Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

lördag 4 mars 2017

Världens snabbast växande stad!

Egyptens största problem är befolkningsökningen. Den överskuggar allt annat. Enligt "Central Agency for Public Mobilisation and Statistics (CAPMAS)" är befolkningen nu 92.5 miljoner och man räknar med att den ökar med ca 2 miljoner under innevarande år. Bara Cairos befolkning beräknas öka med en halv miljon under 2017. Det skulle göra Cairo till världens just nu snabbast växande stad.

De allvarligaste problemen i Egypten är knutna till en för stor befolkning på för liten yta. Man ska då komma ihåg att en stor del av Egyptens yta består av öken. De flesta bor i en remsa utmed Nilen eller vid kusterna. Konsekvenserna är t ex att lokal livsmedelsproduktion är otillräcklig för att föda befolkningen, den odlingsbara ytan är liten, och att akut vattenbrist hotar i en nära framtid. Dessutom drunknar landet i avfall. Sopor ligger i högar på gatorna eller vid sidan av gatorna. Populationen av råttor och vilda hundar ökar nog lika snabbt som den mänskliga befolkningen.

Fattigdomen kommer att öka därför att vad man än lyckas åstadkomma i ekonomisk tillväxt mer än äts upp av befolkningsökningen. Och Egypten är inget oljeland med lättillgängliga inkomster. Den potentiellt främsta ekonomiska tillgång man har är mänsklig arbetskraft. Massor av egyptier arbetar också utanför Egypten och skickar hem delar av sin inkomst till familjen, som de oftast har kvar i hemlandet. Det är faktiskt en betydande del av Egyptens kapitalinflöde. Men det kan inte sysselsätta alla miljonerna av arbetslösa i hemlandet.

Egyptiernas mentalitet är kanske det största hindret för att göra nåt åt problemet. Man ser rikedom i att ha många barn, och skaffar massor utan att ha förmåga att försörja dem. Och ingen, eller få, tycks se, eller vill se, sambandet mellan befolkningsexplosionen och de stora problemen i landet.



måndag 27 februari 2017

Imhotep & Trappstegspyramiden i Saqqara


Imhotep [Immutef, Imhotep], ungefär 2650-2600 f.Kr., hade ett stort antal imponerande titlar: "Egyptiske kungens kansler", "läkare", "Först i raden efter kungen av Övre Egypten", "Det stora palatsets Administratör", Ärftlig adelsman", "Överstepräst i Heliopolis", "Högste snickare", "Högste Skulptör" och "Högste tillverkare av vaser". Utan tvekan var han den högst rankade icke-kungliga personen i egyptens historia. Han till och med skänktes gudomlig status efter döden.


Egypten. Saqqara. Imhotep. Le Louvre.
Imhotep 
Photo by Dr Nigel Hawkins - Released to Public Domain
Statyetten finns  i "Le Louvre"


Många insatser tillskrivs honom, men det är omöjligt att veta vad han verkligen gjorde. Enligt legenden grundade han den medicinska vetenskapen (vilket är osant, den fanns uppenbarligen tidigare) och flera medicinska texter tillskrivs honom. Om han verkligen skrev dem vet vi inte. Han kvarstår dock som den äldste läkaren i världshistorien vi känner vid namn, och han blev senare helandets och läkarkonstens gud och kom att associeras med både Egyptiske Thoth och Grekiske Asklepios. Imhotep kom att idoliseras av eftervärlden på ett sätt som gör att den historiska person som fanns nånstans bakom alla myterna nästan helt dolts.


Egypten. Saqqara. Djosers Pyramid. Imhotep.
Djosers Trappstegspyramid, foto från år 1900
Original at Brooklyn Museum - Bilden är beskuren
Bilden är "in the Public Domain"

Kanske är Imhotep ändå mest känd som arkitekt och för konstruktionen av Djosers trappstegspyramid i Saqqara, som byggdes ca 2630-2611 f.Kr. Standardegyptologin betraktar den som det äldsta större stenmonumentet i Egypten, och början till alla storslagna byggnadsverk som skulle följa. Kronologi och åldersbestämning då det gäller Egypten och Egyptiska monument vilar dock på mycket skakig grund. Det finns anledning att ifrågasätta mycket av tidsbestämningarna i standardegyptologin. Men det kan vi lämna därhän just nu.


söndag 19 februari 2017

Världens Tyngsta Kvinna

Det påstås att 36-åriga egyptiskan Eman Abdel Aty, med sina 500kg är världens tyngsta kvinna. Hon har nyligen överflyttats till Indien för kirurgisk viktreducering. Hon vägrades visum tills en indisk läkare vädjat till utrikesministern att ge henne visum för kirurgisk behandling. Även flygbolagen har varit motspänstiga, hon är för tung att transportera. Men nu ska hon vara där.

