Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

tisdag 3 november 2015

Flygplanskraschen på Sinaihalvön

Det har väl inte undgått någon som är intressserad av nyheter från Egypten att ett ryskt plan i lördags (31 oktober) kraschade på Sinaihalvön. Samtliga ombordvarande dog. Orsaken till kraschen är fortfarande okänd - och man vet ännu inte om det var en olycka eller ett angrepp.

Jag avstår från att spekulera och hänvisar intresserade till följande två artiklar.

"Sinai plane crash: What caused it?" från BBC News, 2 november 2015;

och

"Russian Plane Crash Latest News" från The Telegraph. (Sidan updateras kontinuerligt med senaste nyheter i ämnet.)

Kraschen kan vara ytterligare ett bakslag för Egyptens försök att återuppliva den tynande turistnäringen. Men det beror helt på resultatet av undersökningen - eller vilken förklaring till olyckan som slår igenom i det allmäna medvetandet i länderna turisterna kommer ifrån.

I väntan på att läget klarnar, kan det av säkerhetsskäl kanske vara klokt att tillsvidare undvika resor till Sinaihalvön, inklusive flyg till Sharm el-Sheikh.

söndag 1 november 2015

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Ordinaltal

Ordinaltal är tal som anger position: första, andra, tredje, osv.

Från 11 och uppåt, är ordinaltalen samma som kardinaltalen i Egypten. Således behöver vi bara lära oss separata ordinaltal för nummer 1-10.

Först svenska, sen ett försök att beskriva uttalet, och sist arabisk skrift. Där är två varianter på orden, maskulinum och femininum.

första - awwil - uula - أول - أولى
andra - taani - tanya - تاني - تانية 
tredje - taalit - talta - تالت - تالتة
fjärde - raabih - rabha - رابع - رابعة
femte - khaamis - khamsa - خامس - خامسة 
sjätte - saadis - sadsa - سادس - سادسة
sjunde - saabih - sabha - سابع - سابعة
åttonde - taamin - tamna - تامن - تامنة
nionde - taasih - tasha - تاسع - تاسعة
tionde - ašir - hašra - عاشر - عاشرة

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

torsdag 29 oktober 2015

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Kardinaltal - del 2

Hur man konstruerar talen


I del 1 gick vi igenom en del tal upp till 1000. Men efter 20 var det bara jämna tiotal och efter 100 bara jämna hundratal. Nu ska vi se hur man konstruerar talen emellan. Principen är enkel, det är som i tyska. Man säger inte tjugotre, utan tre-och-tjugo; inte trettiofem, utan fem-och-trettio, osv. Ordet "och" heter "wa".

23 blir alltså talata-waeshrin, 35 blir khamsa-wa-talatin, osv, 86 blir sitta-wa-tamanin. (I det första talet blir wa-aeshrin i talspråk waeshrin.)

Då man kommer över hundra börjar man med hundratalet, sen är det samma sak.

653 blir suttomeya talata-wa-khamsin, 137 blir meya sabah-wa-talatin, osv.


Tusental


Då man kommer till tusentalen, behandlar man dem separat.

 1,000 - (١٠٠٠) - alf - ألف 
 2,000 - (٢٠٠٠) - alfin - ألفين 
 3,000 - (٣٠٠٠) - talat talaaf - تلات تآلاف- 
 4,000 - (٤٠٠٠) - arbaa talaaf - أربع تآلاف 
 5,000 - (٥٠٠٠) - khamas talaaf - خمس تآلاف 
 6,000 - (٦٠٠٠) - sit talaaf - ست تآلاف 
 7,000 - (٧٠٠٠) - sabah talaaf - سبع تآلاف 
 8,000 - (٨٠٠٠) - taman talaaf - تمن تآلاف
 9,000 - (٩٠٠٠) - tessa talaaf - تسع تآلاف 
10,000 - (١٠٠٠٠) - ashar talaaf - عشر تآلاف 

Därefter [antal tusen]+alf. T.ex.
52000 = itnin-wa-khamsin alf.

