Klaudios Ptolemaios

Klaudios Ptolemaios  (omkring 90-170 e.Kr.), var en grekiskspråkig astronom, matematiker och geograf some levde i Alexandria under dess storhetstid. Han är allra mest känd för Almagest och det ptolemaiska världssystemet, som var normerande för astromin i över tusen år. Hans världsbild var geocentrisk och fick så småning vika för Copernicus heliocentriska modell, som beskrevs i Om himlakropparnas kretslopp (publicerad 1543). 

Ptolemaios geografiska arbete uttrycks framför allt i Geografike hyfegesis, som huvudsakligen består av positionsangivelser för ett stort antal orter. En lustig detalj som kan vara rolig att känna till, är att det var Ptolemaios som startade konventionen att ha norr överst på kartor.

Klaudios Ptolemaios

Bilden är från en bok utgiven 1584 och är "in the Public Domain"

Som med de flesta gamla vetenskapsmän, är det otydligt hur mycket som är Ptolemaios originalarbete och hur mycket han tagit från äldre och för oss ibland kanske okända källor. Men hans inflytande har varit oerhört stort.

Ptolemaios etniska tillhörighet är okänd. Han anses oftast vara grek, men, som jag tidigare diskuterat, finns det skäl att betvivla det. Han var grekiskspråkig, eller skrev åtminstone på grekiska, men det behöver inte betyda att han var grek.

För övrigt händer det att Ptolemaios namn förvirrar. Han levde i det Ptolemaiska Alexandria, dåtidens kulturella, filosofiska och vetenskapliga centrum i världen väster om Indien. Alexandria benämns dock inte som Ptolemaiskt för hans skull. Den benämningen kommer från den Ptolemaiska dynastin som vid tiden regerade Egypten. Det finns inget familjesamband mellan Klaudios Ptolemaios och härskardynastin.

Det förtjänar också att nämnas att "Klaudios" är en grekisk namnform. Motsvarande på Latin blir "Claudius". Därför ser man ibland formen Claudius Ptolemaios, eller som i engelskan, Claudius Ptolemy. På korrekt latin borde det nog ändå bli Claudius Ptolemaeus.

Jag har föredragit att här använda formen Klaudios Ptolemaios, vilket enligt min uppfattning är den bästa translitterationen av grekiskans Κλαύδιος Πτολεμαῖος.

Läs också:

Astrologi & Denderahzodiaken

Astrologi & Denderahzodiaken

Historiens äldsta indelning av året i månadsliknande enheter är förmodligen zodiaken, åtminstone den äldsta fortfarande kända - även om indelningen inte är baserad på månen. Spåret leder via Babylonien och tillbaka till Sumer, en av de äldsta civilisationerna som är kända. Många kallar den "den äldsta", men enligt min mening är Egypten en annan stark kandidat till det epitetet. Det är också tydligt att kunskapen om astronomi och astrologi, som bakåt i tiden var ett och samma ämne, var mycket mer avancerad i Egypten än vad som hittills trotts.

Ursprunglig egyptisk astrologi var dock "dekanisk", vilket är ett helt annat system än det babyloniska. Även om egyptierna även tidigare måste ha känt till den babylonisk-sumeriska traditionen, kom de två traditionerna att kombineras i "horoskopisk" astrologi i Ptolemaiska Alexandria, vilket är ganska sent i historien. Grekerna får ibland heder av att ha lagt till begreppet födelseskoskop, där himlakropparnas position vid födseln bestämde individens öde. Jag betvivlar detta. I motsats till det vanligt förekommande synsättet, var grekerna inte intellektuellt kreativa alls. De fick sin kunskap från olika äldre källor och överförde den till eftervärlden. Om de alls var inblandade i utvecklingen av denna "nya" astrologi, hade de säkerligen snappat upp merparten av den någon annanstans. Denna Alexandrinska "horoskopiska astrologi" spred sig emellertid över Europa och Mellanöstern.

Ptolemaios (i arabisk tradition kallad Batlaymus), ca. 90-168 e.Kr., spelade en central roll här och kan vara anledningen till att det sägs att grekerna uppfann födelseskososkopet. Han skrev på grekiska, vilket var hans tids internationella språk, och han var romersk medborgare. Även om det ofta tas för givet att han var grek, är hans etnicitet något av en gåta. Mycket tyder på att han var från södra Egypten, och därmed en äkta egyptier. Men i slutändan är det fortfarande oklart hur mycket han personligen bidragit, och i vilken utsträckning han bara var en kompilator. (Denne Ptolemaios ska inte sammanblandas med de egyptiska härskarna av den Ptolemaiska dynastin, till vilken han inte hörde.)

Denderahzodiaken, Le Louvre

Foto Sebi - released to Public Domain

I ett Hathortempel i Denderah, i Egypten, har man hittat vad som kallas Denderahzodiaken. Den är cirkelrund, vilket är ovanligt för gamla egyptiska zodiaker, och den kan vara typen på vilken senare system av astrologi och astronomi baserades. Åldern är inte så imponerande, Denderahzodiaken, som kan ses på Louvren i Paris, anses vanligen vara från ca 50 f.Kr. Strängt taget är det mer en stjärnkarta än en ren zodiak och på många sätt liknar den babylonisk tradition mer än egyptisk. Jag misstänker att det är en "egyptiserad" version av en babylonisk stjärnkarta. Det betyder inte att egyptiska zodiaker inte existerade, bara att vi inte känner till några. Så långt vi vet härstammar vår nutida zodiak från den babyloniska, men Denderahzodiaken kan ha varit en mellanform. Om det fanns en tidig korsbefruktning mellan egyptiska och babylonisk-sumeriska traditioner är omöjligt att säga, men det är troligt. Det var ganska intensiva kontakter mellan de gamla civilisationerna. Det är troligt att egyptierna visste om zodiaken mycket tidigare. Om de inte använde den, behövde de den förmodligen inte. Men de visste säkert om dess konstellationer.

Shadia - Shādiyya

Den 28 november i år (2017) avled en mycket stor, närmast legendarisk egyptisk filmstjärna och sångerska, Shadia [شادية - som också kan transkriberas Shādiyya]. Hennes riktiga namn var Fatma Ahmed Kamal Shaker och hon var 86 år vid sin död. Hon medverkade i minst 112 filmer i många olika genrer och var en av dem som formade egyptisk filmkonst.

Shadia i slutet på 1950-talet.

Bilden är "in the Public Domain"

Shadia var också sångerska. Allra mest känd är hon för sången Ya Habibty ya Masr (betyder ungefär Mitt Kära Egypten). Hon var oerhört älskad av egyptierna.

Veckotopplista 7

Här är den aktuella veckotopplistan.

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under den vecka som avslutas då listan publiceras. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Veckotopplistor publiceras lite då & då, inte varje vecka.

01. Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

02. Myggor & Malaria i Egypten

03. Fatimidisk Tid - Historiens enda Shiitiska Kalifat - Grundandet av Cairo

04. Hundar i det gamla Egypten

05. Ormsymboler i det Gamla Egypten

06. Midan al-Tahrir - Tahrirtorget

07. Klädsel i Egypten - Dress Code - Besöka Moskéer

08. Färger på Egyptisk Arabiska

09. Kalif - Kalifat

10. Förolämpande av Nilen

Förolämpande av Nilen

För den mycket kända Egyptiska sångerskan Sherine Abdel Wahab, väntar rättegång för ett skämt om att Nilen bär på sjukdom. Vid ett framträdande i Förenade Arabemiraten i januari då hon blev ombedd att sjunga en sång som heter "Har du druckit från Nilen?", som antyder sambandet att den som en gång druckit av Nilens vatten alltid återvänder till floden, sa hon att "Nej, då kan man få schistosomiasis. Drick Evian istället, det är bättre." Musikersyndikatet har avstängt henne från framträdande i Egypten pga detta.

Sherine hävdar att det var ett skämt, men det tolkas alltså officiellt som uttryck för hånande av Nilen, och därmed bristande patriotism. Man kan med fog säga att det är mycket lågt till tak då det gäller Egyptens värdighet. Skämtet är väl ganska harmlöst, men, precis som med alla genuina skämt, ligger det en hel del allvar bakom.

Nilen i Cairo. Fotot taget söderut från Qasr el Nil Bridge.

Eget foto. All rights reserved.

Nilen är ju ändå alltid Nilen. Världens mest berömda flod fortsätter att i upphöjt majestät rinna som vanligt, helt oberörd av mänskligt käbbel.

Läs också:

Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

- - -

Uppdaterad 28 februari 2018:

Sherine har nu dömts till 6 månaders fängelse plus böter för sitt "brott". Domen kan överklagas, och så kommer säkert att ske.

Midan al-Tahrir - Tahrirtorget

Tahrirtorget, en hjärtpunkt i centrala Cairo. blev världsberömt 2011, i och med de händelser som ledde till Mubaraks fall. Jag var faktiskt där den dagen i januari 2011 då allt startade. Jag var där av misstag, hade ett helt annat ärende och råkade kliva rakt in i händelsernas centrum. Jag tog emellertid tunnelbanan därifrån innan våldet eskalerade, men fick senare veta att polisen stängt tunnelbanestationen på Tahrir fem minuter efter att jag hade passerat. Detta för att förhindra att demonstranter skulle kunna använda det stora tunnelsystemet under torget för att förflytta sig.

Efter den s.k. revolutionen 2011 var torget avstängt för biltrafik under lång tid, och tunnelbanestationen (Sedat), den viktigaste knutpunkten i Cairos tunnelbanesystem, var stängd. Där förekom flera demonstrationer och under ganska lång tid fanns ett stort tältläger i torgets mitt. Det syns här, på bilden jag tog i juli 2011. I bakgrunden syns Mugamma.

Tahrirtorget, Mugamma, och tältläger 2011

Eget foto, all rights reserved.

Under 2011 fanns det också intressant grafitti på och runt omkring torget. Bland annat de målningar på själva gatan som de tre följande bilderna visar.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Men Tahrir fanns före 2011 och hade redan ett förflutet som centrum för protester och demonstartioner.

Från början designades torget enligt franska förebilder på order av Khediv Ismail, och det hette inledningsvis Midan al-Ismailiyyah. Emellertid började det kallas Tahrirtorget (ungefär "Befrielsetorget") redan efter revolutionen 1919, och fick officiellt det namnet efter revolutionen 1952, då monarkin avskaffades.

Så här såg det ut omkring 1940. Till vänster (den långa, låga byggnaden) syns Egyptian Museum.

Tahrirtorget, Egyptian Museum, ca 1940

Fotograf okänd. Bilden är "in the Public Domain".

Museet (i mitten av bilden) såg i oktober 2017 ut så här i ungefär samma perspektiv.

Tahrirtorget, Egyptian Museum, 2017

 Eget foto, all rights reserved.

En byggnad som drar till sig uppmärksamhet på Tahrir, är Mugamma. En stor koloss som utgör centrum för Egyptens ohyggliga myndighetsbyråkrati. (Om du ska förnya ett visum, är det till Mugamma du ska bege dig.) Så här såg huset ut i oktober 2017. Du kan också se byggnaden på första bilden ovan.

Tahrirtorget, Mugamma, 2017

 Eget foto, all rights reserved.

Mugamma planerades 1945 och byggdes 1946-1949. Där lär arbeta mer än 20000 personer. Ett monstruöst monument över Egyptens överbyråkratisering.

Mugammas framtid är oviss. Det finns ett beslut från 2005 att hela verksamheten ska flyttas. Beslutet är fortfarand i kraft, men så här långt har ingenting hänt och det är oklart om och när flytten verkligen blir av. Som jag vid flera tillfällen sagt: I Egypten är avståndet mellan ord och handling mycket stort.

Kubri Qasr el Nil och dess Lejon

Stenlejon, Qasr el Nil Bridge

Profil

Mellan Tahrirtorget i centrala Cairo och Cairo Opera på ön Gezira i Nilen går en bro, Kubri Qasr el Nil, eller på Engelska, Qasr el Nil Bridge. Qasr el Nil betyder "Nilens Palats". Bron byggdes 1931-33 och kallades först Khedive Ismail Bridge. Namnet ändrades till det nuvarande då monarkin avskaffades 1952.

Kubri Qasr el Nil kom att ersätta en tidigare bro som förband samma punkter, El Gezira Bridge, som byggdes 1869-1871.

Stenlejon, Qasr el Nil Bridge

Framifrån

På båda sidor har den nuvarande bron "väktare" i form av stenlejon. Lejonstatyerna är från slutet av 1800-talet och skapades av den franske skulptören Henri Alfred Jacquemart.

Världens Tyngsta Kvinna Död

Egyptiskan Eman Abdel Amy, som jag tidigare skrivit om, dog igår, den 25 september, 37 år gammal. Hon genomgick flera operationer i Indien och ska ha minskat sina ursprungligen 500 kg till 200. Hon eftervårdades på ett sjukhus i Förenade Arabemiraten, där hon dog.

Hennes extrema kroppshydda ska enligt familjen bero på att hon hade elephantiasis, elefantsjuka, som får kroppen att svälla. Enligt läkare led hon av sköldkörtelproblem. Hur det än var med den saken, ska Eman Abdel Amy med sin halvtonstunga kropp ha varit världens tyngsta kvinna.

Läs också:

Världens Tyngsta Kvinna

 

En Liten Kattbetraktelse

Den här krabaten bor i vårt trapphus i Cairo. Vi brukar inte släppa in den i lägenheten, en del katter bär på ett virus som i vissa fall kan vara farligt. Men vi ger den mat ibland och, kattälskare som jag är, kan jag inte låta bli att prata med den då jag passerar. Den gör dessutom nytta genom att den håller råttorna borta. Jag tror inte att den skulle jaga och äta råttorna här, därtill är den alltför liten och råttorna alltför stora, men det kommer helt enkelt inga råttor där det bor en katt.

 

Jag har säkert tagit ett hundratal foton av den här katten, även om ljuset alltid är dåligt i det dunkla trapphuset. En del av ljuset här har jag lagt till genom efterbearbetning av bilden och det sker alltid på bekostnad av skärpan.

