Storleksblindhet - Egyptiska Supermarkets och Sjukhus

När egyptier talar om en supermarket, är det inte alltid riktigt detsamma som i Sverige. Det kan vara det, det finns ett antal mycket stora, moderna supermarkets, men det kan också vara en mycket liten affär, bara ett krypin. De kallar det supermarket om det är en fast affär med diverse matvaror eller hushållsartiklar. En plats där du kan köpa allt möjligt från godis och konserver till diskmedel. Ibland är det bara en disk utomhus, där försäljaren är under tak men kunden står ute.

Samma blindhet för storlek finns hos sjukhusbegreppet. Ett sjukhus, mostashfa, kan vara vad som helst från ett jättekomplex i stil med Huddinge Sjukhus, till en mottagning med två läkare i nån liten by.

Billigt flyg till Egypten - Visum

Hur reser man billigast från Sverige till Egypten?

Det billigaste sättet att ta sig till Egypten (oberoende av vilken del av Egypten du vill besöka och oberoende av hur länge du vill stanna), brukar vara att köpa en biljett till Hurghada. Om du bevakar priserna och inte är för petig med avresedatum, brukar det gå att få mycket billiga biljetter den vägen. Därifrån kan du ta en billig buss till Cairo och vidare till vilken del av Egypten du vill.

Då du reser in får du i skrivande stund ett 30-dagars visum, vilket senare kan förlängas till tre månader. Visumreglerna ändras dock hela tiden, ibland nästan varje vecka, så hur långa eller hur många visumförlängningar du kan få, kan inte förutses. Dessutom har de deklarerat att en stor förrändrig av visumsystemet är nära förestående. Men vi talar om Egypten, där avståndet är långt mellan ord och handling. Vad som verkligen kommer att hända, om nånting alls händer, återstår att se.

Det bör också sägas att man i nuläget inte bör söka visum innan man kommer. Det är onödigt krångligt och kostar mer pengar. Åk in på 30-dagarsvisum, som du får billigt på flygplatsen, och förläng det i Egypten om du vill stanna längre. Det brukar vara en mycket enkel och billig procedur.

Du behöver ingen returbiljett för att få resa in i landet.

All information i det här inlägget är mycket tidsberoende och kan när som helst bli inaktuell. Innan du reser bör du själv kontrollera vilka visumregler och dylikt som gäller just då.

En förvårande egenhet för Egypten är att regler och lagar ofta är flytande. Det gäller allt, även visum. En ambassad kan tillämpa helt andra regler än ett lokalt visumkontor - och olika visumkontor tillämpar ibland olika regler. Det är alltså inte alltid så enkelt att det överhuvudtaget finns säker information, inte ens från ministerier och andra myndigheter.

Det är utomordentligt riskabelt att lita på egyptiska lagar och regler, i synnerhet om du hittar dem på internet. Även på egyptiska regeringens eller en egyptisk ambassads hemsida. Det är mycket möjligt att du kan mötas av nåt helt annat då du kommer. Om du söker lite på nätet upptäcker du dessutom snart att du får motstridig information från olika källor. Ett skäl till det är naturligtvis att regler ofta ändras, ibland nyckfullt och utan förvarning, och hemsidor uppdateras olika ofta. Men ofta beror det helt enkelt på att olika myndighetsutövare tillämpar olika regler för samma sak. 

Några Hälsningsfraser på Egyptisk Arabiska

Det är viktigt att veta hur man i ett land hälsar och besvarar hälsningar. Det ger alltid lite extra goodwill om man kan göra det på det lokala språket.  

Det vanligaste sättet att hälsa i Egypten är att säga "Assalamu aleikum" (Frid/fred vare med dig). Det korrekta svaret är "Wa aleikum assalam".

Det kan alltid användas. Det är artigt och aldrig fel. Folk säger det till och med till medpassagerarna då de stiger in i en buss. Och sitter du i bussen då nån kommer in och säger Assalamu aleikum, förväntas du besvara hälsningen, även om ingen riktigt väntar sig det av en utlänning. Men det är ohövligt att inte besvara den.

Egyptier hälsar ibland med "Marhaban" - inte minst till en utlänning. Det betyder hej eller välkommen, och besvaras normalt med "Ahlan bik" eller "Marhaban bik".

Ett annat ord som motsvarar hej är "Ahlan". I längre form betyder frasen ungefär hej och välkommen: "Ahlan wa sahlan". Det besvaras också med "Ahlan bik".