Tusentalet kommer först, sen hundratalet, och sen resten.
63517= talata-wa-sittin alf khumsomeya sabahtasher.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

onsdag 28 oktober 2015

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Kardinaltal - del 1

Vi har redan tittat på siffrorna i Egypten. På begäran följer här orden för och uttalet av de vanligaste kardinaltalen - så gott uttalet låter sig beskrivas - plus talet skrivet på egyptisk arabiska.

Kardinaltal är de tal som anger kvantitet: ett, två, tre, osv. De skiljer sig från ordinaltal, som anger position: första, andra, tredje, osv.

Kardinaltalen är viktiga om man ska köpslå om priser, nåt som även den tillfälliga besökaren behöver kunna.

Det är att märka att bokstäverna "kh" här står för ett ach-laut. Det förekommer i fem, "khamsa", och alla tal som bildas med femtalet: femton, femtio, femhundra, osv.


Talen noll till nio


0 (٠) - sifr - صفر 
1 (١) - wahed - واحِد
2 (٢) - itnin - اِتـْنين
3 (٣) - talata - تـَلاتة
4 (٤) - arbaa - أرْبَعة
5 (٥) - khamsa - خـَمْسة
6 (٦) - sitta - سِتة
7 (٧) - sabah - سَبَعة
8 (٨) - tamanya - تـَمانـْية
9 (٩) - tessa - تِسْعة


Talen tio till nitton


10 (١٠) - ashara - عَشرة
11 (١١) - hedasher - حِداشر
12 (١٢) - atnasher - اِتـْناشر
13 (١٣) - talatasher - تلاتاشر
14 (١٤) - arbatasher - أرْبَعْتاشر
15 (١٥) - khamastasher - خـَمسْتاشر
16 (١٦) - setaasher - سِتَّاشر
17 (١٧) - sabahtasher - سَبَعـْتاشر
18 (١٨) - tamantasher - تـَمانـْتاشر
19 (١٩) - tesatasher - تِسـَعْتاشر


Tiotalen tjugo till nittio


20 (٢٠) - aeshrin - عِشـْرين
30 (٣٠) - talatin - تلاتين  
40 (٤٠) - arabain - أربعين
50 (٥٠) - khamsin - خمسين
60 (٦٠) - sittin - ستين
70 (٧٠) - sabain - سبعين 
80 (٨٠) - tamanin - تمانين 
90 (٩٠) - tessin - تسعين 


Hundratalen


100 (١٠٠) - meya - مِية
200 (٢٠٠) - metin - متين 
300 (٣٠٠) - tultomeya - تلتمية 
400 (٤٠٠) - rubbomeya - ربعمية 
500 (٥٠٠) - khumsomeya - خمسمية 
600 (٦٠٠) - suttomeya - ستمية 
700 (٧٠٠) - subbomeya - يبعمية 
800 (٨٠٠) - tumnomeya - تمنمية 
900 (٩٠٠) - tussomeya - تسعمية 


Tusen


1000 (١٠٠٠) - alf - ألف


Halv heter "noss". Om nåt kostar 7:50, dvs 7 pund och 50 piastrar, säger man inte "sju och femtio", man säger 7-och-en-halv: sabah wa noss - vilket uttalas mer som sabah-å-noss.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

lördag 24 oktober 2015

Katter i Egypten - Kattgudar i Fornegypten - Katten i Islam


Vardagsegyptologen. Katter i Egypten.
Nutida egyptisk strykarkatt på hustak
i en by mycket nära Saqqarapyramiderna.


Domesticering av Katten


Det har ibland sagts att katten togs till Egypten från Persien ca 2000 f.Kr, eller från Nubien, men det finns mycket som talar emot det. Det ser snarare ut som om den katt vi kallar tamkatt utvecklades från vilda arter i Egypten och spreds över världen därifrån.

Att katten domesticerades i Egypten är de flesta överens om, och tiden brukar anges till omkring 2000 f.Kr. Men det finns bevis för att en katt delade gravkammare med en människa i Mostagedda, i Övre Egypten, så tidigt som för 6000 år sedan. Det tyder på att katter åtminstone varit väsentliga långt tidigare.