Det rapporteras att Eman Abdel Amy slutade röra på sig vid 11 års ålder. Inför avresan till Indien måste hon lyftas ur sängen med lyftkran och man var tvungen att riva väggarna för att få ut henne.

Jag skrev nyligen om Egypten och fetma. Då kände jag inte till Eman Abdel Amy eller att världens tyngsta kvinna var egyptiska. Å andra sidan är hon ett särfall; fullt så feta, eller ens i närheten av ett halvt ton, är det inte många som är. Utan att känna till detaljer i det här fallet, tror jag ändå inte det är en fråga om vanlig övervikt, det är troligen sjukligt då man når såna nivåer.


torsdag 16 februari 2017

Kaaba & Kiswah

Kaaba [الكعبة‎‎, al-Kaʿbah] är Islams heligaste plats, och finns i Mecka. Det betraktas som Allahs Hus. Vid bön ska en Muslim rikta ansiktet mot Kaaba och den rätta riktningen kallas qibla.

Vid pilgrimsresa till Mecka, Hajj [på Egyptisk arabiska uttalat "hägg"] eller Umrah, ska pilgrimerna gå sju varv moturs runt Kaaba. Det kallas tawaf.

Kiswah [كسوة الكعبة‎‎, kiswat al-ka'bah] är det tyg som täcker Kaaba, och varje år byts ut. Från Ayyubidisk tid och fram till 1927 tillverkades kiswah varje år i Egypten och fraktades med en karavan till Mecka.


tisdag 14 februari 2017

Manial Palace & Egyptens Jaktmuseum

Tisdagen den 9 februari återöppnades Egyptens Jaktmuseum i Manial Palace i Cairo. Det låter kanske inte så upphetsande, men "The Ministry of Antiquities" gjorde stort väsen av det och vid öppningsceremonin deltog flera utländska ambassadörer. Man hoppas museet ska locka turister.

Museet öppnades först 1963, för att visa de samlingar av jaktoffer som Kung Farouk och prinsarna Muhammad Ali Tewfik och Youssef Kamal samlat på sig. Det är tusentals uppstoppade djur av alla slag, samt prins Muhammad Ali Tewfiks stora fjärilsamling, som lär bestå av mer än 7000 fjärilar.

År 2007 stängdes Manial Palace för rennovering, öppnades igen 2013, men Jaktmuseet förblev stängt till för en vecka sedan. Många av djuren var i dåligt skick och krävde arbete av skickliga konservatorer för att återställas i utställningsbar kvalitet.

Lite mer speciella objekt är skeletten efter den häst och den kamel som ingick i Mahwal, den karavan som transporterade det tyg, kiswah, som täcker Kaaba i Mecka. Man visar också den kamelsadel som kiswah låg på.

Manial Palace, som ligger på Rhoda Island, en ö i Nilen, mitt i Cairo, byggdes 1901 av prins Muhammad Ali, som var son till Khediv Tewfik. Arkitekturen blandar stilelement från såväl Fatimidisk och Mamlukisk som Marockansk-Andalusisk  och Osmansk stil.

Manial Palace Museum visar många av prins Muhammad Alis tillhörigheter, såsom möbler, manuskript, silver och kläder. Jaktmuseet är alltså bara en del av Manial Palace.

Läs också:


fredag 10 februari 2017

Amr ibn al-As och Afrikas Äldsta Moské

 
Egypten. Cairo. Fustat. Amr ibn al-As moské.
Afrikas äldsta moské
 
Amr ibn al-As var en arabisk general som erövrade Egypten, i praktiken satte punkt för det Romerska (då Bysantinska) väldet där och inlemmade Egypten i det växande Kalifatet. För att markera detta grundade han en ny huvudstad, al Fustat, eller Misr al-Fustat, istället för den gamla, Alexandria. Al Fustat låg vid Nilens strand, och är idag en del av vad som kallas Old Cairo.
 