God morgon heter "Sabah el-kheir" (kom ihåg att "kh" är ett ach-laut), och besvaras normalt med "Sabah en-noor".

God kväll heter "Masa el-kheir" och ska besvaras "Masa en-noor".

God natt heter "Tesbah ala kheir" och besvaras "Wenta min ahlo".

Ska du säga adjö säger du antingen "Assalamu aleikum", vilket duger vid avsked också, eller också "Maesalama". 

Egyptierna frågar också hur du mår. Det vanligaste sättet att göra det är att säga "izzayak" (till man) - "izzayik" (till kvinna). Då svarar du "kwaiss al-hamdulillah". "Kwaiss", betyder bra - "el-hamdulillah" är ett tack till Gud. Ibland svarar de bara "El-hamdulillah". Vill du inte dra in Gud i resonemanget, kan du svara "kollo tamam", allt är okay - eller bara "kwaiss".

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Läs också:
Handskakning och Kindkyssar

Krokodilen, symbol för Egypten?

Generellt tänker väl ingen idag på krokodilen som en symbol för Egypten, men det fanns en tid i historien då den faktiskt var det, åtminstone i begränsade kretsar.

Då Octavianus, (kejsar Augustus) i Rom besegrat Marcus Antonius och Cleopatra (VII) och Egypten införlivades med det Romerska imperiet, lät han prägla ett antal mynt för att fira sin seger. Mynten har honom själv i någon form på framsidan, och på baksidan en krokodil och texten AEGYPTO CAPTA. Detta verkar vara början på krokodilens roll som personifiering av Egypten i Romarnas ögon, och symbolen levde kvar långt efter Augustus själv. Men hittade han på det själv eller byggde han på nån äldre tradition?

Krokodilen vördades högt av Ptolemaierna i Egypten, den Ptolemaiska familjen hade i själva verket ett speciellt förhållande till den. De använde den inte som symbol på mynt, men det verkar som om Cleopatra tog krokodilsymbolen i bruk för att anknyta till den äldsta historien i dynastin hon försökte omskapa, och hon knöt den till sin dotter med Marcus Antonius, Cleopatra Selene, och präglade faktiskt mynt med en krokodilsymbol för hennes räkning.

Dynastin grundare var Ptolemaios I Soter, som var en av Alexander den stores generaler. Då Alexander dog, delades imperiet mellan generalerna efter en sammankomst i Babylon 323 f.Kr, och Egypten tillföll Ptolemaios. Inget av de riken som bildades av de andra generalerna fick en sån ställning. Det Ptolemaiska Egypten, som fortlevde 305-30 f.Kr., blev den Hellenistiska världens centrum och en kulturell stormakt. Alexandria, rikets huvudstad, var under ett par sekler den västliga världens centrum - och med "västliga" menar jag här världen väster om Indien.

Alexander den Store dog år 323 f.Kr. Ptolemaios I Soter tog hans döda kropp med sig till Egypten 322 f.Kr. (enligt Diodorus Siculus). Han ska ha begravts i en gravkammare i Alexandria (graven var känd i samtiden, men idag vet ingen var den är eller var). Men Ptolemaios tog inte kroppen direkt till Alexandria. Medan en grav färdigställdes där, tog han med sig kroppen till Memfis. Samtidigt attackerades han av Perdiccas, en annan av Alexanders tidigare generaler, efter en schism mellan de olika generalerna. Perdiccas gick in i Egypten och marcherade mot Memfis och försökte gå över Nilen under natten. En stor del av hans armé gick under, soldaterna drunknade eller blev tagna av de många krokodilerna. De som överlevde blev demoraliserade, gjorde myteri och mördade Perdiccas.

Perdiccas hade en större armé än Ptolemaios, det är troligt att Perdiccas hade vunnit om inte Nilen och krokodilerna hade "hjälpt" Ptolemaios att säkra innehavet av Egypten.

Veteraner från kriget slog sig ned i Fayoum, krokodilstaden, och där föddes antagligen legenden om den här händelsen. Egentligen vet ingen om den verkligen ägde rum, eller om det är en helt uppdiktad legend. Men krokodilerna hade en huvudroll, och de heliga krokodilerna hade givit Ptolemaios segern. 