Man kan också fråga sig varför man domesticerade katten. Det vanliga svaret är att den höll efter råttor. Men det svaret, liksom föreställningen att katter tar råttor, är lite besynnerligt. Katter tar möss, men knappast stora råttor som befolkar spannmålslager.  Faktum är att hundar är bättre på att fånga råttor. De kan dessutom, till skillnad från katter, tränas till en speciell uppgift.

Låt oss gå ett steg längre och fråga oss om katten verkligen är domesticerad!

Jag skulle vilja påstå att trots domesticeringsförsök med många djurarter, har bara ett fåtal låtit sig domesticeras. Hunden, hästen, och några till. Det är djur som kan fostras att tjäna människan, mer eller mindre som slavar. Det är inte många arter, inte mer än högst ett tiotal - och katten är inte bland dem.

Därtill kommer ett litet antal arter som tolererar att leva tillsammans med människan, men inte som tjänare, utan på jämbördiga villkor. Bland dessa finner vi katten. Du kan aldrig kontrollera en katt, den gör som den själv vill. Vill du bli vän med den måste det vara på jämbördiga villkor. Och du kan aldrig träna en katt till ett arbete, därtill är den alldeles för oberoende. Visserligen finns det uppgifter från det Gamla Egypten om att katter användes för jakt, men jag ställer mig tvivlande till att det var "arbete utfört åt människan".

Sanningen är troligen att endast sociala djur kan domesticeras, därför att de underordnar sig en grupp eller en ledare. Solitära djur, vilket inkluderar alla kattdjur utom lejonet, underordnar sig inte.

Om vi antar att mina resonemang är riktiga, vilket inte nödvändigtvis är fallet, återkommer frågan i en annan form: Varför uppstod det en speciell relation mellan människor och katter - närmast en slags symbios baserad på ömsesidigt samtycke? Och varför tycks den ha uppstått i Egypten?

Fördelarna för katten är uppenbara. Den kan få skydd mot större rovdjur och den får lättare tillgång till föda (matrester). Att få skydd åt nyfödda ungar kan mycket väl ha varit orsaken till att katten flyttade in i människors hem.

Fördelarna för människan är svårare att se. Förvisso håller katten efter smågnagare och möjligtvis ormar. Det kan ha varit ett tillräckligt skäl att tillåta dess närvaro, inte minst om smågnagarna spred sjukdomar och ormarna var giftiga. Men frågan är om det är allt, eller om det finns nåt mer, eller nåt annat.

En aspekt är att katten alltid och överallt tycks ha tillskrivits magisk, ockult eller religiös betydelse. Katter har ansetts stå i förbindelse med högre makter, ibland onda, och ibland har katter ansetts ge tur eller otur. Svarta katter är speciellt ominösa.

I det gamla Egypten var katten helig. Att döda en katt, även av misstag, gav dödsstraff. Blev katten helig för att den levde bland människor, och var så nyttig för människor, eller kom den att leva bland människor för att den redan innan av någon anledning var helig? Det är den berömda paradoxen om vilket som var först, hönan eller ägget. Svaret lär vi aldrig få veta. Men de gamla egyptierna trodde att en katt i huset kunde bringa lycka och tur. Katter bar juveler och mumifierades ibland då de var döda. Familjen de levt hos rakade ögonbrynen och hade sorg tills brynen vuxit ut igen. Man kan ju undra om de verkligen gjorde allt det för ett djur som bara hölls för praktisk nytta.


Kattlika Gudomar i Det Gamla Egypten


Kattlika gudomar förekom tidigt i Egypten. Den äldsta vi känner till är den lejonhövdade Mafdet, "The Great Cat", som tidigast är känd från en bild från ca. 3100 f.Kr. Hon var en gudinna som skyddade mot skorpionsting och ormbett. Hon representerade också rättvisan och avrättningar. Hon avbildas oftast som en kvinna med lejonhuvud, eller huvud av något annat kattdjur, ibland med hårflätor av ormar som slutar i skorpionstjärtar. I Pyramidtexterna (från ca 2400-2300 f.Kr.) beskrivs det hur hon skyddar solguden Ra mot giftiga ormar.