Dessutom är bakgrunden både rörig och i samma färgskala som katten, så kontrasten blir dålig. Inte blir det bättre av att någon har spillt grå färg på kattens ”eget” trappsteg. Den bor faktiskt på just det steget och vistas en stor del av sin tid där.

Katters teckning är inte intressant ämne och frågan är om den här krabaten härstammar från fornegyptens katter. Vid första anblicken ser den inte ut att vara så olik en europeisk bondkatt, men man måste titta på detaljer i teckningen. Katters mönster är lika individuella som människans fingeravtryck.

Pälsen är lite ovanlig här, i och med att den är grå. Katterna i Cairo är i allmänhet brunaktiga, en bra kamouflagefärg i sand, men här finns inget brunt alls. Förutom ögonen, går den helt i svartvitt.

Som jag skrivit om i en tidgare artikel, är det möjligt att alla världens katter härstammar från Fornegypten, så frågan om enskilda katters härkomst är kanske meningslös. Men i så fall har det ju utvecklats olika ”linjer” genom att olika populationer har varit åtskilda under lång tid så att vissa genetiska drag har renodlats. På samma sätt som medveten avel, fast på naturens eget sätt – långsamt och inte så metodiskt och målinriktat. Mer en sorts överflödets ”trial-and-error” där det överlevnadsmässigt mest fördelaktiga fortlever.

Kanske står katterna i Egypten närmare ursprungskatten än andra. Å andra sidan har de ju också utvecklats genetiskt genom årtusendena så att olika genetiska drag har förstärkts eller försvagats sen det begav sig. De kan ha förändrats mycket även på plats i Egypten.

Jag skulle gärna se en vetenskaplig studie i stor skala jämföra genetiskt material från kattmumier med nutida egyptiska katter för att fastslå hur nära besläktade de kan vara. Det har i viss utsträckning gjorts DNA-analyser av katter från olika håll, och det visade på att strykarkatterna i Cairo har mest genetisk släktskap med europeiska katter. Men genetiska analyser är mer svårtolkade än de i allmänhet anses, och de som gjorts är för få för att dra säkra slutsatser. Mer forskning behövs. Kattens ursprung och tidiga spridningsvägar är fortfarande i stort sett höljda i dunkel.

Läs också:
Katter i Egypten - Kattgudar i Fornegypten - Katten i Islam
Egyptisk Mau & EMRO

 

Nilen - Egyptens Aorta

De stora fornkulturerna växte alla upp i symbios med en stor flod. Runt Eufrat och Tigris uppstod den Sumeriska kulturen, som senare övergick i den Babyloniska; runt Indus växte den tidigaste Indiska kulturen fram; Kina uppstod i samklang med de två stora floderna Huanghe och Yangtze; Fornegypten, slutligen, utvecklades runt Nilen. Floder ger vatten, möjliggör jordbruk och tillhandahåller en kommunikationsled.

Nildalen och dess delta (de gröna partierna i bilden).

(Satellitbild från NASA, "in the Public Domain")

Nilen är Egyptens blod - eller kanske man ska säga att Nilen är Egyptens aorta, landets stora kroppspulsåder. Utan Nilen hade Egypten inte funnits. Floden ger vatten och möjliggör jordbruk i ett land som annars består mest av steril öken. Nilens översvämningar lämnar efter sig ett svart slam som är mycket näringsrikt för jordbruket. Det svarta slammet gav Fornegypten dess namn (kemet, "det svarta landet") och svart färg fick av  det en positiv symbolisk mening.

Översvämningarna med den ständiga näringsrika nedslammningen av Nilens stränder upphörde dock 1970, då Aswandammen togs i bruk. Jordbruksmetoderna har därvid måst ändras. De långsiktiga konsekvenserna av detta har väl ännu inte visat sig.

Ett hot mot Egyptens framtida vattenförsörjning är den aktuella Renässansdammen som byggs i Etiopien.

Nilen i Cairo.

Foto 2007  av Raduasandei. "Released to Public Domain" av fotografen.

En stor del av den egyptiska befolkningen bor i en remsa utmed Nilen, där de flesta tätorter, utom några kuststäder, är belägna. Bland annat flyter Nilen rakt igenom Stor-Cairo.

Vy från Nilens östra strand strax söder om Cairo

(Eget foto, 2011. All rights reserved.)

Historiskt sett har Nilens flöde ändrats något. Det räknas idag som världens längsta flod (med Amazonfloden som enda rival), men innan Miocen var den ännu längre.

Ordet "Nilen" kommer direkt från det arabiska namnet på floden, el-Nil [النيل], vilket sägs komma från grekiskans Νεῖλος. Men längre tillbaka kan man inte med någon visshet härleda namnet.

På fornegyptiska kallades floden Ḥ'pī eller Jtrw.

El Makwagi & egyptisk gör-det-själv-mentalitet

Rubriken är avsiktligt missvisande. Egyptisk gör-det-själv-mentalitet existerar nämligen inte. Jag har varit nästan överallt i världen och jag har aldrig stött på en sån total frånvaro av viljan att göra saker själv som i Egypten. Arbetskraft är billig, men många människor är relativt fattiga, de lejer ändå nån att göra både det ena och det andra hellre än att försöka göra nånting själva.

Det mest chockerande exemplet är en yrkesgrupp som kallas makwagi [مكوَجي], från "makwa" [مكوَة], "strykjärn". En makwagi är en man som mot en billig penning stryker och pressar kläder. I vissa fall kan han komma till ditt hem och göra det, i andra går du till honom med en skjorta eller nåt annat för en pressning.

I Egypten finns fler hemmafruar än i de flesta andra länder, men de flesta av dem kan inte stryka eller sy i en knapp. Det går till en makwagi för strykning och en sömmerska för att sy i knappar och göra små lagningar. Även i små byar. Och då de ska ha speciella småkakor till Eid, köper de ingredienserna, sen går det till en "specialist" som mot betalning gör själva kakorna. De kan inte baka! I alla fall ingenting utöver vanligt vardagsbröd. Och då någon faktiskt kan det och gör det, uppfattas det av omgivningen närmast som en sensation.

Och kom inte och tala om att snickra eller måla om hemma själv, sånt är helt okänt. Man lejer en snickare eller en målare, och de flesta av dem är varken särskilt kvalificerade eller noga. Kort sagt, de allra flesta hantverkare gör ett dåligt och slarvigt jobb.

De allra sämsta är rörmokarna. Rörmokeriarbeten i Egypten måste vara bland de sämsta i världen. Oftast fungerar ingenting till fullo mer än högst en vecka efter att arbetet gjorts, och i många fall har det skavanker redan då det är alldeles nygjort. Och elektriker är nästan lika illa. Jag minns speciellt en man som en gång monterade in en elektrisk fläkt i mitt tak. Fläkten blev strömförande och kunde ha orsakat eldsvåda.

Det finns naturligtvis individuella undantag från allt jag skrivit ovan (jag känner själv några sådana), alla generaliseringar har undantag, men i stort sett beskriver det den genomsnittlige egyptierns mentalitet väl.

