Fornegyptiernas Genetiska Ursprung

En genetisk studie som publicerades online 30 maj i år, "Ancient Egyptian mummy genomes suggest an increase of Sub-Saharan African ancestry in post-Roman periods", antyder att fornegyptierna var mer besläktade med asiatiska och europeiska medelhavsfolk än mer afrikaner - och att dagens egyptier har något större afrikanskt genetiskt inslag, ca 8% större. Man drar slutsatsen att större delen av det afrikanska inslaget kommit de senaste 2000 åren.

Faktum är att mumierna var mer besläktade med gamla folk i Europa och Anatolien än med dagens egyptier.

Studien gjordes med nya metoder som kan övervinna några av fallgroparna för forskning på DNA från mumier. Men studien är mycket begränsad. Dels är urvalet litet, ca. 90 mumier begravda mellan 1380 f.Kr. och 425 e.Kr. - dels är det från en enda plats, Abusir el-Meleq, nära Fayoum, så man ska inte dra för långtgående slutsatser. Men det är en början.

Å andra sidan är resultatet inte särskilt förvånande. Fornegyptierna var alltid vända huvudsakligen mot öster och Egypten föll offer för många invasioner av folk från den riktningen. Arkeologiska fynd och historiska dokument talar för att den fornegyptiska kulturen i allt väsentligt var mer asiatisk än afrikansk - om en sån indelning överhuvudtaget har nån betydelse. Men det här var första gången det kunde stöttas av genetisk bevisföring.

Dagens Egypten ligger i två världsdelar. Huvudlandet ligger i Afrika, Sinai i Asien. Gränsen räknas vid Suezkanalen. Tills relativt nyligen, historiskt sett, räknades Nilen som gräns, och ibland räknades hela Egypten till Asien.

Kulturellt är läget intressant. Det är alltid vid gränslinjer dynamiken är störst. Det gäller allt, även kulturer. Och Egypten ligger i ett hörn, så att säga, med en fot i vardera Asien och Afrika och praktiskt taget gräns mot Europa (över vatten).

Tamr, Tamarind - och om att bryta fastan under Ramadan

Just nu är vi inne i Ramadan, som i år började den 27 maj. Då Ramadans fasta upphör vid solnedgången är det typiska att börja med att dricka. I sammanhanget förekommer olika drycker. Somliga föredrar karkadé, andra tamarind (i dagligt tal, tamr, eller tamr hindi, indisk dadel), eller varför inte profeten Muhammeds egen favorit, torkade dadlar blötlagda i mjölk.

Tamr, som ibland delas ut i plastpåsar vid vägkanterna till trafikanter som inte hunnit hem då böneropen till maghrib börjar (det är då fastan bryts), består av tamarindfrukt, ofta i pulverform, utblandat i vatten. Sen tillsätter egyptierna naturligtvis en massa socker. Blir du bjuden på tamr så är den i allmänhet mycket söt. Gör du den själv kan du utesluta sockret och får en lätt syrlig och mycket god och törstsläckande dryck.

Tamarinden, en ärtväxt och gammal medicinalväxt, får sin surhet från vinsyra (tartaric acid), som är en kraftig  antioxidant. I naturligt tillstånd innehåller den också mineraler, vitaminer och en hel del fiber av typen NSP (non-starch polysaccharides). Av mineralerna märks speciellt kalium, koppar, järn, zink, calcium, selen och magnesium. Av vitaminerna finns där framför allt vitamin B1, men också B2, B3, B6, folsyra, Vitamin C och vitamin A. Dessutom innehåller tamarindfrukt en relativt stor mängd intressanta phytokemikalier.

Tiden runt maghrib är under Ramadan speciell. Nästan allting är stängt, och de flesta sitter hemma och väntar på att bryta fastan i just det ögonblick böneutropen börjar. Utomhus är det nästan tomt.

För ett par år sen hände det att jag var på väg från en plats öster om Cairo till en väster om Cairo vid just denna tidpunkt. Jag åkte mikrobuss och kom halvvägs. Där skulle jag byta buss, men det var tomt. Jag stod vid en stor trafikled, normalt tungt trafikerad, och där fanns inte en människa, inte en bil, ingenting. Staden var livlös. Det var som en spökstad alla plötsligt hade lämnat. En säregen känsla.