Bastet (eller Bast), den mest kända egyptiska kattgudomen, var från början lejonhövdad. Också Wadjet, som annars oftast associeras med en kobra, avbildades ibland lejonhövdad. Så även Sekhmet. Bastet benämns ibland som "Lady of the East", där Sekhmet är "Lady of the West".

Lejonet var viktigt i egyptisk symbolik, en symbol för kunglighet och makt. I allra äldsta tider fanns det vilda lejon i Egypten. De försvann dock ganska tidigt och var sällsynta redan under äldsta faraonisk tid. 

Som kattgudom finns emellertid ingen mer välkänd än gudinnan Bastet (Bast), vars kult troligen kom att undantränga Mafdets. Med tiden kom Bastet att associeras snarare med "tamkatten" än med ett lejon. Hennes kult kulminerade då Shoshenq I (som regerade 945-924 f.Kr) lät utveckla den redan då gamla staden Bubastis till sin och sin dynastis huvudstad. Bubastis var ett viktigt centrum i Bastetkulten. Staden låg öster om Nildeltat.

Enligt Herodotos togs katter till Bubastis för mumifiering och begravning.

Man har funnit kattmumier på flera olika håll. I Saqqara fann man tusentals och i Beni Hassan, har det funnit så många att 19 ton mumifierade katter redan i slutet på 1800-talet skickades till England för att användas som gödsel.

Bastet var i början Nedre Egyptens krigsguddinna, senare eldens, katternas och hemmets gudom, och hon ansågs speciellt skydda mot smittsamma sjukdomar och onda andar.

Kattdyrkan förbjöds i lag av den Romerske Kejsaren år 390 e.Kr.


Katter i Dagens Egypten - Katten i Islam


I dagens Egypten dyrkas katten naturligtvis inte, men katter tolereras i de flesta fall, och enligt Islam är katten inte oren. Det berättas att Profeten Muhammed hade en favoritkatt som hette Muezza och att han vid ett tillfälle då hon sov på ärmen av de kläder han ville ha då han gick till bön, skar av ärmen så att han kunde ta kläderna utan att störa den sovande katten. Sen strök han katten tre gånger, vilket, enligt berättelsen, gav katten sju liv och förmågan att alltid landa på fötterna.

Profeten ska också ha druckit vatten ur samma kärl som katten och han genomförde sin tvagning före bönen i samma vatten som katten druckit från. Det är ett oerhört vittnesmål om hur han betraktade kattens renhet, även rituellt. 

En katt måste enligt Islam älskas och behandlas väl. Att skada en katt betraktas som synd.

Islam statuerar också att en katt inte får säljas för pengar eller mot varor; att kattens saliv är oskadlig såvitt man inte kan se orenheter i kattens mun; och att man får leva med en katt, förutsatt att man behandlar den väl.

Tyvärr är det inte så att alla dagens egyptier behandlar katter väl, fastän Islam sitter djupt i Egypten, även då det inte är omedelbart synligt. Det sitter djupare i folksjälen än det gör i vissa andra länder där det till det yttre verkar strängare. Men det har inte hindrat myndigheter från att bekämpa gatukatter som ohyra.

Läs också:
Egyptisk Mau & EMRO

onsdag 21 oktober 2015

Övervärderad Egyptisk Valuta

Den egyptiska valutan, EGP, är kraftigt övervärderad och det hämmar Egyptens ekonomi. Istället för att låta marknaden bestämma priset har de bundit det egyptiska pundet till US-dollarn. Priset EGP-USD bestämms i praktiken av centralbanken tre gånger i veckan då man håller kontrollerade auktioner av USD till bankerna. Även om vissa nedskrivningar i värdet förekommer då och då, upprätthålls en groteskt hög kurs. Egyptens ekonomi är sämre än dålig - och trots alla propagandistiska storsatsningar förblir den urdålig. De pengar som kommit statskassan till del har huvudsakligen kommit från Saudiarabien och Gulfstaterna som ett rent (och, får man förmoda, tillfälligt) stöd till den nuvarande regimen. Räknar man bort dem, är ingenting säskilt mycket bättre än förut.