Hepatit C i Egypten

Hepatit C är en virussjukdom som på sikt kan förstöra levern och ge skrumplever eller levercancer, förutom en massa andra symptom. Den orsakas av ett virus som framför allt överförs vid kontakt blod-till-blod. Sjukdomen förekommer mångenstädes men är mycket vanligare i Egypten än i något annat land. Det mest effektiva läkemedlet är det relativt  nya Sofosbuvir, men det kostar så mycket att det i stor utsträckning inte används. I Sverige beräknar man att en tremånadersbehandling kostar ca 360000 Kr. Inte ens där, med svensk sjukförsäkring, kan man ännu få Sofosbuvir i hela landet, i den fattiga världen är det helt orealistiskt.

I Egypten försöker man lansera en billigare behandling, och har även planer på en medicinsk turism, dvs att folk ska komma utifrån för att få en relativt billig och bra behandling mot hepatit C. Hur det ska gå återstår ännu att se. Som jag sagt många gånger förut, avståndet mellan ord och handling är mycket stort i Egypten - det byggs många luftslott.

Det finns inget vaccin mot hepatit C. Men varför får man sjukdomen?

Smittan överförs, såvitt man vet, huvudsakligen genom kontakt med blod. Ta inte emot  blodtransfusion eller transplantationsorgan i Egypten. Var försiktig med injektioner, nålen måste vara ny. Undvik att tatuera eller pierca dig.

Dålig steriliseringspraxis i sjukvården kan också vara en orsak. För att inte skada den (som man tycker) dyra utrustningen, använder man undermåliga steriliseringsprocedurer, vilket går ut över patienterna. Den dåliga hygienen är däremot inte unik för Egypten, så det förklarar inte varför Egypten har så oerhört mycket mer hepatit C än något annat land.

En förklaring kan vara att det hänger samman med ett försök till massbehandlingar mot schistosomiasis (bilharzia) som genomfördes med injektioner för några decennier sedan. Äldre egyptier bär i större grad på hepatit C än yngre. Det kan härröra från det faktum att samma injektionsnålar användes till många människor. Men det förklarar inte allt om den höga förekomsten av hepatit C. Man kan inte utesluta hittills okända smittvägar. Trots det, är risken att du som tillfällig besökare skulle drabbas av hepatit C oändligt liten - om du bara är försiktig med injektioner o.d. Det är samma försiktighetsåtgärder man alltid bör vidta och som skyddar mot många smittor.

Veckotopplista 6

Det var länge sen vi tittade på en veckotopplista. Här är den som gäller just nu.

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under den vecka som avslutas då listan publiceras. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Veckotopplistor publiceras lite då & då, inte varje vecka.

01. Kräftor - ett misstag med konsekvenser

02. Några Hälsningsfraser på Egyptisk Arabiska

03. Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler

04. Ormsymboler i det Gamla Egypten

05. Krokodiler i Nilen?

06. Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

07. Tågolyckor i Egypten - Officiell Statistik

08. Egypten & Tandläkare

09. Ormrisken i Egypten

10. Mumier: Etymologi och Mumiehistorier

Tågolyckor i Egypten - Officiell Statistik

Då man förflyttar sig inom Egyptens gränser men bortom den rena lokaltrafikens räckvidd, har man, förutom bil, tre val: långfärdsbuss, tåg eller inrikesflyg.

Tåg förefaller vid en ytlig betraktelse vara ett ganska bra val - dvs så länge man rör sig inom tågnätets räckvidd. Men det är bedrägligt, egyptiskt tågväsende har så många olyckor att det måste betraktas som närmast livsfarligt. Långfärdsbuss är absolut det bästa, och det brukar bli billigast också.

I fredags kolliderade två tåg i Alexandriaprovinsen. Minst 41 personer dog och fler än så blev skadade. Men det är ingen isolerad företeelse. Den officiella statistiken från CAPMAS (Central Agency for Public Mobilization and Statistics) talar sitt tydliga språk:

Antalet olyckor från 2004 till 2016 var 13539. Det ger ett genomsnitt på 1041 olyckor per år. De enda åren med färre än 1000 olyckor, var 2004, 2011, 2012 och 2013. Då var antalet olyckor 975, 489, 447 respektive 781. Det bästa året, 2012, med 447 olyckor, ger ändå ett genomsnitt på mer än en olycka per dag!

Det värsta året var 2009, med 1577 olyckor.

Statistiken är inte tydlig med vad som räknas som en olycka eller hur många som dött eller skadats i tågtrafiken, men säkerheten på Egyptens tågväsende är mycket undermålig. Tekniska förbättringar är planerade, men sånt tar tid i Egypten. Tills vidare är det bäst att avstå från tåget och ta bussen istället, i de fall då det finns ett val.

Mohamed Salah - Rekorddyr egyptisk fotbollspelare

Det var en stor nyhet i det fotbollstokiga Egypten då det offentliggjordes förra torsdagen att Mohamed Salah värvats av Liverpool för 39 miljoner brittiska pund, vilket lär vara Liverpools dyraste förvärv hittills.

Salahs karriär började i egyptiska El Mokawloon och fortsatte i Basel, Chelsea, Fiorentina och Roma. Och nu är han alltså på väg till Liverpool. Dessutom är han egyptisk landslagspelare sen 2011.

Egyptisk fotboll hör hemma i toppskiktet i Afrika, men når inte riktigt lagmässsigt upp till nivån man finner bland de bästa lagen i Europa och Sydamerika. Det gör dock en del enskilda spelare, av vilka Salah väl just nu är den främste.

Läs också:

Fotboll i Egypten, Upplopp & Zlatan

Egyptierna fetast i världen

Jag har tidigare skrivit om att världens tyngsta kvinna är egyptiska, och jag har spekulerat över mat och fetma i Egypten, men nu har vi det svart på vitt: Egypten är det land i världen som har störst andel feta i den vuxna befolkningen. Det är i alla fall resultatet av en världsomspännande undersökning vars resultat publicerades i en artikel i The New England Journal of Medicine den 12 juni i år: Health Effects of Overweight and Obesity in 195 Countries over 25 Years. Av 195 länder, ligger Egypten alltså i topp med sina 35% feta i den vuxna befolkningen. Med fet avses någon med BMI (Body Mass Index) på 30 eller mer. Skulle man räkna in de som "bara" är överviktiga, vilket tekniskt sett är de med ett BMI på mellan 25 och 29, skulle procenttalet bli mycket större.

Fetma, och även en mindre övervikt, ökar risken för en rad sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och vissa former av cancer. Dessa sjukdomar har redan en hög frekvens i Egypten, men det lär bli värre om inget görs åt den mycket utbredda fetman. Det har den sensate tiden, inte minst då den ovan nämnda undersökningen kom, uppmärksammats av det officiella Egypten, men det kräver livsstilsförrändringar och förrändringar av det slaget kommer inte "uppifrån". Ingen ändrar mat och liknande fundamentala livsfaktorer på kommando, det händer inte förrän individerna känner inifrån att de verkligen vill ändra dem. Dvs, det krävs en inre motivation för ändra vanor, man måste verkligen tro att det förbättrar något för en själv - inte bara höra nån säga det, man måste känna det själv. Det är samma problem som ligger bakom t.ex. svårigheten att sluta röka. Allt hänger på den personliga och subjektiva känslan av motivation. Rökning är förresten ett annat stort hälsoproblem i Egypten. Större delen av den manliga befolkningen röker.

