vetenskap, filosofi och olika sorters lärdom frodades, såväl som ett förhållandevis stor religiös tolerans. Olika riktningar av Islam tolererades och fastän en stor del av överklassen var Shiiter (en riktning som kallas Ismailiter), var befolkningen i stort Sunnimuslimer. Shia har dock alltjämt en ganska stor närvaro i Egypten, fastän anhängarna håller en låg profil. Shiiter motarbetas medvetet av etablissemanget. Det finns dock i vissa Sunnitiska folkgrupper inslag av Shiatraditioner i t. ex. begravningsriterna, förmodligen utan de själva är riktigt medvetna om det. De mest renodlade Sunniterna är de många Salafisterna.

I Cairo finns en hel del arkitektoniska lämningar från Fatimidisk tid. De mest slående är al-Hakim-moskén och al-Azhar.

Läs också:
Saladin
Om Fatimidernas plats i Egyptisk kronologi.
Den Fatimidiska Dynastin och dess Ursprung
Kalif - Kalifat  ...Vad är det?

söndag 26 juni 2016

Flamboyant - Flame tree - Royal Poinciana

Ett typiskt försommarinslag i Cairo utgörs av Poincianaträden, Delonix regia - eller på arabiska "Boansiana" (vilket är ett lokalt uttal av Poinciana). Växten kommer urprungligen från Madagaskar, men är populär planterad utmed gator i olika delar av Egypten. Blommorna är eldröda och de blommande träden, vars vanligaste engelska namn är "flame tree",  är ett vackert inslag på annars gråa, trafiktäta gator.

Jag har försökt hitta ett svenskt namn på trädet, som för övrigt är en ärtväxt. Det enda jag har hittat är "Flamboyant", som dock inte klingar helt svenskt.

Bilderna nedan är tagna på den stora trafikleden utmed Nilens östra strand i Cairo. Trafiken är inte tät, men det beror på att bilderna tagits tidigt på morgonen.


Egypten. Cairo. Flamboyant. Royal Poinciana. Delonix regia.

Egypten. Cairo. Flamboyant. Royal Poinciana. Delonix regia.

Egypten. Cairo. Flamboyant. Royal Poinciana. Delonix regia.

onsdag 15 juni 2016

Saydaliyya - Apotek - Mediciner

I varje kvarter i Egypten finns minst en Saydaliyya [صيدلية], dvs ett apotek. Där finns inte bara mediciner, de har också många hygienartiklar, myggspray, örtte, och massor av saker man normalt inte tänker sig på ett apotek. Jag har sett apotek som, förutom mediciner, har choklad och exklusiva parfymer.

Egyptierna i allmänhet äter massor av medicin - jag vill påstå att de missbrukar läkemedel. Det finns en övertro på medicinering som närmast blivit en modern vidskepelse. En lätt förkylning eller nån liten infektion, som alls inte kräver nån åtgärd, föranleder genast inköp av antibiotika. Allt måste medicineras och medicin är nån slags magisk lösning på alla problem.

Missbruket blir lättare av att nästan alla läkemedel är receptfria och, efter europeiska mått, mycket billiga. Det är bara att gå in i en Saydaliyya och köpa dem. I personalen finns dessutom en apotekare som tjänar som en slags enklare läkare och naturligtvis rekommenderar mycket mediciner. Hans levebröd är ju att sälja så mycket som möjligt.

Läkarna förskriver också alldeles för mycket medicin. Att söka läkare är för övrigt lika missbruksmässigt här som medicinering. Många "går till doktorn" för minsta småsak. Ofta kommer de hem med en hel påse olika läkemedel. En del läkare vet att övermedicinering är skadligt, men det är ju vad patienterna vill ha. Jag är övertygad om att en del av egyptiernas hälsobesvär i själva verket orsakats av mediciner - som de ibland kombinerar själva, lite som de tycker.

Som besökare i Egypten kan du i många fall billigt köpa de läkemedel du betalar mer för i Europa. Du kan också i de flesta fall köpa över disk vad du i många andra länder måste ha recept för. Men se till att du vet vad du gör. Huruvida du får ta in såna mediciner i Sverige och EU är däremot en fråga som jag lämnar obesvarad. Tillförlitlig information erhålls säkrast direkt från berörda myndigheter i hemlandet.

fredag 10 juni 2016

Ramadan

Vardagslivet i Egypten präglas just nu av att det är den muslimska månaden Ramadan. Under denna månad, som i år [2016] varar den 6 juni till den 5 juli, ska troende muslimer avstå från mat, dryck, rökning och sex under dygnets ljusa timmar. I Egypten efterföljs detta av det stora flertalet muslimer och det påverkar hela det offentliga livet.