Jag hade tur. Vid mikrobussstationen dök det plötsligt upp en enda buss. Bussen var tom på passagerare. Föraren vinkade till mig och frågade vart jag skulle. Då vi skulle till samma ställe, bad han mig hoppa in. Han ville hinna hem till maghrib och körde mycket fort. Det var ju ingen trafik, så det var fritt fram. Då vi fortfarande hade ungefär en fjärdedel av distansen kvar att åka, hörde vi plötsligt böneutropen och på vägen stod här och där folk och delade ut plastpåsar med tamr, och i  något fall fick vi dadlar. Resten av resan åt och drack vi. Vi fick så mycket tamr att föraren i slutet av resan kastade ut en del fulla plastpåsar ur bussen igen.

Sverige i Egypten

Ibland får jag frågan om Sverige någonsin är nyhetsstoff i Egypten och om folk vet nåt om Sverige.

Svaret är väl att Sverige är ett litet land väldigt långt borta som få har nåt större intresse av eller ens känner till. Distansen är kanske inte så stor geografiskt, men väl kulturellt och språkligt. Det gäller allmänt då man kommer till Afrika eller Asien.

Undantaget är människor som arbetar med turister på de stora turistorterna. Svenskar är en ganska stor andel av de besökande turisterna och folk som jobbar i branschen känner i alla fall till att Sverige finns och kanske något om svenskar. Det betyder inte att kunskapen är särskilt djup.

Jag har också träffat på ett mindre antal egyptier som har nån släkting boende i Sverige, vanligen Göteborg eller Malmö. Det kan vara ett syskon eller en kusin. Jag vet inget närmare om varför eller hur eller några detaljer alls, det är bara något som ibland nämnts i förbigående.

Sverige förekommer i allmänhet aldrig som nyhetsstoff. Ett undantag har dådet med lastbilen i Stockholms centrum för ett tag sen. Det var faktiskt första gången jag såg Sverige i toppen på nyhetslistan. Det skrevs om och det talades om på TV. Egentligen märkligt, i internationellt perspektiv var dådet litet, men det framställdes som om det var stort. Det överskuggades efter några dagar av ett betydligt större dåd i Egypten och försvann därefter från nyhetsmedia.

I TV har jag en gång sett ett program om Ingvar Kamprad, IKEAs grundare, men det var på en satellitkanal från Dubai, inte egyptisk TV. Dubai har en mycket mer internationell profil än Egypten.

Enligt internet, finns det faktiskt ett IKEA i Cairo, men jag har aldrig hört talas om det förrän jag gjorde en sökning idag, just innan jag skrev den här artikeln. Det öppnades 2013 I Cairo Festival City, ett köpcentrum för medelklassen, eller kanske den övre medelklassen, och ska då ha varit Afrikas första IKEA.

Redan innan dess hade IKEA affärsförbindelser i Egypten. Där tillverkas nämligen en stor del av de textilmattor IKEAs varuhus säljer. Åtminstone var det så förut, jag vet inte hur det förhåller sig just nu.

Annars finns det en närvaro i Egypten av ett litet antal svenska storföretag, såsom Electrolux, Scania och TetraPak. Men det är också nånting som jag vid research idag sett på nätet, jag har aldrig sett röken av dem i Egypten. Å andra sidan har jag ingen kontakt med utlandssvenskarna här och är inte särskilt informerad om deras aktiviteter i Egypten. Ämnet intresserar mig alltför lite.

I reklaminslag på TV har jag också en gång skymtat Benny Andersson spelandes piano i ungefär 15 sekunder. Jag minns inte vad det rörde sig om. Vad som drog till sig min uppmärksamhet var Bennys närvaro. Men det var säkert nåt internationellt, inte speciellt riktat till Egypten.

Den mest kände svensken i Egypten är otvivelaktigt Zlatan Ibrahimovitch, vilket beror på ett oerhört fotbollsintresse.

Kanske är det fel, kanske ska man istället säga att den mest kände svensken är Nobel, därför att Nobelpriset är mycket kändare än Sverige i Egypten och världen. Men få vet att det finns en person, Nobel, bakom, de har bara hört namnet, "The Nobel Prize".

Sen finns det en seglivad myt om Sverige som man ibland stöter på i nästan alla hörn av världen, och som var känd till och med av en Beduin långt ute i öknen nära Libyska gränsen - åtminstone för ca 10 år sen. Då sa han: "Sverige! Jag vet bara en sak om Sverige, att det är många självmord där."

