Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

torsdag 31 mars 2016

Grönsaker på Egyptisk-Arabiska

Om du ska handla mat själv i Egypten, behöver du veta vad varorna heter på egyptisk arabiska. Här följer några grönsaker:

grönsak - khodar

blomkål - arnabiit - قرنبيط
kål - koromb - كرمب
okra - bamya - بامية
tomater - tamaatim - طماطم
morot - gazar - جزر
gurka - khiyaar - خيار
sallat - khass - خسّ
peppar - felfel - فلفل
lök - baasal - بصل
vitlök - tom - توم
äggplanta, aubergine - bitingaan - بدنجان
persilja - badonis - بقدونس
zucchini - koosa - كوسا
favabönor - fool - فول
ärter - bisilla - بسلة
kikärter - hummus - حمص
selleri - karafs - كرفس
potatis - batatiis - بطاطس
spenat - sabaanikh - سبانخ- فجل
rädisa - figl - فجل

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

tisdag 22 mars 2016

Skarabéer

Khepri, eller Khepera, var den uppåtstigande solens gudom i det gamla Egypten. Han var en aspekt av Ra, solguden.

Khepri framställdes som en skarabé eller en människa med skarabéhuvud. Han rullade solen över himlen och hade ansvar för att den föddes igen nästa dag. 

En riktig skarabé rullar en boll av dynga framför sig, i bollen har den sina ägg och de nya skarabéerna kommer ut ur bollen till synes fullt utvecklade. För en betraktare ser det ut som spontan skapelse.

Egyptierna såg skarabén som en symbol för solens gång, dess pånyttfödelse och död varje dag. Därför kom skarabén också att i mer allmän mening symbolisera skapelse och pånyttfödelse, även med betydelse i världens skapelse.

Skarabéer var viktiga amuletter i det gamla Egypten, och de symboliserade guden Khepri. De användes som smycken och sigill. Massor av skarabéer har blivit bevarade till våra dagar. Materialet är hållfast, även om färgerna ofta har förändrats.

De gamla Egyptierna lekte gärna med ord. Så även här. Det fornegyptiska namner på dyngbaggen, som är naturens skarabé, var "hrrp", som närmast betyder "bli till av sig själv". Vi talar alltså om självalstring. Detta liknar ordet "hpr", som betyder "att bli" eller "förändras". Senare förändrades ordet "hrrp" till "hpri", som är samma som Khepri, namnet på skaparguden.

Under Nya Riket och senare förekom så kallade hjärtskarabéer, som placerades över hjärtat på nymumifierade kroppar. Hjärtat skulle vägas mot "sanningens fjäder" (Ma'ats fjäder) vid den dom som alla döda genomgick för att avgöra om deras själ var värdig att inträda i livet efter döden. Hjärtat fick inte väga mer än fjädern.

måndag 14 mars 2016

Egyptisk-Arabiska Fraser - Vanliga Frågor

Några frågor som du antagligen möter vid ett egyptenbesök. Det två arabiska alternativen är maskulinum och femininum. Det beror alltså på könet hos den som frågan ställs till.

Vad heter du? - esmak eh/esmik eh?
Varifrån kommer du? - enta minin/enti minin?
Är du gift? - enta mitgawiz?/enti mitgawiza?
Har du barn? - andak awlaad/andik awlaad?
Hur gammal är du? - andak kam sena?/andik kam sena?
Var bor du? - enta sakin fein?/enti sakna fein?
Vad vill du? - enta ayiz eh?/enti ayiza eh?
Vad vill du ha att äta? - teheb takul eh?/tehebi takli eh?
Vad vill du ha att dricka? - teheb teshrab eh/tehebi teshrabi eh?

Ordagrannt betyder de två sista frågorna "tycker om äta/dricka vad?"

Här kan man notera frågeordet "vad" ["eh", eller kanske snarare"eyh"], som används oerhört mycket. Det säger man också om man inte uppfattar vad nån säger och vill att de ska upprepa det. 

Frågan om man är gift är en av de första som ställs i Egypten. Enligt den lokala kulturen är det oerhört viktigt. Om man inte är gift, tas det för givet att man ivrigt åstundar att snarast gifta sig. Att någon frivilligt skulle vara ogift är helt obegripligt för de flesta egyptier.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

fredag 11 mars 2016

Djur i Cairo - Hästar, Åsnor & Får

Förutom vilda katter och hundar, som jag tidigare skrivit om, finns det ganska mycket djur i Cairo. Djur i människans tjänst. De flesta människor tänker nog på kameler - eller rättare, dromedarer - i samband med ett ökenland som Egypten. Men även om kameler förekommer i Egypten, gör de det inte gärna i stadsmiljö. Däremot finns det massor av hästar och åsnor. Man ser dagligen hur de trängs med biltrafiken. De används som dragare.


