Ptolemaios I Soter var en av Alexander den Stores diadocher, en av de generaler som delade Alexanders välde efter hans död. Ptolemaios var först satrap i Egypten, men utropade sig till kung år 305, med namnet Ptolemaios I. Den dynasti han grundade, kom att härska i Egypten som den sista faraoniska dynastin, fram till år 30 f.Kr., då Egypten inlemmades i det Romerska riket.
Det Ptolemaiska Egypten, med den av Alexander den Store grundade Alexandria som huvudstad, blev den Hellenistiska kulturens huvudstad, och, kan man säga, kulturellt världscentrum för världen väster om Indien.
Alexandria var en multikulturell smältdegel där många kulturer, gammalt och nytt, blandades och skapade mylla för stor kreativitet. Mycket av det som bevarats av kunskap från de gamla kulturerna i Egypten, Persien, Mesopotamien, mm, förmedlades till eftervärlden genom mellanhänder i Alexandria.
Den Ptolemaiska Dynastin härstammade från Makedonien och fastän familjen kulturellt egyptiserades till viss del, talade de grekiska och blandade sig inte genetiskt med egyptierna. Det upprätthölls genom en stundtals grotesk inavel. Farbröder gifte sig ofta med brorsdöttrar och bröder med systrar (vilket var en gammal faraonisk tradition som härskarsläkter i äldre tider tillämpade på många platser i världen). Dessutom använde de alla samma uppsättning namn, vilket gör det mycket svårt att skilja de olika individerna åt mellan generationerna. Männen hette i regel Ptolemaios, kvinnorna Arsinoë, Berenike eller Cleopatra.
En lista över dynastins härskare kompliceras ytterligare av att det fanns samregenter, men i stort bör det se ut som följer. Kvinnornas roll bör inte förvåna, de tillhörde familjen, var inte ingifta utifrån. Ofta var det bror/make och syster/hustru som officiellt härskade tillsammans, eller en mor som samhärskade med sin son.
Listan är rörig, flera personer kommer till makten mer än en period, och ibland med andra samregenter. Dessutom finns det risk för sammanblandning av generationerna. Det finns utrymme för fel. Samregenter anges inom parentes.
Ptolemaios I Soter, 305–285 f.Kr. (Eurydike & Berenike I)
Berenike I, ?-285 f.Kr. (Ptolemaios I Soter)
Ptolemaios II Filadelfos, 284–246 f.Kr. (Arsinoë I & Arsinoë II Filadelfos)
Arsinoë I, 284/81- ca. 274 f.Kr. (Ptolemaios II Filadelfos)
Arsinoë II, 277-270 f.Kr. (Ptolemaios II Filadelfos)
Ptolemaios III Euergetes, 246–222 f.Kr. (Berenike II)
Berenike II, 244/3-222 f.Kr. (Ptolemaios III Euergetes)
Ptolemaios IV Filopator, 222–204 f.Kr. (Arsinoë III)
Arsinoë III, 220-204 f.Kr. (Ptolemaios IV Filopator)
Ptolemaios V Epifanes, 204–180 f.Kr. (Cleopatra I)
Cleopatra I, 193-176 f.Kr. (Ptolemaios V Epifanes & sonen Ptolemaios VI Filometor)
Ptolemaios VI Filometor, 180–164 f.Kr. (Cleopatra II & Cleopatra I till 176 f.Kr.)
Cleopatra II, 173-164 f.Kr. (Ptolemaios VI Filometor)
Ptolemaios VIII Euergetes II (Fyskon), 171–163 f.Kr. (Cleopatra II & Cleopatra III)
Ptolemaios VI Filometor, 162–145 f.Kr. (Cleopatra II & Cleopatra I till 176 f.Kr.)
Cleopatra II, 163-127 f.Kr. (Filometora Soteira, i opposition till Ptolemaios VIII)
Ptolemaios VII Neos Filopator, 144-145 f.Kr. (Oklar identitet. Var nog aldrig Farao.)