Undantagna från reglerna är de som är sjuka, mycket gamla, gravida, ammande, har mens eller är på resa. Alla undantagen observeras dock inte alltid av de berörda individerna själva. Den inre religiösa drivkraften att genomföra den så kallade "fastan" är mycket stark och det kan bli livsfarligt. En sjuk och svag människa som till exempel avstår från att dricka en het egyptisk sommardag kan bokstavligen dö av det - och sånt inträffar. 

Tyvärr nyttjas nätterna av många till en fruktansvärd och hälsovådlig frossa i ätande - liknande den som i Sverige är vanlig vid jul. På dagarna är många aktiviteter starkt begränsade. Många är hemma och sover. Öppethållande av affärer och alla slags inrättningar - även myndigheter - är reducerat och om du är beroende av öppettider, är det viktigt att veta att det under Ramadan kan vara annorlunda än vanligt.

Ordet "ramadan" kommer från arabiska "ramadha", "intensiv hetta", eller "al-ramz", "att brinna". Varför månaden, den 9:de i den Muslimska kalendern, fått sitt namn efter hetta är inte helt klart, men den mest troliga förklaringen är att det var en vädermässigt het månad vid tidpunkten då månaden fick sitt namn. (Eftersom den Muslimska kalendern är helt baserad på månen, vandrar de muslimska månaderna runt året och går ett varv på ungefär 33 år.)

Religiöst är Ramadan månaden då Koranen uppenbarades för Profeten Muhammed.

Läs också:

onsdag 8 juni 2016

Mer livsmedel på Egyptisk-Arabiska

Några nötter, baljväxter, sädesslag och mejeriprodukter på Egyptisk-Arabiska.

mandel - looz - لوز
valnötter - ayn el gamal - عين الجمل (betyder "kamelögon")
hasselnötter - bondo' - بندق
jodnötter - sudaani - سوداني
kokos(nöt) - gooz el hind - جوز الهند
majs - dura - درة
popcorn - fishaar - فشار
beans - fool - فول
kikärter - hommos - حمص
linser - adds - عدس
mjöl - di'ii' - دقيق
vete - amh - قمح
havre - shufaan - شوفان
pasta - makaroona - مكرونة

ost - gibna - جبنة
smör - zebda - زبدة (Ett slags matfett, unikt för Egypten, och mycket ohälsosamt.)
yoghurt - zabaadi - زبادي
ägg - beid - بيض
honung - aasal - عسل
melass - aasal assuad - عسل اسود (Betyder "svart honung", men det är oftast inte honung och inte genuin melass heller.)

En kul detalj är att smekmånad heter "shahr el-Aasal" - شهر اِلعسل - vilket ordagrannt betyder "honungsmånad". Jämför engelska "honeymoon".

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

torsdag 2 juni 2016

Veckotopplista 1

På begäran kommer jag att publicera veckotopplistor över mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen. Listan visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Listan omfattar den vecka som avslutas då listan publiceras. Det kan hända att det till en början ibland blir luckor i bevakningen - eller överlappningar. Framöver får vi se hur populärt inslaget visar sig vara. Till en början är det en testverksamhet, som när som helst kan avslutas.













torsdag 26 maj 2016

Drycker på Egyptisk-Arabiska

Här följer några drycker på Egyptisk-Arabiska.

juice - asiir - عصيرر
vatten - mayyah  - ميّة
te - shaay - شاي
kaffe - 'ahwa - قهوة
mjölk - laban - لبن
vin - nibiit - نبيت
champagne - shampanya - شامبنية
öl - biira - بيرة
bockhornsklöverte - helba - حلبة
aniste - yansoon - يانسون

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Läs också:

torsdag 19 maj 2016

Handskakning och kindkyssar

Jag har tidigare skrivit om hälsningsfraser, men att hälsa är inte alltid bara ord.

Om du är en man som hälsar på en egyptisk man, ska du skaka hand. Hälsar du på en egyptisk kvinna, låt henne avgöra om det ska bli handskakning eller ej. Du sträcker alltså inte fram handen mot en kvinna om inte hon gör det först. Många muslimska kvinnor skakar inte hand, speciellt inte med en man.

En svensk kvinna förväntas i det här avseendet bete sig som en man, om hon inte är muslim. Men det finns egyptiska män som absolut inte skakar hand med någon kvinna, speciellt om de är mycket religiösa. Det är inget ringaktande, tvärtom. Det handlar om respekt och om att män och kvinnor inte ska vidröra varandra utanför familjen. Som tillfällig besökare träffar du endast undantagsvis på det befolkningsskiktet.