Djur i Cairo. Egypten. Häst och vagn.
Häst i människans tjänst

Ibland får de en paus vid gatukanten, som den här åsnan jag stötte på en morgon på den stora trafikled som går utmed Nilens östra sida. Det är inte mycket trafik. Det beror på att det är mycket tidigt på morgonen. På eftermiddagen och kvällen är det mycket tät trafik här.


Djur i Cairo. Egypten. Åsna.


Djur i Cairo. Egypten. Åsna.


Det förekommer också stundtals får. Ibland i massor. De släpps ut att äta i högar med avfall och sopor, eller där det finns lite bete, som här i en park i Maadi. Till vänster skymtar också en åsna.


Djur i Cairo. Egypten. Får.


I anslutning till den stora helg som kallas Eid al-Adha, då det praktiseras djuroffer, i allmänhet bufflar eller får, drivs ibland hela hjordar av får genom centrala Cairo. De säljs innan helgen som offerfår.


Djur i Cairo. Egypten. Får. Sheep.

Tyvärr behandlas många av de här djuren, inte minst hästar och åsnor, ganska illa.

Läs också:

söndag 6 mars 2016

Apep - Apophis

Apophis eller Apep var en primordial varelse, en orm som fanns i själva skapelsen. Apep var fiende till Ma'at, som symboliserar "ordning". 

Enligt de gamla egyptierna var Ma'at den universella ordning som hela världsalltet vilade på. Om ordningen kollapsade skulle hela skapelsen försvinna. Det var faraos huvudsakliga uppgift att upprätthålla ordningen, genom lag och rättvisa.

Apep var alltså en egyptisk ormsymbol och betecknade "kaos" i opposition till "ordning". För att hålla honom passiv utfördes magiska ritualer som finns beskrivna på flera ställen - och vid olika högtider brändes och misshandlades avbildningar av Apep i papyrus eller vax. Dessa symboliska förstörelser av Apep symboliserade Ras och Ma'ats seger over honom, dvs ordningens seger over kaos.

Det beskrivs också hur Set är den ende som kan hålla Apep stången, därför att han är den ende som är immun mot hans blick.

Här har vi alltså en egyptisk ormsymbol som skiljer sig från dem jag tidigare diskuterat, genom att den står för något som betraktas som negativt. En tanke som går igen i judisk och kristen begreppsvärld. Det klassiska exemplet där är väl ormen i paradiset som introducerar synden, dvs en slags kaos, eller åtminstone oordning, i guds "perfekta" paradisordning.

Som med många gamla ormsymboler är gränsen mellan ormar och drakar ibland flytande. Apep bör kanske närmast ses som en drake.

fredag 4 mars 2016

Tawadros II till Jerusalem

Tawadros II besökte nyligen Jerusalem. Han närvarade vid begravningen av den koptiska ärkebiskopen i Jerusalem som var överhuvud över den Koptiska Kyrkan i Det Heliga Landet och som begravdes lördagen den 27 februari. Detta var en oerhört kontroversiell handling i Egypten, hur kontroversiell den var är svårt att förstå från ett europeiskt perspektiv.

Tawadros II är sen år 2012 den 118:de Påven av Alexandria och Patriark av St. Markus Heliga Stol. I allmänt tal kallas kan numera påve, fastän "påvar" över ortodoxa kyrkor traditionellt kallats patriarker. Hur som helst så är han överhuvud över den Koptiska Ortodoxa Kyrkan med en ställning inom denna som motsvarar den Romerska Påvens ställning i den Romersk-Katolska Kyrkan.

Tawadros företrädare, den allmänt, även av muslimer mycket högt respekterade Shenouda III, som var påve i över 40 år, förbjöd 1979 - i protest mot Camp David-avtalet - egyptiska kopter att göra pilgrimsresor till Jerusalem. Förbudet gäller fortfarande. Att Tawadros II åker dit är alltså utomordentligt uppseendeväckande och egyptiska media har generellt uttryckt sig mycket negativt om resan.

Tawadros II:s talesmän hävdar att resan bara var för att närvara vid en begravning av en av kyrkans ärkebiskopar och inte ska tolkas som något annat. Kyrkans position står fast.

lördag 27 februari 2016

Varför heter egyptiska pund "geneh"?

På arabiska heter den egyptiska valutan جنيه مصري

Det kan transkriberas som Geniih Masri. Masri betyder egyptisk, så valutan är geniih.