Ptolemaios VIII Euergetes II (Fyskon), 145-131 f.Kr. (Cleopatra II & Cleopatra III)
Cleopatra III, 142-131 f.Kr. (Ptolemaios VIII)
Ptolemaios Memphitis, 131 f.Kr. (Utropad av Cleopatra II, dödad av Ptolemaios VIII)
Ptolemaios VIII Euergetes II, 127–116 f.Kr. (Cleopatra II & Cleopatra III)
Cleopatra III, 127-107 f.Kr. (Ptolemaios VIII)
Cleopatra II, 124-116 f.Kr. (Filometora Soteira, i opposition till Ptolemaios VIII)
Ptolemaios IX Filometor Soter II, 116–110 f.Kr. (Cleopatra IV & Cleopatra Selene I; Cleopatra III)
Cleopatra IV, 116-115 f.Kr. (Ptolemaios IX)
Ptolemaios X Alexander I, 110–109 f.Kr. (Cleopatra Selene I och Berenike III, Cleopatra III.)
Ptolemaios IX Filometor Soter II, 109–107 f.Kr. (Cleopatra IV & Cleopatra Selene I; Cleopatra III)
Ptolemaios XI Alexander II, 107–88 f.Kr. (Berenike III)
Ptolemaios IX Filometor Soter II, 88–81 f.Kr. (Cleopatra IV & Cleopatra Selene I; Cleopatra III.)
Berenike III, 81-80 f.Kr. (Ptolemaios XI Alexander II)
Ptolemaios XI Alexander II, 80 f.Kr. (Berenike III)
Ptolemaios XII Neos Dionysos Auletes, 80–58 f.Kr. (Cleopatra V)
Cleopatra V Tryfaena, ?-57 f.Kr. (Ptolemaios XII & Berenike IV Epifaneia)
Cleopatra VI, ?-58 f.Kr. (Aldrig regent. Guft med Antiokos VIII Grypus, kung av Syrien 124 f.Kr.)
Berenike IV, 58–55 f.Kr. (Ptolemaios IX & Cleopatra V)
Ptolemaios XII, 55–51 f.Kr. (Cleopatra V)
Cleopatra VII Filopator, 51–30 f.Kr. (Ptolemaios XIII, senare Ptolemaios XIV, följt av Ptolemaios XV Caesarion)
Ptolemaios XIII, 51–47 f.Kr. (Cleopatra VII Filopator)
Arsinoë IV, 48–47 f.Kr. (i oppostition till Cleopatra VII Filopator)
Ptolemaios XIV, 47–44 f.Kr. (Cleopatra VII Filopator)
Ptolemaios XV Caesarion, 44–30 f.Kr. (Cleopatra VII Filopator)
Det kan nämnas att Cleopatra VII Filopator är den välkända Cleopatra som oftast bara omnämns med namn, och som figurerar i historien tillsammans med Julius Caesar och Marcus Antonius. Med hennes och sonens död, upphör det Faraoniska Egypten. Dynastin fortlever dock, i och med att Cleopatras dotter med Marcus Antonius, Cleopatra Selene, giftes bort med kung Juba II av Mauretanien. Jubas och Cleopatra Selenes son var senare kung i Mauretanien som Ptolemaios av Mauretanien. Han var först samregent tillsammans med sin far, senare ensam härskare. Han dog år 40 e.Kr., mördad på order av den Romerske Kejsaren Caligula.
Ptolemaios av Mauretanien hade en dotter, vars identitet är lite osäker. Men troligen var det den Drusilla, som blev drottning av Emesa. Det var ett Romerskt lydkonungarike i nuvarande Syrien, från vars kungliga familj Drusillas mor, Julia Urania, härstammade.
Med sin make, Prästkonumgen Sohaemus av Emesa, hade Drusilla sonen Gaius Julius Alexio, som efter sin far blev prästkonung under namnet Alexio II. Den prästerliga delen av titeln refererar till den Syriske solguden som är känd under det Arameiska namnet El-Gebal. Från Alexio II härstammar flera följande regenter i Emesa.
Läs också:
Om den Ptolemaiska dynastins plats i Egyptisk Kronologi
Om Cleopatras krokodilsymbol och krokodilens påstådda roll i den Ptolemaiska dynastins första skede.
Med sin make, Prästkonumgen Sohaemus av Emesa, hade Drusilla sonen Gaius Julius Alexio, som efter sin far blev prästkonung under namnet Alexio II. Den prästerliga delen av titeln refererar till den Syriske solguden som är känd under det Arameiska namnet El-Gebal. Från Alexio II härstammar flera följande regenter i Emesa.
Läs också:
Om den Ptolemaiska dynastins plats i Egyptisk Kronologi
Om Cleopatras krokodilsymbol och krokodilens påstådda roll i den Ptolemaiska dynastins första skede.