I Egypten finns det massor av kommandon ovanifrån, ibland till och med genom stiftad lag, som lämnas helt obeaktade av folkmajoriteten som fortsätter leva som de alltid gjort. Det är på gott och ont. Ibland är kommandona kloka, men ofta är de idiotiska. Men man kan inte, och ska inte kommendera eller lagstifta bort fetma eller rökning eller sjukdom, man kan och ska inte styra vad folk äter. Det kan bara ändras genom att individer och familjer börjar ta eget ansvar för sina liv och sin hälsa och känner att det är meningsfullt - att de verkligen vill ändra nåt. Förrändringar måste komma inifrån.

Religionen är ibland ett hinder för eget ansvar. Man förlitar sig så på Allah att man inte tar ansvar för sitt liv. Liv och död, sjukdom och hälsa, "det ligger ändå i Guds händer". Dessvärre bygger det på bristfälliga kunskaper om Islam. Det står i Koranen, Surah 13:11, att "... Surely Allah does not change the condition of a people until they change their own condition...", vilket i realiteten betyder att Allah hjälper inte den som inte hjälper sig själv. (Ska man kunna motivera massorna i Egypten, måste det baseras på Islam, till syvende och sist den enda auktoritet som oförbehållsamt accepteras.)

Det kan vara intressant att konstatera att de två länder som enligt undersökningen hade minst fetma, med bara 1% av befolkningen, var Vietnam och Bangladesh.

Fornegyptiernas Genetiska Ursprung

En genetisk studie som publicerades online 30 maj i år, "Ancient Egyptian mummy genomes suggest an increase of Sub-Saharan African ancestry in post-Roman periods", antyder att fornegyptierna var mer besläktade med asiatiska och europeiska medelhavsfolk än mer afrikaner - och att dagens egyptier har något större afrikanskt genetiskt inslag, ca 8% större. Man drar slutsatsen att större delen av det afrikanska inslaget kommit de senaste 2000 åren.

Faktum är att mumierna var mer besläktade med gamla folk i Europa och Anatolien än med dagens egyptier.

Studien gjordes med nya metoder som kan övervinna några av fallgroparna för forskning på DNA från mumier. Men studien är mycket begränsad. Dels är urvalet litet, ca. 90 mumier begravda mellan 1380 f.Kr. och 425 e.Kr. - dels är det från en enda plats, Abusir el-Meleq, nära Fayoum, så man ska inte dra för långtgående slutsatser. Men det är en början.

Å andra sidan är resultatet inte särskilt förvånande. Fornegyptierna var alltid vända huvudsakligen mot öster och Egypten föll offer för många invasioner av folk från den riktningen. Arkeologiska fynd och historiska dokument talar för att den fornegyptiska kulturen i allt väsentligt var mer asiatisk än afrikansk - om en sån indelning överhuvudtaget har nån betydelse. Men det här var första gången det kunde stöttas av genetisk bevisföring.

Dagens Egypten ligger i två världsdelar. Huvudlandet ligger i Afrika, Sinai i Asien. Gränsen räknas vid Suezkanalen. Tills relativt nyligen, historiskt sett, räknades Nilen som gräns, och ibland räknades hela Egypten till Asien.

Kulturellt är läget intressant. Det är alltid vid gränslinjer dynamiken är störst. Det gäller allt, även kulturer. Och Egypten ligger i ett hörn, så att säga, med en fot i vardera Asien och Afrika och praktiskt taget gräns mot Europa (över vatten).

Tamr, Tamarind - och om att bryta fastan under Ramadan

Just nu är vi inne i Ramadan, som i år började den 27 maj. Då Ramadans fasta upphör vid solnedgången är det typiska att börja med att dricka. I sammanhanget förekommer olika drycker. Somliga föredrar karkadé, andra tamarind (i dagligt tal, tamr, eller tamr hindi, indisk dadel), eller varför inte profeten Muhammeds egen favorit, torkade dadlar blötlagda i mjölk.

Tamr, som ibland delas ut i plastpåsar vid vägkanterna till trafikanter som inte hunnit hem då böneropen till maghrib börjar (det är då fastan bryts), består av tamarindfrukt, ofta i pulverform, utblandat i vatten. Sen tillsätter egyptierna naturligtvis en massa socker. Blir du bjuden på tamr så är den i allmänhet mycket söt. Gör du den själv kan du utesluta sockret och får en lätt syrlig och mycket god och törstsläckande dryck.

Tamarinden, en ärtväxt och gammal medicinalväxt, får sin surhet från vinsyra (tartaric acid), som är en kraftig  antioxidant. I naturligt tillstånd innehåller den också mineraler, vitaminer och en hel del fiber av typen NSP (non-starch polysaccharides). Av mineralerna märks speciellt kalium, koppar, järn, zink, calcium, selen och magnesium. Av vitaminerna finns där framför allt vitamin B1, men också B2, B3, B6, folsyra, Vitamin C och vitamin A. Dessutom innehåller tamarindfrukt en relativt stor mängd intressanta phytokemikalier.

Tiden runt maghrib är under Ramadan speciell. Nästan allting är stängt, och de flesta sitter hemma och väntar på att bryta fastan i just det ögonblick böneutropen börjar. Utomhus är det nästan tomt.

För ett par år sen hände det att jag var på väg från en plats öster om Cairo till en väster om Cairo vid just denna tidpunkt. Jag åkte mikrobuss och kom halvvägs. Där skulle jag byta buss, men det var tomt. Jag stod vid en stor trafikled, normalt tungt trafikerad, och där fanns inte en människa, inte en bil, ingenting. Staden var livlös. Det var som en spökstad alla plötsligt hade lämnat. En säregen känsla.

Jag hade tur. Vid mikrobussstationen dök det plötsligt upp en enda buss. Bussen var tom på passagerare. Föraren vinkade till mig och frågade vart jag skulle. Då vi skulle till samma ställe, bad han mig hoppa in. Han ville hinna hem till maghrib och körde mycket fort. Det var ju ingen trafik, så det var fritt fram. Då vi fortfarande hade ungefär en fjärdedel av distansen kvar att åka, hörde vi plötsligt böneutropen och på vägen stod här och där folk och delade ut plastpåsar med tamr, och i  något fall fick vi dadlar. Resten av resan åt och drack vi. Vi fick så mycket tamr att föraren i slutet av resan kastade ut en del fulla plastpåsar ur bussen igen.

Sverige i Egypten

Ibland får jag frågan om Sverige någonsin är nyhetsstoff i Egypten och om folk vet nåt om Sverige.

Svaret är väl att Sverige är ett litet land väldigt långt borta som få har nåt större intresse av eller ens känner till. Distansen är kanske inte så stor geografiskt, men väl kulturellt och språkligt. Det gäller allmänt då man kommer till Afrika eller Asien.

Undantaget är människor som arbetar med turister på de stora turistorterna. Svenskar är en ganska stor andel av de besökande turisterna och folk som jobbar i branschen känner i alla fall till att Sverige finns och kanske något om svenskar. Det betyder inte att kunskapen är särskilt djup.