Det är märkligt hur seglivad den myten är. Den kommer från ett tal som amerikanske presidenten Dwight D. Eisenhower på sin tid höll där han ville skrämma amerikanerna för den svenska samhällsmodellen. Därefter tycks hela världen tro att Sverige med god ledning är nummer ett i världens självmordsstatistik

Eisenhower själv uttalade senare en offentlig rättelse där han hävdade att informationen "was based on what I had read in an American magazine". Varefter han sa "Since then, I have had many friends who have returned from Sweden and told me I was wrong. I admit it and apologize for my error."

Men myten fortlever...

Offentliga Helgdagar (Public Holidays) i Egypten

Jag har fått frågor om egyptiska helgdagar. När är allting stängt, osv.

Helgdagarna måste ses i 3 olika grupper.

Dels är det de sekulära helgdagarna, som inträffar på samma dag varje år, enligt den Gregorianska Kalendern. Det är dock att märka att det ibland kan deklareras nån extra helgdag av vad som uppfattas som speciella orsaker. Det kan komma ganska överraskande och med kort varsel.

Dels är det de koptiska helgerna, jul och påsk, som beräknas på samma sätt som de europeiska motsvarigheterna, men efter den Julianska Kalendern. Endast juldagen och påskdagen är offentliga helgdagar. Juldagen infaller alltid den 7 januari, Gregoriansk tid. Påskdagen varierar på samma sätt som den europeiska, men, pga kalenderskillnaden infaller den endast ibland under samma vecka.

Sist men inte minst är det de Muslimska helgdagarna, som styrs av den Muslimska Kalendern, som är helt baserad på månen,och alltså, räknat i Gregorianska datum, flyttar sig 11 dagar varje år som inte är skottår.

De offentliga Helgdagarna 2017 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011)
16 Apr - Coptic Easter Sunday
17 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
25 Apr - Sinai Liberation Day
 1 May - Labour Day
25 Jun - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
26-28 Jun - Eid al-Fitr Holiday
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
31 Aug - Arafat Day
 1 Sep - Eid al-Adha

2-3 Sep - Eid al-Adha Holiday

 4 Sep - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector only
21 Sep -  Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
30 Nov - Mawlid el Nabi, Prophet Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt.

Läs också:

Månader och Kalendrar i Egypten

Sham el-Nessim

Mawlid el Nabi

Ramadan

Pachomios & Det Kristna Klosterväsendets Ursprung

Kristet klosterväsen har sitt ursprung i Egypten på 320-talet, och dess grundare anses vara Pachomios (292.346 e.Kr.) från Thebe (vid dagens Luxor). Då han dog var han abbot över 8-11 kloster, antalet varierar i olika källor.

Pachomios skrev också den första kristna klosterregeln, som är grunden till alla de olika klosterregler som växte fram då klosterväsendet med tiden förgrenade sig. Han blev senare helgonförklarad och räknas som en av "ökenfäderna".

Sankt Pachomius

(Bilden är "in the Public Domain")

Före Pachomios fanns ökeneremiter, varav den mest kände är Antonius av Egypten. De var ett slags munkar, men levde huvudsakligen ensamma. Att leva i en samfälldhet kallas cennobitiskt klosterväsende, det är vad vi i dagligt tal menar med kloster. Pachomios grundade det första cennobitiska klostret i Tabennisi, på en ö i Nilen i Övre Egypten omkring 320 e.Kr.

I litteraturen kallas Sankt Pachomios ibland för Abba Pachomios, Pakhomius, Pakhom, Pakhome eller Pakhomius den Store.

Pachomios kloster finns inte längre. Det äldsta kristna kloster som fortfarande existerar är Katarinaklostret på Sinaihalvön, som jag skrivit om tidigare.

Den Heliga Katarina av Alexandria

 Katarina av Alexandria är ett av kristenhetens viktigaste helgon, en martyr, och vördas som sådant av såväl Ortodoxa som Romerska Katoliker. Hon räknas som en av de fyra jungfrumartyrerna (Virgines capitales), och enligt legenden ansåg hon sig som gift med Jesus Kristus. Hennes verkliga existens har ibland ifrågasatts, det saknas samtida källor om hennes liv, och en del forskare anser att hon är en litterär fiktion. Av den anledningen saknades hon i den Romerska helgonkalendern mellan år 1969 och år 2002.

Ikon med den Heliga Katarina av Alexandria 

från 1300-talet

(Bilden är "in the Public Domain")

 

Enligt legenden var Katarina en egyptisk jungfru, född omkring 282, och död omkring 305 e.Kr. Ibland hävdas det att hon var av kunglig börd, och hon ska ha bland annat ha omvänt 50 filosofer och en del andra framstående personer till kristendomen. De ska sen ha lidit martyrdöden för sin tro. Katarina själv hamnade i fängelse och skulle ha avrättats med stegel och hjul, från vilket ett underverk räddade henne. Hjulet brast då hon rörde vid det. På den romerske kejsarens order blev hon istället halshuggen.