Under Cleopatras livstid var den här historien säkert levande och en källa till inspiration då hon, tillsammans med Marcus Antonius, ville dels anknyta till den äldsta Ptolemaiska historien och dels påminna om något som kunde skrämma yttre angripare (dvs Octavianus) - då de försökte återskapa det imperium som Ptolemaios I Soster och Ptolemaios II Philadelphos hade haft. Krokodilsymbolen var lämplig för detta.

Marcus Antonius gav åt Cleopatra stora områden i västra Asien som var under hans kontroll som romersk triumvir. Han gav också områden till deras gemensamma barn. Dottern Cleopatra Selene fick Kreta och Cyrenaica. I både Kreta och Cyrenaica präglades vid denna tid mynt med en krokodil på. Cleopatra verkar ha skapat krokodilsymbolen speciellt för dottern Cleopatra Selene!

Augustus tycks sen ha tagit symbolen för att markera sin seger över Cleopatra och Marcus Antonius genom att använda den på baksidan av sina mynt tillsammans med texten AEGYTPO CAPTA. Han myntade i dubbel bemärkelse krokodilen som en romersk symbol för Egypten.

Kung Juba II av Mauritanien präglade också mynt med en krokodil på. Han var gift med Cleopatra Selene.

Ett intressant faktum är att den franska staden Nimes än idag har en en krokodil kedjad vid en palm i sitt stadsvapen. På vapnet finns inskriptionen COL NEM, som betyder "kolonin Nimes", eller Colonia Nemausus. Nemausus fick status som romersk koloni [colonia] då kejsar Augustus bosatte veteraner från krigen i Egypten där. Den fastkedjade krokodilen är en symbol för det besegrade Egypten.

Nimes stadsvapen

Stadsvapnet skapades inte förrän 1535, men då togs symbolen från gamla romerska mynt. De präglade nämligen romerska krokodilmynt även i Nemausus.

Läs också:
Krokodiler i Nilen?
Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler
Den Ptolemaiska Dynastin

Färger på Egyptisk Arabiska

Vi ska titta på namnen på några färger.

Färger - alwan - ألوان 

Alla exemplen är i singularis maskulinum. Det är tillräckligt om du bara vill klara dig i Egypten och inte studera arabiska på allvar. I princip räcker det med dem som står i fet stil. De övriga är överkurs.

vit - abyad - أبيض 

off-white - samni - سمني

svart - iswid - إسود 

mörkgrå - rosasi - رصاصي

ljusgrå - ramaadi - رمادي

röd - ahmar - أحمر 

grön - akhdar - أخضر 

olivgrön - zaytooni - زيتوني

blågrön - ginzaari - جنزاري

mörkgrön - zeiti - زيتي

brungrön - kamooni - كموني

pastellgrön - kurumbi - كرمبي

blå - azra - أزرق 

ljusblå - labani - لبني

mörkblå - kuhli - كحلي

gul - asfar - أصفر 

citrongul - laymooni - لموني 

orange - bortoaani - برتقاني 

brun - bonni - بني

purpur, lila - banafsegi - بنفسجي 

rosa - bambi - بمبي 

Jag ska inte gå in närmare på etymologi just nu, men för den som är språkintresserad finns det några saker att lägga märke till.

Ordet azra för blå, är besläktat med svenska "azur".

Ordet för gul, asfar (femininum: safra), är besläktat med svenska "saffran".

Ordet för brun, bonni, är besläktat med det lokala ordet för kaffeböna, bonn.

Citrongul, laymooni, är direkt härlett från ordet för citron, laymoon. (Jämför "lemon".)

Orange, bortoaani, är härlett från apelsin, bortoaen.

Ordet labani för ljusblå är besläktat med laban, mjölk.

Ordet zaytooni för olivgrön,är härlett från ordet för oliv, zaytoon.

Ordet kamooni för brungrön är besläktat med ordet kamoon, kummin.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler

Det fanns en gång en stad i Egypten som kallades Crocodilopolis [skrivs ibland med "k", Krokodilopolis]. Det vill säga, grekerna kallade den för Crocodilopolis, som betyder krokodilstaden. Fornegyptierna själva kallade staden Shedet eller Shedyet. Ptolemaierna döpte senare om den till Arsinoë, efter Ptolemaios II Filadelfos hustru.  

Staden låg i Fayoum, en av de mest bördiga delarna av Egypten. Det var dock aldrig nån stor stad, trots att den under tolfte och trettonde dynastin var Egyptens huvudstad. Idag återstår ingenting mer än lite obetydliga ruinrester. Där ligger också Lake Moeris, som jag tidigare nämnde. Sjön har alltid varit central för det lokala livet.