Jag har också träffat på ett mindre antal egyptier som har nån släkting boende i Sverige, vanligen Göteborg eller Malmö. Det kan vara ett syskon eller en kusin. Jag vet inget närmare om varför eller hur eller några detaljer alls, det är bara något som ibland nämnts i förbigående.

Sverige förekommer i allmänhet aldrig som nyhetsstoff. Ett undantag har dådet med lastbilen i Stockholms centrum för ett tag sen. Det var faktiskt första gången jag såg Sverige i toppen på nyhetslistan. Det skrevs om och det talades om på TV. Egentligen märkligt, i internationellt perspektiv var dådet litet, men det framställdes som om det var stort. Det överskuggades efter några dagar av ett betydligt större dåd i Egypten och försvann därefter från nyhetsmedia.

I TV har jag en gång sett ett program om Ingvar Kamprad, IKEAs grundare, men det var på en satellitkanal från Dubai, inte egyptisk TV. Dubai har en mycket mer internationell profil än Egypten.

Enligt internet, finns det faktiskt ett IKEA i Cairo, men jag har aldrig hört talas om det förrän jag gjorde en sökning idag, just innan jag skrev den här artikeln. Det öppnades 2013 I Cairo Festival City, ett köpcentrum för medelklassen, eller kanske den övre medelklassen, och ska då ha varit Afrikas första IKEA.

Redan innan dess hade IKEA affärsförbindelser i Egypten. Där tillverkas nämligen en stor del av de textilmattor IKEAs varuhus säljer. Åtminstone var det så förut, jag vet inte hur det förhåller sig just nu.

Annars finns det en närvaro i Egypten av ett litet antal svenska storföretag, såsom Electrolux, Scania och TetraPak. Men det är också nånting som jag vid research idag sett på nätet, jag har aldrig sett röken av dem i Egypten. Å andra sidan har jag ingen kontakt med utlandssvenskarna här och är inte särskilt informerad om deras aktiviteter i Egypten. Ämnet intresserar mig alltför lite.

I reklaminslag på TV har jag också en gång skymtat Benny Andersson spelandes piano i ungefär 15 sekunder. Jag minns inte vad det rörde sig om. Vad som drog till sig min uppmärksamhet var Bennys närvaro. Men det var säkert nåt internationellt, inte speciellt riktat till Egypten.

Den mest kände svensken i Egypten är otvivelaktigt Zlatan Ibrahimovitch, vilket beror på ett oerhört fotbollsintresse.

Kanske är det fel, kanske ska man istället säga att den mest kände svensken är Nobel, därför att Nobelpriset är mycket kändare än Sverige i Egypten och världen. Men få vet att det finns en person, Nobel, bakom, de har bara hört namnet, "The Nobel Prize".

Sen finns det en seglivad myt om Sverige som man ibland stöter på i nästan alla hörn av världen, och som var känd till och med av en Beduin långt ute i öknen nära Libyska gränsen - åtminstone för ca 10 år sen. Då sa han: "Sverige! Jag vet bara en sak om Sverige, att det är många självmord där."

Det är märkligt hur seglivad den myten är. Den kommer från ett tal som amerikanske presidenten Dwight D. Eisenhower på sin tid höll där han ville skrämma amerikanerna för den svenska samhällsmodellen. Därefter tycks hela världen tro att Sverige med god ledning är nummer ett i världens självmordsstatistik

Eisenhower själv uttalade senare en offentlig rättelse där han hävdade att informationen "was based on what I had read in an American magazine". Varefter han sa "Since then, I have had many friends who have returned from Sweden and told me I was wrong. I admit it and apologize for my error."

Men myten fortlever...

Offentliga Helgdagar (Public Holidays) i Egypten

Jag har fått frågor om egyptiska helgdagar. När är allting stängt, osv.

Helgdagarna måste ses i 3 olika grupper.

Dels är det de sekulära helgdagarna, som inträffar på samma dag varje år, enligt den Gregorianska Kalendern. Det är dock att märka att det ibland kan deklareras nån extra helgdag av vad som uppfattas som speciella orsaker. Det kan komma ganska överraskande och med kort varsel.

Dels är det de koptiska helgerna, jul och påsk, som beräknas på samma sätt som de europeiska motsvarigheterna, men efter den Julianska Kalendern. Endast juldagen och påskdagen är offentliga helgdagar. Juldagen infaller alltid den 7 januari, Gregoriansk tid. Påskdagen varierar på samma sätt som den europeiska, men, pga kalenderskillnaden infaller den endast ibland under samma vecka.

Sist men inte minst är det de Muslimska helgdagarna, som styrs av den Muslimska Kalendern, som är helt baserad på månen,och alltså, räknat i Gregorianska datum, flyttar sig 11 dagar varje år som inte är skottår.

De offentliga Helgdagarna 2017 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011)
16 Apr - Coptic Easter Sunday
17 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
25 Apr - Sinai Liberation Day
 1 May - Labour Day
25 Jun - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
26-28 Jun - Eid al-Fitr Holiday
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
31 Aug - Arafat Day
 1 Sep - Eid al-Adha

2-3 Sep - Eid al-Adha Holiday

 4 Sep - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector only
21 Sep -  Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
30 Nov - Mawlid el Nabi, Prophet Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt.

Läs också:

Månader och Kalendrar i Egypten

Sham el-Nessim

Mawlid el Nabi

Ramadan

Pachomios & Det Kristna Klosterväsendets Ursprung

Kristet klosterväsen har sitt ursprung i Egypten på 320-talet, och dess grundare anses vara Pachomios (292.346 e.Kr.) från Thebe (vid dagens Luxor). Då han dog var han abbot över 8-11 kloster, antalet varierar i olika källor.

Pachomios skrev också den första kristna klosterregeln, som är grunden till alla de olika klosterregler som växte fram då klosterväsendet med tiden förgrenade sig. Han blev senare helgonförklarad och räknas som en av "ökenfäderna".

Sankt Pachomius

(Bilden är "in the Public Domain")

Före Pachomios fanns ökeneremiter, varav den mest kände är Antonius av Egypten. De var ett slags munkar, men levde huvudsakligen ensamma. Att leva i en samfälldhet kallas cennobitiskt klosterväsende, det är vad vi i dagligt tal menar med kloster. Pachomios grundade det första cennobitiska klostret i Tabennisi, på en ö i Nilen i Övre Egypten omkring 320 e.Kr.

I litteraturen kallas Sankt Pachomios ibland för Abba Pachomios, Pakhomius, Pakhom, Pakhome eller Pakhomius den Store.

Pachomios kloster finns inte längre. Det äldsta kristna kloster som fortfarande existerar är Katarinaklostret på Sinaihalvön, som jag skrivit om tidigare.

Den Heliga Katarina av Alexandria

 Katarina av Alexandria är ett av kristenhetens viktigaste helgon, en martyr, och vördas som sådant av såväl Ortodoxa som Romerska Katoliker. Hon räknas som en av de fyra jungfrumartyrerna (Virgines capitales), och enligt legenden ansåg hon sig som gift med Jesus Kristus. Hennes verkliga existens har ibland ifrågasatts, det saknas samtida källor om hennes liv, och en del forskare anser att hon är en litterär fiktion. Av den anledningen saknades hon i den Romerska helgonkalendern mellan år 1969 och år 2002.