Den höga kursen håller tillbaka både utländska investerare och vad som kunde ha blivit egyptisk export. En lägre kurs på valutan skulle göra landet ännu billigare för turister och mer attraktivt för investerare. Genom att hålla valutakursen uppe kanske man helt förstör chansen att på sikt förbättra ekonomin.

Nu tycks man ha börjat inse detta och den senaste veckan har man gjort två små nedskrivningar av kursen, och mer kommer nog att följa. Men det egyptiska pundet förblir alltjämt en av världens mest övervärderade valutor.

Om du jämför det egyptiska pundet med den svenska kronan över en femårsperiod, har pundet lika ofta stärkts som försvagats. Det finns ingen ekonomisk grund för detta, det beror helt på bindingen till USD. Då dollarn går upp gentemot de europeiska valutorna, går det egyptiska pundet också upp, och ett dollarfall skulle automatiskt dra ned EGP också - då man jämför med SEK.

Här ser du hur EGP har förändrats i förhållande till dollarn under samma period. Den har bara gått ned. Dvs, du får mer och mer EGP för varje dollar. Men det är ingen naturlig nedgång, bara kontrollerade små nedskrivningar av en annars bunden kurs.

- - -

Uppdaterad 9 december 2015:


För nära en månad sen skrev man överraskande upp det egyptiska pundet i förhållande till dollarn. Det verkar alldeles galet, med tanke på att EGP är så oerhört övervärderad. Naturligtvis resulterade det i en massa spekulationer. Man kunde till exempel göra det för att förvilla marknaden och inta en för den egyptiska staten gynnsam position inför ett framtida scenario då man släpper växelkursen fri.

- - -

Uppdaterad 16 mars 2016:


Den Egyptiska Centralbanken (CBE) devalverade i förrgår det egyptiska pundet (EGP) med 14.5% i förhållande till USD. Det är en ganska stor devalvering, men inte tillräckligt stor. För att få ner EGP till en mer rimlig nivå krävs nog ett lika stort steg till. EGP är fortfarande övervärderad. Men ett ytterligare steg kommer kanske så småningom. Att ta allt i ett kliv skulle skapa för mycket problem.

- - -

Uppdaterad 3 november 2016:


CBE släppte idag den artificiellt höga EGP-kursen, vilket på ett ögonblick ändrade pundet till omkring 13 EGP för 1 US-dollar - jämfört med ungefär 8.80, som var den tidigare officiella kursen. På den svarta marknaden däremot, har kursen den senaste veckan varit över 18 EGP per US-dollar. Hur det ändrar sig där återstår att se, men det är möjligt att en mer flytande och realistisk kurs kan konkurrenra ut den svarta marknaden. 

Kursen är fortfarande för hög, givet Egyptens absolut usla ekonomi, men det är ett stort steg i rätt riktning. Egypten blir nu också ännu billigare för besökare. Devalveringen är betydande.

Steget tas framför allt pga att Egypten lider en svår brist på utländsk hårdvaluta, speciellt USD, vilket hämmar importen. En annan orsak är de krav IMF har ställt på Egypten för att ge ett stort lån.

- - -

Uppdaterad 6 december 2016:


Valutan har nu varit flytande i drygt en månad och pundet har sjunkit ytterligare. För en USD får man idag mellan 17 och 18 EGP, och för en svensk krona får man runt 1.90 EGP. Det var inte så länge sen man fick mindre än 1 pund för en krona.

Det har också varit stora prishöjningar, och det är kanske inte slut ännu. Men totalt sett håller prishöjningarna inte samma nivå som kursfallet, så från ett valutautländsk perspektiv, är Egypten idag billigare än förut.

måndag 19 oktober 2015

Månader och kalendrar i Egypten


I Egypten används flera kalendrar.