Egyptier utväxlar ibland så kallade kindkyssar - fast bara män med män och kvinnor med kvinnor. Det är oftast inga riktiga kyssar, mest en gest, och det görs i regel bara mellan personer som känner varandra väl. Det är inte stor risk att du som besökare råkar ut för detta.

Läs också:

fredag 13 maj 2016

Aleister Crowley och "The Stele of Revealing"

Aleisteir Crowley (1875-1947) var ockultist, författare, målare, bergsbestigare, esoteriker, magiker, filosof och, i viss mening, religionsstiftare. Han var en mycket oberoende tänkare  och hans tankar och handlingar alstrar inspiration eller inger avsmak, alltefter eget tycke och smak. Vad man än tycker om honom och hans verk, är han en fascinerande person och en av de mest inflytelserika européerna under 1900-talet, och ingen kan ta ifrån honom att han sannolikt var en av de mest bildade människor som funnits. Han kallade sig ett tag "The Great Beast", "666", från symboliken ur Bibelns Upppenbarelsebok, och hade stundtals en sinister framtoning.

Att gå in på hans läror och liv skulle bli för långt och föra oss för långt iväg från bloggen ämne. Inte heller vill jag moralisera över hans handlingar och åsikter. För den som vill lära sig mer om Crowley finns det massor av litteratur i såväl bibliotek som på nätet. Dessutom finns hans egna skrifter att tillgå.

Bloggen handlar om Egypten. Vän av ordning frågar sig då varför jag nämner Crowley här. Hade han nån anknytning till Egypten?

Ja, faktiskt.

År 1903 gifte sig Crowley med Rose Edith Kelly. 1904 reste de till Cairo, där de påstod sig vara prins och prinsessa. Titeln hade Crowley enligt egen uppgift fått av en österländsk potentat, vilket mycket väl kan vara sant. I alla händelser inredde Crowley ett rum i Cairo som tempel, och började åkalla gamla egyptiska gudomar. Rose, av allt att döma, började visa tecken på mediala tendenser, och påstod sig ha kontakt med guden Horus. Rose påstod också att "the Equinox of the Gods has come". Efter det kom Crowley också att "höra en röst", som skulle vara Aiwass, Horus budbärare. Han tecknade ned vad rösten sade, och det blev "The Book of the Law", en grundpelare i den religion som Crowley kom att skapa, Thelema, som i sin tur skulle komma att innehålla mycket gammalegyptisk symbolik.

Crowley hade kommit fram till vem budskapet kom från genom att ta med Rose till "Egyptian Museum" i Cairo, där hon pekade ut "the Stele of Ankh-ef-en-Khonsu", som, enligt Crowley, hade inventarienummer 666. Det gav honom associationer till Uppenbarelsebokens myt om Vilddjurets tal och han kallade den "The Stele of Revealing".

Om man ska vara petig kan historien om inventarienumret inte vara helt sann i den form den berättas. Stelen visades först på "Bulaq Museum" i Cairo, och hade där inventarienummer 666. Den flyttades 1902 till det nya "Egyptian Museum" vid Tahrirtorget, där den hade (och fortfarande har) inventarienummer A 9422. Det finns också ett tillfälligt registreringsnummer associerat med stelen, 25/12/24/11. 

Rose och Aleister Crowley var i Cairo 1904, och då bör stelen rimligtvis inte längre ha haft nummer 666. Men det var säkert så att det gamla inventarienumret var angivet också.


Ankh-ef-en-Khonsu, Stele, Egyptian Museum, Aleister Crowley
The Stele of Revealing
ca. 780-770 f.Kr.
(Bilden är "in the Public Domain")

Stelen gjordes ursprungligen för Montuprästen Ankh-ef-en-Khonsu. Den visar honom överlämnande offergåvor till "Re-Harakhty" (med falkhuvud och sittande på en tron), "Re-Horus av de två horisonterna", som är en kombination av gudarna Re (Ra) och Horus. Överst återfinns Nut, en himmelsgudinna, och just nedanför henne, den Bevingade Solskivan, Horus Behdety.

Crowleys egen tolkning var att stelen avbildade de tre huvudgudarna i Thelema, hans religion: Nuit (Nut), Hadit (Behdety) och Ra-Hoor-Khuit (Re-Horus av de två horisonterna).

Stelen kan alltjämt beskådas på "Egyptian Museum" vid Tahrirtorget i Cairo.