Anubis

Schakal, eller varg, från Tutankhamons grav.

(Foto: Jon Bodsworth - copyrighted free use)

Anubis är förmodligen den egyptiska gudom som är mest känd till utseendet: en svart schakal eller en man med svart schakalhuvud. Fast biologiskt har det visats att "schakalerna" i Egypten i själva verket inte är schakaler, utan en sorts vargar, så rent vetenskapligt ska man kanske kalla Anubis för en svart varg eller man med svart varghuvud. Hursomhelst bör han inte vara en hund; fornegyptierna definierade honom som sab, "schakal", snarare än som iwiw, "hund". Å andra sidan verkar de inte ha gjort stor skillnad mellan olika hunddjur, så egentligen är det ganska förvirrat om vilken sorts djur Anubis verkligen är.

Såsom varande en uråldrig gudom, har Anubis roll växlat lite genom seklerna och årtusendena, men den har alltid haft något att göra med döden. Den äldsta text där han nämns är i "Pyramidskrifterna" [The Pyramid Texts], som anses vara från 2400-2300 f.Kr. Där sammankopplas han med en faraos begravning. Han var underjordens gud fram till dess den rollen övertogs av Osiris, han var den som ledde själar till livet efter detta, och han var med vid "vägningen av hjärtat" för att avgöra vem som fick gå vidare efter döden. Anubis var också balsameringens eller mumifieringens gud. Han ansågs dessutom beskydda gravar och gravkammare. Anubis var för övrigt associerad även med vissa delar av läkekonsten; hans präster hade stor kunskap i örtmedicin.

För att få gå vidare till "paradiset", måste den döde bedömas som "ren" då Anubis luktade på mumien. Det ansågs att söta kryddor vid balsameringen ökade chansen.

Anubis och Sennedjems mumie.
Från Sennedjems gravkammare i Luxor.

(Bilden är "in the Public Domain")

Den svarta  färgen är mumifieringens färg, balsameringen lämnade kropparna svarta. Det är också återfödelsens färg i egyptisk färgsymbolik. Nilens svarta slam som varje år cykliskt kom med översvämningarna var vad som gjorde Nildalen så bördig, en förutsättning för livet i Egypten.

Anubis är den grekiska formen av namnet. I Egypten hette han Anpu eller Inpu, och hade flera tillnamn, såsom Imeut ("Han som är på balsameringens plats").

Huvudplatsen för Anubis kult var Hardai (Cynopolis), och i viss mån Abt och Zawty, alla i Övre Egypten. Sen finns Anubeion med ett mycket stort antal hundmumier. Det är beläget utanför Saqqara och var också ett centrum i Anubiskulten.

Läs också:
Wepwawet & Khentymentiu
Sothis
Hundar i det gamla Egypten