Ikon med den Heliga Katarina av Alexandria 

från 1300-talet

(Bilden är "in the Public Domain")

 

Enligt legenden var Katarina en egyptisk jungfru, född omkring 282, och död omkring 305 e.Kr. Ibland hävdas det att hon var av kunglig börd, och hon ska ha bland annat ha omvänt 50 filosofer och en del andra framstående personer till kristendomen. De ska sen ha lidit martyrdöden för sin tro. Katarina själv hamnade i fängelse och skulle ha avrättats med stegel och hjul, från vilket ett underverk räddade henne. Hjulet brast då hon rörde vid det. På den romerske kejsarens order blev hon istället halshuggen.

Vad man hävdade var rester av hennes kropp, ditförda av en ängel, hittades på 700 talet på berget Sinai. Klostret därstädes kom sedermera att kallas Katarinaklostret och bli det viktigaste pilgrimsmålet i kulten av den Heliga Katarina, som åtminstone på medeltiden var mycket stor.

Katarinas viktigaste helgonattribut är svärd och hjul - och hon förekommer ofta som motiv i den kristna konsten, bland annat hos Caravaggio, Rafael och Rubens.

Caravaggio - Den Heliga Katarina av Alexandria

olja på duk

(Bilden är "in the Public Domain")

Folkvisan "Liten Karin" bygger på historien on Katarina av Alexandria. Nordisk familjebok, Uggleupplagan, skrev (jag har moderniserat stavningen, men inte språket i övrigt):

"Liten Karin, en folkvisa, som är mycket spridd i de germanska länderna, i synnerhet i Sverige ("Och liten Karin tjänte’ etc.) och Danmark, förhärliga en oskuldsren ungmö, vilken ej låter locka sig av en pliktförgäten furstes lysande anbud, utan föredrager döden framför vanäran och, sedan hon inneslutits i spiktunnan, som kringrullas, föres till himmelen i skepnad av en vit duva. Mindre känt torde vara, att denna lilla romans är en förenklad och världslig omstöpning av en fornkatolsk martyrhistoria, vars hjältinna är helgonet Katarina från Alexandria. Denna legend om den heliga Katarina inkom till Sverige åtminstone före mitten av 1300-talet."

Läs också:

Berget Sinai & Den Heliga Katarina

Säkerheten & Undantagstillstånd

Det har rått undantagstillstånd (state of emergency) i Egypten sen ungefär 10 dagar. Det trädde i kraft måndagen den 10 April (2017), godkändes av parlamentet dagen efter, och varar i tre månader, varefter det upphör om det inte beslutas om en förlängning på ytterligare tre månader. Beslutet kommer som en följd av ett antal mycket blodiga terroristattacker. Om det tjänar till nån nytta eller ej i sammanhanget, är en fråga vi kan lämna därhän.

Betyder det nånting för en egyptenbesökare?

Nej, egentligen inte. Det är inte ett nåt särskilt upphetsade steg. Under de senaste 100 åren har Egypten haft undantagstillstånd 83 av dem. Under Mubaraks styre var det permanent. Så man kan säga att det är ett normaltillstånd i Egypten.

Säkerhetssituationen just nu bör dock beaktas. Den har blivit sämre och de stora attacker mot speciellt kristna som utförs av ISIS, har blivit allt fler. De har också deklarerat att de vill rensa Egypten från kristna.

Det har riktats mot den egyptiska kristna minoriteten, så här långt inte mot turister, men man bör kanske tänka på att man ofta antas vara kristen om man ser europeisk eller amerikansk ut - även om det skulle vara helt fel. Man kan visst besöka Egypten även nu, men man bör fundera på vilken del av Egypten man åker till och man bör vara vaksam mot platser och tillfällen då risken kan vara förhöjd. Till exempel kristna högtider. Precis som man ska vara i Europa. Risken är numera på samma nivå där, ibland till och med högre.

Berget Sinai & Den Heliga Katarina

För ett par dagar sen var det en terroristattack mot Katarinaklostret vid berget Sinai på Sinaihalvön. Det är det äldsta kristna klostret i världen.

Klostret grundades år 337 av Konstantin den stores mor, kejsarinnan Helena, men byggdes egentligen inte förrän mellan 548 och 565 - under kejsar Justinianus. Enligt legenden förlades själva anläggningen till den punkt där den brinnande buske stod, från vilken Gud hade talat till Moses.

Men vem är då Katarina, som givit klostret dess namn?

Det är den Heliga Katarina av Alexandria, som dödades under de förföljelser av kristna som startats av kejsar Maximianus. Hennes död är en historia med många turer, men det slutade med att hon bad att hennes kropp aldrig skulle hittas, varvid änglar skulle ha bortfört den till berget Sinai. Kvarlevor efter en kropp hittades senare av egyptiska kristna på bergets sluttning. Man deklarerade helt sonika att det var resterna efter den Heliga Katarina, varvid alltihop togs till det redan befintliga klostret där ett kranium och en hand fortfarande ibland visas. Klostret kom så småningom att att populärt få namn efter helgonet, även om det inte är klostrets officiella namn

I klostret finns också skelettet efter den Helige Stefanus - en annan viktig gestalt ur kristendomens historia - och en mängd värdefulla handskrifter och konstföremål.

Klostret är ett vanligt mål för pilgrimsresor, och för den historiskt intresserade är Katarinaklostret definitivt en sevärdhet, även om säkerhetsläget på Sinaihalvön just nu är betänkligt. Att resa i området är för närvarande inte tillrådligt.

Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

Ordet "kaffe" sägs ibland härstamma från namnet på en provins i Etiopien, Kaffa, vilket är möjligt, trots att drycken kaffe på det lokala språket där kallas bunn. En annan teori hävdar att det härstammar från arabiska, kahwa, och sen kommit till europeiska språk via turkiska kahve. Det är också möjligt. Vi ska inte fördjupa oss i argumenten för och emot dessa (eller andra) teorier om ordets ursprung. Istället ska vi fråga oss varför kaffe hetter "ahwa" på egyptisk arabiska, en fråga som jag fått av en läsare.

Som jag tidigare nämnt finns det två k-ljud i arabiskan. Ett "vanligt k-ljud", [ك], och ett som ligger långt bak i munnen, [ق]. Det förra transkriberas som "k", och det senare bör för tydighetens skull transkriberas med "q". Dvs, om det inte är stumt, vilket det ofta är i egyptisk arabiska.

Kaffe heter då på standardarabiska qahwa, besläktat med svenskans "kaffe", och på egyptiskt arabiska ahwa, eller 'ahwa. Båda skrivs [قهوة], det är samma ord, men första bokstaven, [ق], är alltså stum i egyptisk arabiska.

Jämför med vad jag tidigare skrivit om Sakkara eller Saqqara.

Läs också om Egyptisk kaffe- och tekultur.

Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet

Jag har fått frågan hur jag transkriberar arabiska namn och ord till "europeisk" skrift.

