Kristet klosterväsen har sitt ursprung i Egypten på 320-talet, och dess grundare anses vara Pachomios (292.346 e.Kr.) från Thebe (vid dagens Luxor). Då han dog var han abbot över 8-11 kloster, antalet varierar i olika källor.
Pachomios skrev också den första kristna klosterregeln, som är grunden till alla de olika klosterregler som växte fram då klosterväsendet med tiden förgrenade sig. Han blev senare helgonförklarad och räknas som en av "ökenfäderna".
Sankt Pachomius
(Bilden är "in the Public Domain")
Före Pachomios fanns ökeneremiter, varav den mest kände är Antonius av Egypten. De var ett slags munkar, men levde huvudsakligen ensamma. Att leva i en samfälldhet kallas cennobitiskt klosterväsende, det är vad vi i dagligt tal menar med kloster. Pachomios grundade det första cennobitiska klostret i Tabennisi, på en ö i Nilen i Övre Egypten omkring 320 e.Kr.
I litteraturen kallas Sankt Pachomios ibland för Abba Pachomios, Pakhomius, Pakhom, Pakhome eller Pakhomius den Store.
Pachomios kloster finns inte längre. Det äldsta kristna kloster som fortfarande existerar är Katarinaklostret på Sinaihalvön, som jag skrivit om tidigare.