Crocodilopolis var centrum för en krokodilkult, som, enligt legenden, ska ha startats av Farao Menes, mannen som enade Nedre och Övre Egypten. Han ska ha räddats till livet av en krokodil då han jagade i Fayoums träskmarker och blev attackerad av sina hundar.

Krokodilguden som dyrkades var Sobek. Han kom senare att associeras med Ra (som Sobek-Ra) och Horus, och ännu senare smälte han ihop med Amon. Sobek var Nilens gud. Han och krokodiler dyrkades i Crocodilopolis och på vissa andra platser. 

Sobek var också beskyddare av faraos armé. Krokodilen symboliserade makt och styrka.

I Crocodilopolis hade de en helig krokodil som kallades Petsuchos. Det betyder "Sobeks son". Den betraktades som en manifestation av Sobek. Petsuchos bodde i ett tempel, blev matad och fick bära guld och juveler - och han hade ett prästerskap som passade upp. Då Petsuchos dog, mumifierades han och gavs speciella begravningsceremonier. Sen ersattes han med en ny Petsuchos. 

I  Kom Ombo, en liten stad i Övre Egypten, norr om Aswan och på Nilens östra sida, fanns ytterligare ett centrum för Sobek- och krokodilkulten. Ett tempel där man höll krokodiler i anlagda bassänger. Döda krokodiler mumifierades och lades i sarkofager och fördes i procession till den sista vilan.

En annan intressant sida av Sobek är hans involvering i Osirismyten. Han ska ha hjälpt Horus att besegra Seth. Han ska också ha assisterat vid Horus födelse, och sen dessutom ha räddat Horus fyra söner i ett nät, då de kom från Nilens vatten i en lotusblomma. Men det är en historia för en annan gång.

Fayoum, den nutida staden, ligger på en del av ytan som Crocodilopolis en gång täckte. Eftersom Crocodilopolis grundades omkring 4000 f.Kr., är Fayoum, om man räknar det som ett fortlevande Crocodilopolis, Egyptens äldsta stad. På kartan skrivs det "Al Fayyūm".

Slutligen, låt oss se vad den gamle Herodotos säger om vad som hände om någon blev dödad av en krokodil i det gamla Egypten. Om det är sant eller inte är svårt att säga. Man får ofta ta Herodotos med en nypa salt.

"Whenever any one, either of the Egyptians themselves or of strangers, is found to have been carried off by a crocodile or brought to his death by the river itself, the people of any city by which he may have been cast up on land must embalm him and lay him out in the fairest way they can and bury him in a sacred burial-place, nor may any of his relations or friends besides touch him, but the priests of the Nile themselves handle the corpse and bury it as that of one who was something more than man."

Läs också:
Krokodiler i Nilen?
Krokodilen, symbol för Egypten?

Krokodiler i Nilen?

Finns det krokodiler i Nilen?

Bakåt i tiden fanns det krokodiler i hela Nilen, till och med i kanaler och vattenansamlingar. De fanns också i en sjö, Lake Moeris, i Fayoum.

Gradvis har krokodilen pressats tillbaka och dess utbredningsområde har blivit allt mindre. Under 1950-talet skapades en slags jaktturism, där jägare från hela världen kom till Egypten för att skjuta krokodil. När man sen byggde Assuandammen på 1960-talet, stängde man i praktiken av Nilen norr om dammen för de resterande krokodilerna. I Egypten finner man nu krokodiler endast söder om Assuandammen - inte minst i Nassersjön, där det uppskattas att det finns ca. 70000 krokodiler. Men jag betvivlar siffran. Det är svårt att få se dem.

Norr om Assuan finns ett fåtal krokodiler fångna i nubiska byar. Turister får ibland mot en ersätting fotografera sig själva tillsammans med babykrokodiler Men det är en sorglig hantering där krokodilerna behandlas väldigt illa.

Nilkrokodil (Crocodylus niloticus)

(Bilden är "in the Public Domain")

Nilkrokodilen [Crocodylus niloticus] är fullvuxen en imponerande varelse. Den kan bli 6 meter lång. Enstaka rapporter finns om upp till 10 meter långa individer, men jag tror det är en skröna. 6 meter är tillräckligt för att man ska känna sig liten. Inget djur går säkert för en sådan jägare, undantaget flodhästen.