Vad man hävdade var rester av hennes kropp, ditförda av en ängel, hittades på 700 talet på berget Sinai. Klostret därstädes kom sedermera att kallas Katarinaklostret och bli det viktigaste pilgrimsmålet i kulten av den Heliga Katarina, som åtminstone på medeltiden var mycket stor.

Katarinas viktigaste helgonattribut är svärd och hjul - och hon förekommer ofta som motiv i den kristna konsten, bland annat hos Caravaggio, Rafael och Rubens.

Caravaggio - Den Heliga Katarina av Alexandria

olja på duk

(Bilden är "in the Public Domain")

Folkvisan "Liten Karin" bygger på historien on Katarina av Alexandria. Nordisk familjebok, Uggleupplagan, skrev (jag har moderniserat stavningen, men inte språket i övrigt):

"Liten Karin, en folkvisa, som är mycket spridd i de germanska länderna, i synnerhet i Sverige ("Och liten Karin tjänte’ etc.) och Danmark, förhärliga en oskuldsren ungmö, vilken ej låter locka sig av en pliktförgäten furstes lysande anbud, utan föredrager döden framför vanäran och, sedan hon inneslutits i spiktunnan, som kringrullas, föres till himmelen i skepnad av en vit duva. Mindre känt torde vara, att denna lilla romans är en förenklad och världslig omstöpning av en fornkatolsk martyrhistoria, vars hjältinna är helgonet Katarina från Alexandria. Denna legend om den heliga Katarina inkom till Sverige åtminstone före mitten av 1300-talet."

Läs också:

Berget Sinai & Den Heliga Katarina

Säkerheten & Undantagstillstånd

Det har rått undantagstillstånd (state of emergency) i Egypten sen ungefär 10 dagar. Det trädde i kraft måndagen den 10 April (2017), godkändes av parlamentet dagen efter, och varar i tre månader, varefter det upphör om det inte beslutas om en förlängning på ytterligare tre månader. Beslutet kommer som en följd av ett antal mycket blodiga terroristattacker. Om det tjänar till nån nytta eller ej i sammanhanget, är en fråga vi kan lämna därhän.

Betyder det nånting för en egyptenbesökare?

Nej, egentligen inte. Det är inte ett nåt särskilt upphetsade steg. Under de senaste 100 åren har Egypten haft undantagstillstånd 83 av dem. Under Mubaraks styre var det permanent. Så man kan säga att det är ett normaltillstånd i Egypten.

Säkerhetssituationen just nu bör dock beaktas. Den har blivit sämre och de stora attacker mot speciellt kristna som utförs av ISIS, har blivit allt fler. De har också deklarerat att de vill rensa Egypten från kristna.

Det har riktats mot den egyptiska kristna minoriteten, så här långt inte mot turister, men man bör kanske tänka på att man ofta antas vara kristen om man ser europeisk eller amerikansk ut - även om det skulle vara helt fel. Man kan visst besöka Egypten även nu, men man bör fundera på vilken del av Egypten man åker till och man bör vara vaksam mot platser och tillfällen då risken kan vara förhöjd. Till exempel kristna högtider. Precis som man ska vara i Europa. Risken är numera på samma nivå där, ibland till och med högre.

Berget Sinai & Den Heliga Katarina

För ett par dagar sen var det en terroristattack mot Katarinaklostret vid berget Sinai på Sinaihalvön. Det är det äldsta kristna klostret i världen.

Klostret grundades år 337 av Konstantin den stores mor, kejsarinnan Helena, men byggdes egentligen inte förrän mellan 548 och 565 - under kejsar Justinianus. Enligt legenden förlades själva anläggningen till den punkt där den brinnande buske stod, från vilken Gud hade talat till Moses.

Men vem är då Katarina, som givit klostret dess namn?

Det är den Heliga Katarina av Alexandria, som dödades under de förföljelser av kristna som startats av kejsar Maximianus. Hennes död är en historia med många turer, men det slutade med att hon bad att hennes kropp aldrig skulle hittas, varvid änglar skulle ha bortfört den till berget Sinai. Kvarlevor efter en kropp hittades senare av egyptiska kristna på bergets sluttning. Man deklarerade helt sonika att det var resterna efter den Heliga Katarina, varvid alltihop togs till det redan befintliga klostret där ett kranium och en hand fortfarande ibland visas. Klostret kom så småningom att att populärt få namn efter helgonet, även om det inte är klostrets officiella namn

I klostret finns också skelettet efter den Helige Stefanus - en annan viktig gestalt ur kristendomens historia - och en mängd värdefulla handskrifter och konstföremål.