Transkribering av arabiska är en förfärlig röra, och arabiska ord skrivna med latinska bokstäver kan anta många former. Man försöker alltså beskriva uttalet, och att det blir olika beror delvis på att arabiskt uttal inte kan tillfredsställande beskrivas med latinska bokstäver, dels på att målspråket tolkar latinska bokstäver olika. Vad som på engelska uttrycks med "ee" skrivs t ex bäst på svenska som "i".

Valutans namn skrivs alltså på olika sätt: gene, geneh, geniih,, osv. Då man transkriberar till svenska borde man kanske skriva "geniih".

Oavsett hur vi skriver det: vad är det för ett konstigt ord?

Det har en prosaisk bakgrund, ordet kommer från ett engelskt mynt, "guinea".

En vanlig förkortning för den egyptiska valutan är LE. Det står för franska "livre égyptienne". Den officiella förkortningen för egyptiska pund är annars EGP. I Egypten används ofta LE, som ibland skrivs med punkter: L.E.

Läs också:

lördag 20 februari 2016

Ett urval länder på Egyptisk-Arabiska

Om du besöker Egypten är en av de första frågorna du får av folk "minin?" Det betyder "varifrån", och är du då svensk, förväntas du svara "Sverige". Vanligt folk vet inte vad det är, men egyptier som arbetar med turister känner i allmänhet till Sverige eftersom svenskar är och har varit en mycket stor turistgrupp i Egypten. Men det kanske kan vara roligt att kunna svara på arabiska, och då ska du svara "il-suiid". Säger du Sweden på engelska, repeterar de alltid "suiid" och väntar ett bekräftande "yes". Det skämtas ibland om likheten med det engelska ordet "sweet".

Om du vill kan du svara med en fullständig mening:
"Jag är från Sverige" - ana min il-suiid.

Här följer de Egyptisk-Arabiska namnen på ett urval länder.

Sverige - il-suiid - السويد
England - inglitira - انجلترا
Tyskland - almanya - ألمانيا
Frankrike - faransa - فرنسا
Grekland - el-yunaan - اليونان
China - as-siin - الصين
Japan - el-yabaan - اليابان
Indien - el-hind - الهند
Egypten - masr - مصر
Sudan - as-suudaan - السودان
Tunisien -  tuunis - تونس
Libyen - liibiyaa - ليبيا
Jordanien - al-'urdunn - الأردن
Palestina - filastiin - فلسطين
Israel - israiil - إسرائيل
Libanon - libnan - لبنان
Syrien - surya - سوريا
Kuweit - el-kuweit - الكويت
Saudiarabien - es-sauhuudiyya - السعودية
Yemen - el-yaman - اليمن

Mer egyptisk-arabiska?

onsdag 17 februari 2016

Egyptiska Antikviteter

Om du är i Egypten under en längre tid, händer det förr eller senare att nån närmar sig och vill sälja antikviteter - stulna från arkeologiska utgrävningar eller som finns i marken av en byggarbetsplats eller något, eller ibland till och med stulna från lagret av ett museum. Den här svarta marknaden är enorm, och eftersom arkeologiska föremål finns överallt i den egyptiska marken, är utbudet inte på något sätt knapphändigt. Jag misstänker att de flesta av de antikviteter som säljs och köps, kanske alla, kommer från sådana illegala källor. Om du besöker Egypten och får erbjudanden av detta slag, bör du vara medveten om två saker:

1/ Hela verksamheten är olaglig. Handel med egyptiska antikviteter utan tillstånd från vederbörlig myndighet är förbjuden. Risken att bli tagen är statistiskt liten om du ändå gör det och det rör sig om nåt enstaka litet föremål, men det finns en risk. Då och då görs det beslag i egyptiska tullen. Dessutom är det olagligt att föra in de här föremålen i de flesta andra länder, till exempel Sverige, så du kan bli tagen också vid inresan till Sverige eller vilket annat europeiskt land som helst.

2/ Man inte ska tro vad "säljaren" berättar om ett objekt.

Jag vill illustrera den sista punkten från min egen erfarenhet. (Jag vill betona att jag inte deltar i handeln. Men eftersom jag är en nyfiken natur, intresserad av egyptisk historia, kan jag ibland ta tillfället i akt att få titta på intressanta föremål.)

Jag förevisades ett antal vackra kanoper medan mannen som visade dem sakligt sa: "Detta är de kärl i vilka man placerade hjärtat och sådana saker vid mumifiering. De är 9000 år gamla, från den första dynastin."