Krokodiler fyller mig alltid med en viss vördnad. De är en av de äldsta arter som ännu fortlever. Krokodilen utvecklades innan dinosaurierna! Andra kommer och går, men krokodilen består. Den är perfekt anpassad för sin livsmiljö. Så perfekt att den inte har behövt utvecklas vidare och aldrig har varit hotad. Inte förrän nu, då människan med sin teknologi hotar allt liv på planeten. Detta är en djurarternas aristokrat.

Läs också: 
Krokodilen, symbol för Egypten?
Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler

Regn i Egypten

Många tror att vädret i Egypten är likformigt och stabilt med ständig hetta och solsken, torrt och sandigt och ringa eller ingen nederbörd - och i princip inga årstidsväxlingar.

Det stämmer inte. Det finns årstidsväxlingar. Vintrarna är svalare och kan stundtals vara riktigt kyliga, även om det inte är kallt på svenskt vis, och vinterhalvåret bjuder åtminstone i vissa landsändar nederbörd. Oftast sparsam sådan, men det finns undantag. Temporärt kan det sannerligen vara vått och mycket regnigt på vissa håll, speciellt längs medelhavskusten. Just nu ser vi exempel på ovanligt kraftiga regn och översvämningar i Alexandria och på en del andra håll.

Läs mer om det i Five dead as Egypt's Alexandria drowns in Sunday’s flash floods, från Ahram Online, 25 oktober i år, där det också finns några bra foton.

Mer kan läsas i Eleven killed, 100 people evacuated in Beheira after heavy showers across Egypt, från 4 november, och Meteorological authority expects "unstable weather" to prevail amid rising death toll, från idag, den 6 november; båda från Aswat Masriya.

Troligen förstärks de här nederbördsattackerna av den globala uppvärmningen, vilket skulle betyda att de gradvis kommer att bli värre de närmaste åren. Man kan då tänka sig en framtid med allt tyngre hetta sommartid och våldsammare oväder vintertid - samtidigt som ett stigande vattenstånd successivt minskar landytan.

Man har under de senaste åren redan kunnat notera en ökad förekomst av sandstormar, även i "fel" årstid, regnstormar, häftiga temperatursvängningar och fler jordbävningar. Allt anses bero på den globala uppvärmningen. Det till och med snöade i Cairo 2014.

Flygplanskraschen på Sinaihalvön

Det har väl inte undgått någon som är intressserad av nyheter från Egypten att ett ryskt plan i lördags (31 oktober) kraschade på Sinaihalvön. Samtliga ombordvarande dog. Orsaken till kraschen är fortfarande okänd - och man vet ännu inte om det var en olycka eller ett angrepp.

Jag avstår från att spekulera och hänvisar intresserade till följande två artiklar.

"Sinai plane crash: What caused it?" från BBC News, 2 november 2015;

och

"Russian Plane Crash Latest News" från The Telegraph. (Sidan updateras kontinuerligt med senaste nyheter i ämnet.)

Kraschen kan vara ytterligare ett bakslag för Egyptens försök att återuppliva den tynande turistnäringen. Men det beror helt på resultatet av undersökningen - eller vilken förklaring till olyckan som slår igenom i det allmäna medvetandet i länderna turisterna kommer ifrån.

I väntan på att läget klarnar, kan det av säkerhetsskäl kanske vara klokt att tillsvidare undvika resor till Sinaihalvön, inklusive flyg till Sharm el-Sheikh.

Räkneord i Egypten - Egyptisk-Arabiska Ordinaltal

Ordinaltal är tal som anger position: första, andra, tredje, osv.

Från 11 och uppåt, är ordinaltalen samma som kardinaltalen i Egypten. Således behöver vi bara lära oss separata ordinaltal för nummer 1-10.

Först svenska, sen ett försök att beskriva uttalet, och sist arabisk skrift. Där är två varianter på orden, maskulinum och femininum.

första - awwil - uula - أول - أولى

andra - taani - tanya - تاني - تانية 

tredje - taalit - talta - تالت - تالتة

fjärde - raabih - rabha - رابع - رابعة

femte - khaamis - khamsa - خامس - خامسة 

sjätte - saadis - sadsa - سادس - سادسة

sjunde - saabih - sabha - سابع - سابعة

åttonde - taamin - tamna - تامن - تامنة

nionde - taasih - tasha - تاسع - تاسعة

tionde - ašir - hašra - عاشر - عاشرة

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.