Klostret är ett vanligt mål för pilgrimsresor, och för den historiskt intresserade är Katarinaklostret definitivt en sevärdhet, även om säkerhetsläget på Sinaihalvön just nu är betänkligt. Att resa i området är för närvarande inte tillrådligt.

Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

Ordet "kaffe" sägs ibland härstamma från namnet på en provins i Etiopien, Kaffa, vilket är möjligt, trots att drycken kaffe på det lokala språket där kallas bunn. En annan teori hävdar att det härstammar från arabiska, kahwa, och sen kommit till europeiska språk via turkiska kahve. Det är också möjligt. Vi ska inte fördjupa oss i argumenten för och emot dessa (eller andra) teorier om ordets ursprung. Istället ska vi fråga oss varför kaffe hetter "ahwa" på egyptisk arabiska, en fråga som jag fått av en läsare.

Som jag tidigare nämnt finns det två k-ljud i arabiskan. Ett "vanligt k-ljud", [ك], och ett som ligger långt bak i munnen, [ق]. Det förra transkriberas som "k", och det senare bör för tydighetens skull transkriberas med "q". Dvs, om det inte är stumt, vilket det ofta är i egyptisk arabiska.

Kaffe heter då på standardarabiska qahwa, besläktat med svenskans "kaffe", och på egyptiskt arabiska ahwa, eller 'ahwa. Båda skrivs [قهوة], det är samma ord, men första bokstaven, [ق], är alltså stum i egyptisk arabiska.

Jämför med vad jag tidigare skrivit om Sakkara eller Saqqara.

Läs också om Egyptisk kaffe- och tekultur.

Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet

Jag har fått frågan hur jag transkriberar arabiska namn och ord till "europeisk" skrift.

Det finns inget standardsystem för transkription mellan arabisk skrift och det latinska alfabetet. Transkription försöker alltså återge uttalet, inte nödvändigtvis stavningen. Ett system som konsekvent baseras på stavning kallas translitteration. Där finns en sorts standard, eller ett par standarder, men om man inte seriöst studerar arabiska, är det transkription man vill ha. Man vill ha en överrensstämmelse mellan skriften och uttalet så att man kan använda skriften som underlag för att förstå vad folk säger och eventuellt för att själv kunna uttala ord på ett begripligt sätt.

Arabiska ljud kan inte enkelt uttryckas med det latinska alfabetet. Det är alltså en svår uppgift att göra en användbar transkription som verkligen blir meningsfull. Jag vet det av erfarenhet. Jag försökte i begynnelsen att lära mig arabiska genom transkriptioner, och det är omöjligt att få orden uttalade rätt baserat på transkriberad arabiska. Att lära sig läsa arabisk skrift är naturligtvis bättre, men den visar inte heller alltid tydligt uttalet. Inte minst eftersom vokaler ofta inte återges. Det visade sig emellertid vara en bättre väg, om man vill lära sig språket ordentligt.

Hur en transkription ser ut beror inte bara på utgångsspråket, i det här fallet arabiska, utan också på målspråket - vilket för den här bloggen är svenska. Om målspråket är engelska, kan man mycket väl skriva t ex "kareem", men till en svenskspråkig målgrupp bör samma ord skrivas "karim".

Det blir riktigt svårt då samma text innehåller former avsedda för olika målspråk, och  dessutom kanske blandar translitteration och transkription. Tyvärr möter man ganska många såna "hopkok".

Jag gör inte anspråk på att vara konsekvent i mina transkriptioner. Jag försöker vara så tydlig och enkel jag kan, men ibland gör man medvetna eller omedvetna eftergifter till vissa hävdvunna transkriptionsvarianter, som egentligen är mindre lyckade, men som många är vana att se och därför lättare förstår. Jag försöker helt enkelt att göra transkriptioner som är så begripliga som möjligt för den som egentligen inte har några kunskaper i arabiska.

Låt mig avsluta genom att cítera T.E. Lawrence (Lawrence of Arabia), som skrev:

"There are some 'scientific systems' of transliteration, helpful to people who know enough arabic not to need helping, but a wash-out for the world. I spell my names anyhow, to show what rot the systems are."

Läs också:

Sakkara eller Saqqara?