Bil- & Gångtrafik i Egypten

Biltrafiken i Egypten är mycket kaotisk. 

Om du är van bara vid svensk trafik är det nog säkrast att inte försöka köra bil i Cairo. Här tutar man och kör, och man måste ta sin plats. Ingen ger dig företräde eller släpper frivilligt fram dig nånstans. 

Ingen verkar vara rädd om sin bil, utom kanske nån enstaka fantast med en som är alldeles ny. Men många av bilarna är gamla rishögar som skulle ha haft körförbud i Sverige långt innan de nått sitt nuvarande förfall. Bucklor och repor är vanliga, de skaver bilarna mot varandra när de försöker tränga sig fram. Och inte bryr man sig om att hålla filen vid filkörning. Man slingrar sig fram mellan filerna i rasande fart och kör även mot trafiken, på fel sida av gatan, då det ser ut som en snabbare väg.

En egyptisk god vän till mig berättade om en släkting som flyttat till England och skulle ta körkort där. Han blev underkänd gång på gång, fastän han varit yrkesförare i Egypten i 17 år. I England ansågs han som en trafikfara och förvägrades körkort. Vad jag förstår lyckades han aldrig få nåt - och det kanske var bäst så.

Föga förvånande, är frekvensen av trafikolyckor i Egypten mycket hög.

Den här skrotbilen hittade jag på en gata under en morgonpromenad.

Den stod där som om någon bara ställt den där och klivit ur.

Bara en demolerad bil, men nästan som ett konstverk.

Även som gångtrafikant får man ibland vara försiktig. Att korsa en gata i Cairo under rusningstid är ett äventyr. Gångtrafikanter är som andra trafikanter, de ges inget företräde, utan måste tränga sig igenom även kompakt biltrafik. Man måste gå ut framför bilarna i nån liten glipa och tvinga dem att stanna eller sakta in. I början kräver det is i magen. Jag har sett turister i Cairo som står länge och tvekar om att korsa en gata. Om man känner sig osäker är det bästa att hänga på nån från lokalbefolkningen som ska över, och gå eller halvspringa samtidigt. Bäst är att gå vid sidan så du har dem mellan dig och trafiken.

En lustig sak är att lokalbefolkningen sällan går på trottoarerna. Istället går man ofta utanför trottoaren, på gatan, och till och med utanför de parkerade bilarna på gatan. Trottoarerna, då de finns, verkar vara mer till för försäljare eller tedrickande, dvs då anständiga trottoarer överhuvudtaget finns. I centrala Cairo är det hyfsade trottoarer, och så även i vissa "finare" områden, och de används i någon mån av gående, men på många håll består trottoarerna av högar med sten eller sand. Eller också är de trasiga och fulla med skräp.

Trottoar! Vilken trottoar?

Trottoar. Till vänster muren till arméns sjukhus i Maadi,

Mostashfa al Qouat al Moussalaha, som jag tidigare nämnt.

För övrigt ogillar egyptierna i allmänhet att gå. Många tar en tuktuk för bara ett par hundra meter, och en taxi annars. En tuktuk är ett litet trehjuligt fordon som är ett mellanting mellan moped och bil och ibland körs av barn. (Liknande fordon finns i stora delar av södra Asien, Mellarnöstern och Afrika som ett billigare alternativ till taxi.) De kör fort och omdömeslöst, ibland i bilfart, och är en verklig trafikfara. Som gående drar man hela tiden till sig uppmärksamhet av tuktuks och taxibilar som jagar kunder, och de kan inte förstå om man vill gå istället.

Under flera år brukade jag ta långa promenader i och runt Cairo under tidiga morgontimmar. Jag brukade gå ut klockan 5 och ibland ännu tidigare. Då är det inte hett, inte ens sommartid, det är relativt lite föroreningar i luften, och inte mycket folk eller trafik. Man kan till och med höra fåglar i buskarna vid Nilen vid den tiden på dagen. Senare överröstas de helt av Cairos trafiklarm.

Egyptierna själva har inte upptäckt morgnarnas tjusning. De som inte absolut måste upp sover länge, sen envisas de med att göra allting på kvällen eller tidig natt, under förevändning att det är svalare. Men kvällen är bara lite svalare än dagen, hettan håller sig länge. Det är först framåt 3-tiden på morgonen som svalkan är ett faktum. Sen kommer värmen gradvis då solen gått upp, och sommartid är det jättehett redan klockan 8 på morgonen. De tidiga morgontimmarna är skönast.

Vill man däremot shoppa eller gå in nånstans, bör man inte gå tidigt om man inte vet säkert att de öppnar tidigt. Affärer och sånt öppnar ibland inte förrän på eftermiddagen, sen är det i allmänhet öppet till midnatt, ibland ännu längre.