Den Gregorianska Kalendern


Civilsamhället använder den Gregorianska kalendern, det är samma som i Sverige. Månadernas namn är så lika att de lätt igenkänns.

januari - yanaayir
februari - fibraayir
mars - maaris
april - abriil
maj - mayu
juni - yuniyo
juli - yuliyo
augusti - agustus
september - siptimbir
oktober - octoobar
november - nuvimbir
december - dicimbir


Den Muslimska Kalendern


Den Muslimska kalendern används för att fastställa datum för religiöst baserade högtider och handlingar. Det är världens enda helt månbaserade kalender. En månad är exakt ett månvarv, så samma månfas inträffar alltid på samma datum. Ett månår är kortare än det Gregorianska året, så de Muslimska högtiderna vandrar runt och flyttar sig i regel 11 dagar från ett Gregorianskt år till nästa.

Muslimska år räknas från AH, anno hegirae - dvs profeten Muhammeds flykt från Mekka till Medina, vilken ägde rum 16 juli år 622. Det äldsta textbeviset för kalenderns existens kommer från en egyptisk papyrus från år 22 AH, vilket också är den äldsta bevarade arabiska texten från Islamisk tid.

Månadernas namn på egyptisk arabiska är:

Muharram
Safar
Rabi’ al-awwal
Rabi’ al-thani
Gamaada al-awwal
Gamaada al-thani
Ragab
Shaaban
Ramadaan
Shawwaal
Zu al-Qi'dah
Zu al-Hegah



Den Koptiska Kalendern


Det Koptiska året är ett solår och börjar den 11 september, Gregoriansk tid, eller den 12 september då det är Gregorianskt skottår. De Koptiska kristna började sin tideräkning den 11 september det Gregorianska året 284 e.Kr. Det var den dag Diocletianus blev kejsare i Rom och lät avrätta ett stort antal kristna i Egypten. Koptisk tideräkning förkortas AM, anno martyrium.

Det fornegyptiska året var ett sideriskt solår, baserat på Sirius heliakiska uppgång. Ett sånt år kan bli lite olika beroende på var på jorden man observerar Sirius. Året var indelat i 12 månader och 5 extradagar.

En Egyptisk kalenderreform 238 f. Kr., som i praktiken inte genomfördes förrän 25 f.Kr., synkroniserade den gamla Egyptiska kalendern med den Julianska - och den nya kalendern kom att kallas Koptisk. Men man ska också vara medveten om att den Julianska kalendern (på vilken den Gregorianska är baserad) ursprungligen var baserad på den Egyptiska, och huvudsakligen designad av den egyptiske astronomen Sosigenes. Således härstammar den Gregorianska kalendern också ytterst från Egypten.

Den Koptiska Kalendern används av den Koptiska Kyrkan, och av en del jordbrukare som jordbrukskalender.

Tout  (börjar 10/11 september)
Babah  (börjar 10/11 oktober)
Hatour  (börjar 9/10 november)
Kiyak  (börjar 9/10 december)
Tubah  (börjar 8/9 januari)
Amshir  (börjar 7/8 februari)
Baramhat  (börjar 9 mars)
Baramoudah  (börjar 8 april)
Bashans  (börjar 8 maj)
Baonah  (börjar 7 juni)
Abib  (börjar 7 juli)
Misra  (börjar 6 augusti)
Nasii   En avslutande månad på bara 5 dagar, 6 då det är skottår.

Läs också:
Sosigenes av Alexandria. Om mannen som designade den Julianska Kalendern

lördag 17 oktober 2015

Sothis

Jag har tidigare skrivit om Anubis och Wepwawet, men det finns ytterligare en fornegyptisk gudomlighet som åtminstone ibland associeras med en hund: Sopdet, "skicklig kvinna". Det grekiska namnet är Sothis. Gudinnan associerades med Sirius, stjärnan som markerade Nilens översvämning och nyåret.

Sopdet blev med tiden alltmer associerad med Isis, fastän hon i pyramidtexterna beskrivs som Osiris dotter (Isis var Osiris syster och maka).

Fastän från början avbildad som ko, senare som en kvinna med Övre Egyptens vita krona, kom Sothis ibland att avbildas som en hund. Senare, under Grekisk-Romersk tid, avbildades hon mest som ridande på en hund.

Centrum för kulten av Sothis var Saft-el-Hinna, nära nuvarande Zagazig i Nildeltat.