Det finns inget standardsystem för transkription mellan arabisk skrift och det latinska alfabetet. Transkription försöker alltså återge uttalet, inte nödvändigtvis stavningen. Ett system som konsekvent baseras på stavning kallas translitteration. Där finns en sorts standard, eller ett par standarder, men om man inte seriöst studerar arabiska, är det transkription man vill ha. Man vill ha en överrensstämmelse mellan skriften och uttalet så att man kan använda skriften som underlag för att förstå vad folk säger och eventuellt för att själv kunna uttala ord på ett begripligt sätt.

Arabiska ljud kan inte enkelt uttryckas med det latinska alfabetet. Det är alltså en svår uppgift att göra en användbar transkription som verkligen blir meningsfull. Jag vet det av erfarenhet. Jag försökte i begynnelsen att lära mig arabiska genom transkriptioner, och det är omöjligt att få orden uttalade rätt baserat på transkriberad arabiska. Att lära sig läsa arabisk skrift är naturligtvis bättre, men den visar inte heller alltid tydligt uttalet. Inte minst eftersom vokaler ofta inte återges. Det visade sig emellertid vara en bättre väg, om man vill lära sig språket ordentligt.

Hur en transkription ser ut beror inte bara på utgångsspråket, i det här fallet arabiska, utan också på målspråket - vilket för den här bloggen är svenska. Om målspråket är engelska, kan man mycket väl skriva t ex "kareem", men till en svenskspråkig målgrupp bör samma ord skrivas "karim".

Det blir riktigt svårt då samma text innehåller former avsedda för olika målspråk, och  dessutom kanske blandar translitteration och transkription. Tyvärr möter man ganska många såna "hopkok".

Jag gör inte anspråk på att vara konsekvent i mina transkriptioner. Jag försöker vara så tydlig och enkel jag kan, men ibland gör man medvetna eller omedvetna eftergifter till vissa hävdvunna transkriptionsvarianter, som egentligen är mindre lyckade, men som många är vana att se och därför lättare förstår. Jag försöker helt enkelt att göra transkriptioner som är så begripliga som möjligt för den som egentligen inte har några kunskaper i arabiska.

Låt mig avsluta genom att cítera T.E. Lawrence (Lawrence of Arabia), som skrev:

"There are some 'scientific systems' of transliteration, helpful to people who know enough arabic not to need helping, but a wash-out for the world. I spell my names anyhow, to show what rot the systems are."

Läs också:

Sakkara eller Saqqara?

Qarmoutus hitanensis & Valarnas Dal

I Wadi el-Hitan, the Valley of Whales, på svenska "Valarnas Dal" har man hittat fossil efter en mycket stor "mal" [catfish]. Fisken, som givits namnet "Qarmoutus hitanensis" är ca 37 miljoner år gammal.

Wadi al-Hitan är ett ökenområde sydväst om Cairo, i Fayoum-området, som en gång i ett avlägset förflutet varit havsbotten. Där finns massor av lämningar efter sjödjur, varav de mest berömda är fossil av valar. Området deklarerades 2005 av UNESCO som World Heritage Site.

Den som vill läsa lite mer vetenskapligt om malfyndet, kan läsa avhandlingen från 1 mars i år, där fyndet presenteras: "A new genus and species of marine catfishes (Siluriformes; Ariidae) from the upper Eocene Birket Qarun Formation, Wadi El-Hitan, Egypt".

Observera att engelskans "catfish" inte betyder "havskatt" eller "kattfisk", utan "mal". Man ser ibland det ordet felöversatt.

Supertopplista 1

För alla "listbitare" följer här en supertopplista, täckande hela bloggens livstid så här långt.

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under hela dess existenstid och fram till idag. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Eftersom det täcker hela tiden från bloggens start har äldre artiklar en viss fördel, eftersom de funnits med längre.

Den här listan toppades länge av Hundar i det gamla Egypten. Sen kom Krokodiler i Nilen? och gick förbi. De senaste månaderna har Saladins Örn seglat upp i topp och har nu en stor ledning.

Artiklar som direkt eller indirekt handlar om djur har alltid legat högt.

 1. Saladins Örn

 2. Krokodiler i Nilen?

 3. Ormsymboler i det Gamla Egypten

 4. Olika namn på Egypten, deras ursprung och betydelse

 5. Katter i Egypten - Kattgudar i Fornegypten - Katten i Islam

 6. Några Hälsningsfraser på Egyptisk Arabiska

 7. Kräftor - ett misstag med konsekvenser

 8. Hundar i det gamla Egypten

 9. Egyptens Flagga

10. Övervärderad Egyptisk Valuta

Där Världen Skapades

Enligt fornegyptisk mytologi residerade solguden, Ra, i Heliopolis, som är ett grekiskt namn på staden - det betyder solstaden. Fornegyptierna kallade den "lwnw", hur det uttalades är oklart. I Pyramidtexterna omnämns den som "Ras Hus". Korsordslösare vet att Heliopolis brukar bli "On". Det är ett gammalt hebreiskt namn på staden.

Enligt Faraonisk lära, skapades världen i Matariya, som ligger i Heliopolis.

I Heliopolis bodde aldrig världsliga härskare, det var solgudens domäner. Däremot byggdes där massor av tempel, statyer och monument. Idag är Heliopolis en del av nordöstra Cairo och kallas Ayn Shams [عين شمس], som på arabiska betyder "solens öga".

För bara några dagar sedan hittade man delar av en staty i Matariya, eller El Matareya. Statyn anses föreställa Ramses II, som regerade 1279-1213 F.Kr. Det är en plausibel gissning, och mer än en gissning är det så här långt inte; Ramses II, som var den kanske störste Faraon i historien, lät bygga ett jättelikt tempel i Heliopolis. Fortfarande har man inte bärgat hela statyn, bara lyft huvudet och vissa delar av den. I Egypten görs det historiska fynd alltför ofta för att ett fynd i sig ska bli särskilt upphestande, men om det verkligen visar sig att statyn föreställer Ramses II, är det ett mycket stort fynd. Man har redan smidit planer på att göra ett stort reklamnummer av den för att locka turister. Om den håller vad den hittills lovat, ska den pryda ingången till, the Grand Egyptian Museum, världens största arkeologiska museum, som enligt planerna ska öppnas i Giza i maj 2018.

Man ska också ha funnit en andra staty, föreställande Seti II, som regerade ungefär 1200-1194 f.Kr.

Ramses stora tempel i Heliopolis blev förstört redan under Grekisk-Romersk tid. Delar togs till andra platser och stenar från templet användes senare för att bygga i Cairo.

- - -

Uppdaterad 29 mars 2017:

Att statyn föreställde Ramses II visade sig vid ett närmare studium vara fel. Statyn föreställer förmodligen Psammetik I (664-610 f.Kr.), en härskare från den 26:te dynastin. Hans namn skrivs ibland som Psamtik, Psammetich, eller rentav Psammetikus.

 

 

Psammetich I adoring Ra-Harakhte - Pabasa's tomb in the Theban Necropolis

(Bilden är "in the Public Domain)

Bilden, som inte har något alls med statyn att göra, föreställer Psammetik I erbjudande Ra-Harakhte mjölk. Han håller mjölkkrukor i händerna och texten innehåller hieroglyfen för mjölkkruka.