Detta gjorde mig omedelbart uppmärksam. Kanoperna var otvivelaktigt äkta, men vad sa han egentligen? Visste han ingenting om dessa objekt eller egyptisk historia? Inte ett enda faktum var rätt.

1. De lade aldrig hjärtat i kanoper. Hjärtat lämnades kvar i kroppen.

2. Den 1: a dynastin var inte 9000 år sedan, den började omkring 5100 år sedan.

3. Såvitt känt, använde de inte kanoper under 1:a dynastin. Faktum är att den äldsta bevisade begravningen med kanoper var från fjärde dynastin. Vid den första använde de kistor. De första glaskanoperna är från drottning Meresankh III:s grav, någon gång mellan 2490 och 2472 f Kr. Detta utesluter inte att äldre kan hittas någon gång i framtiden, men de som visades för mig var inte så gamla. Dessutom var de förevisade kanoperna utformade som Horus fyra söner, och den designen användes inte förrän ännu  senare. Troligen inte förrän nittonde dynastin.

Uppenbarligen visste mannen inte vad han talade om - eller också försökte han medvetet vilseleda mig genom att låta påskina att objekten var äldre än de verkligen var. Mitt intryck var dock att han inte visste något om ämnet. Annars skulle han inte ha sagt något så dumt om hjärtat. Men man undrar ju vad sorts kunder de brukar ha. Jag tycker man kan förvänta sig att någon som är redo att lägga upp 25000 USD eller mer för ett föremål också har kunskap om ämnet och blir avskräckt av en så okunnig presentation..

Vid ett annat tillfälle (och en annan säljare) försökte man att sälja mig ett "Romerskt huvud, 7000 år gammalt".

Den gången jag kunde inte motstå att säga nåt. "Så konstigt", sa jag, "när Rom inte grundades förrän för omkring 2800 år sedan." [Grundades officiellt 753 f Kr.]

Mannen blev förvirrad, skakade på huvudet och sa "Ja, hm, jag är inte så välutbildad."

Det bör också noteras, att huvudet absolut inte var romerskt utan troligen feniciskt - och dess ålder var naturligtvis inte ens i närheten av 7000 år.

Läs också:
Kanop
Den Ursprungliga Egyptiska Mumien
Mumifiering: Balsameringsprocessen

måndag 15 februari 2016

Mumier: Etymologi och Mumiehistorier

Ordet "mumie" härstammar från arabiska mūmiyyah [مومية], vilket betyder bitumen, en form av asfalt, ytterst från persiska mūmiya. För detta ämne, som kom från Mumieberget i Persien, tillskrevs starka medicinska egenskaper. Det var exklusivt, sällsynt och svårt att få tag på. När araberna, som ivrigt åtrådde bitumen för många krämpor, invaderade Egypten, fick de idén att egyptiska mumier, som var svarta som ämnet från Mumieberget, ska ha beretts med bitumen. Således kom de inslagna liken i Egypten att kallas mumier. Och om du undrar: ja, malda mumier användes som medicin, som mūmiyyah, bitumen. Men det var fel. Mumierna bereddes med natron, inte med bitumen, och det är en helt annan substans.

"Det finns inget botemedel säkrare och mer passande för den mänskliga kroppen
än den mänskliga kroppen i sig själv, reducerad till ett läkemedel."
(Paracelsus, 1500-talet)

Malda mumier användes också som pigment. Det gav färgen "mumiebrun" [mummy brown], som ibland kallas "caput mortuum" - även om det senare normalt betecknar ett annat pigment.

Vem har inte hört talas om fiktiva skräckhistorier som involverar mumier? Men trodde du att det är en modern uppfinning? Det är det faktiskt inte. De gamla egyptierna själva producerade sådana berättelser, ofta med en historisk person som huvudperson: nämligen Ramses II:s fjärde son, Setne Khamwas, en mycket respekterad överstepräst i Memphis.

Moderna berättelser om mumier handlar ibland om Aztekmumier, och det är ett faktum att Aztekerna också praktiserade mumifiering. Med tanke på en trolig kulturell länk mellan det gamla Egypten och Maya, som leder vidare till Aztekerna, en slutsats man kan dra av besläktade skrivsystem och vissa kalendariska detaljer, är det lätt att anta att detta återspeglar ett arv från Egypten. Men det är långt ifrån säkert. De äldsta kända mumierna man hittills funnit fanns inte i Egypten, utan i Chile, där Chinchorrofolket utövade mumifiering så långt tillbaka som ca. 5050 f. Kr.

Läs samtliga artiklar med etiketten "mumie".