Det bör påpekas att den äldsta traditionen associerar Sirius med Sihor, som är ett annat namn på Anubis, en annan hund.

Namnet Sothis har givit namn åt vad som på Engelska kallas "Sothic cycle" eller "Canicular period" [från Latin "canis", hund]. Jag har tyvärr inte kunnat hitta några svenska termer för detta.

En "Sothic cycle" eller en "Canicular period" är 1460 år. Det är den tid som det enligt beräkningar tar mellan de tillfällen då Sirius heliakiska uppgång sker exakt vid början av det civila året enligt den fornegyptiska kalendern. Det förskjuter sig nämligen något varje år pga av kalendern inte är exakt. Den ger året exakt 365 dagar, så det blir en förskjutning på en dag varje fyraårsperiod.

Astronomiskt kan man uttrycka det som den period det tog innan Sirius återigen intog samma position i relation till solen.

Det finns dock betydande problem med att försöka beräkna längden av en "Sothic cycle" och frågan har inte slutgiltigt lösts. Tyvärr har den betydelse för kronologin, som för det gamla Egypten är mycket svårutredd.

Läs också:
Egyptisk Värmerbölja, Sirius och Hunddagarna
Anubis
Wepwawet & Khentymentiu
Hundar i det gamla Egypten

onsdag 14 oktober 2015

Veckodagarnas namn i Egypten

När du kommer till Egypten upptäcker du snart att veckosluten inte är desamma som i Europa. Svenskt lördag-söndag motsvaras närmast av fredag-lördag i Egypten. Söndag är en vanlig vardag. 


Veckodagarnas namn på egyptisk arabiska:

söndag - yum el-had
måndag - yum el-itnin
tisdag - yum el-talata
onsdag - yum el-arbaa
torsdag - yum el-khamis
fredag  - yum el-gomaa
lördag - yum el-sabt


Yum betyder "dag", och måndag till torsdag är bara numrerade; itnin, talata, arbaa och khamsa, är respektive två, tre, fyra och fem.

Yum el-had betyder "den första dagen", fast "had" är inte ett ord som i vardagslag används för siffran "ett". Det är samma ord som ingår i "den ende" [الأحــد], Al-Ahad, vilket är ett av Allahs 99 namn. Det betyder att Allah är en och odelbar.

Sabt är samma ordstam som sabbat.

Gomaa kommer från en ordstam som betyder "samlas tillsammans" och refererar till samlingen i moskén till fredagsbön.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

måndag 12 oktober 2015

The Capital - En Ny Egyptisk Huvudstad

En ny Egyptisk huvudstad? Ja faktiskt. Om Sisi får som han vill, ska det om 5-10 år stå en ny huvudstad färdig i öknen, halvvägs mellan nuvarande Cairo och Suez. Ett kinesiskt bolag, China State Construction Engineering Corporation, har redan kontrakt på att bygga första fasen.

Vid Suez ska det byggas en ekonomisk specialzon.

I teorin låter det kanske bra, men vad har en ny stad för utsikter att lyckas? Man vet ju aldrig, men ska man döma av hur det brukar vara i nutidens Egypten, blir det inte lätt. Det har byggts nya städer tidigare som inte uppfyllt förväntningarna alls. Och den nya huvudstaden har Dubai som förebild! Det låter knappast som om det var vad Egypten behöver.

Man räknar med att den nya huvudstadstaden, som hittills saknar namn och bara kallas "The Capital", ska ge utrymme för 5-7 miljoner människor, och avlasta nuvarande Cairo, som idag har ca 20 miljoner invånare och 2050 räknas ha minst 40 miljoner. Men risken är stor att en ny stad förblir delvis tom. Det har hänt förr. Eller också bebos den av den byråkratiska eliten, medan nuvarande Cairo lämnas att förfalla ännu mer. Nya städer blir helt enkelt för dyra för vanliga egyptier.

Här är en bra artikel "Egypt’s new desert capital: metropolis or mirage?" från Financial Times den 5 juni i år [2015]. Den beskriver situationen mycket bra.