 
Egypten. Cairo. Fustat. Amr ibn al-As moské.
Kvinnornas ingång till Amr ibn al-As moské

Där Amr ibn al-As tält stått lät man år 641-642 e.Kr. bygga en moské, Amr ibn al-As moské, eller på engelska The Mosque of Amr ibn al-As, som kom att bli centrum i al Fustat. Det var den första moské som byggdes i Egypten och Afrika och den finns fortfarande. Inte i ursprungsform, den har utbyggts och renoverats flera gånger genom seklerna, och det är tveksamt om något väsentligt återstår av ursprungsmoskén.


Egypten. Cairo. Fustat. Amr ibn al-As moské.
Huvudingången till Amr ibn al-As moské

Där finns också ett grav i ett hörn av moskén. Den sägs tillhöra Amr ibn al-As son, Abdullah, men det bestrids av vissa historiker.


Egypten. Cairo. Fustat. Amr ibn al-As moské.
Inuti Amr ibn al-As moské
(Foto av Michel Benoist, Released to the Public Domain)

Kalifen vid den här tiden var Umar, eller Umar ibn Al-Khattāb, den andre kalifen i ordningen. Han tillhörde sahaba - de som hade varit personliga följeslagare till profeten Muhammed. Det gjorde även Amr ibn al-As, som efter erövringen blev guvernör över Egypten.

Amr ibn al-As, som föddes i Mecka omkring 585 e.Kr. och dog i Egypten år 646, var först, tillsammans med stammen Quraish övriga ledare, fientligt inställd till Islam, men kom senare, 629-630 e.Kr., att ändra sig och ansluta sig till profeten Muhammed. Innan dess deltog han i alla strider mot Islam, men efteråt blev han en av det expanderande Islams ledande fältherrar. Han erövrade Egypten omkring 640, blev dess guvernör, byggde al Fustat, och påverkade radikalt Egyptens historia. Nu kom landet under inflytande av Islam, och blev ett av kärnländerna i den Muslimska kulturen, en position som fortfarande består.


Läs också:
Kalif - Kalifat
Egyptisk Historisk Tidsindelning


måndag 30 januari 2017

Den Fatimidiska Flaggan - Islamiska Symboler

Jag har fått frågor om det Fatimidiska Kalifatets flagga.

Profeten Muhammed och hans närmaste efterträdare förde en helsvart fana, al-Uqāb, som symbol för Islam. Namn och färg kom från stammen Quraish och dess nationalflagga, vilken möjligen hade markeringar, kanske en rovfågel (The Hawk of Quraish) i mitten, men det vet man mycket lite om.

Vid olika fälttåg användes också fanor med annan färg, men troligen alltid enfärgade.

Den svarta flaggan användes också av Rashidunkaliferna, dvs Profeten Muhammeds första fyra efterträdare.

Det finns ingen information om nån flagga förd av Umayyadkaliferna, men den Umayyaddynasti som senare etablerade ett Kalifat i Cordoba i Spanien använde en helvit flagga, så det är möjligt, men helt overifierat, att den vita fanan användes också av de ursprungliga Umayyaderna.

Abbasiderna förde svart fana, men färgen var inte tagen från al-Uqāb, utan från Abbasidernas egen historia. Det svarta var ett tecken på sorg, och de anlade den färgen som sin symbol då deras ledare dödats av den Ummayyadiska regimen.

Fatimiderna använde en helgrön flagga.


Flaggor. Islamiska Symboler. Fatmidiska Kalifatet.
Fatimidernas flagga, som den sannolikt såg ut.

En grön fatimidisk flagga med "crescent" och stjärna, som man kan hitta på en del håll på internet, måste ses som ett rent fantasifoster. "Crescent" och stjärna som islamiska symboler har sitt urprung hos de Osmanska turkarna och förekom inte före deras tid. Dessa symboler spred sig framför allt sen den Osmanske Sultanen antagit kaliftitel.

Ursprunget till dessa turkiska stjärn-och-crescentsymboler är det Bysantinska Imperiet. De inkorporerade symbolen i Konstantinopels stadsvapen till minne av en seger över Goterna som ägde rum den första månaden av ett månår.

En annan förklaring man ibland kan se är att Bysans först var helgat åt Diana (eller möjligen Artemis-Hekate), och att en crescent var denna gudinnas symbol. Då kristendomen kom, lade man till stjärnan som symbol för Jungfru Maria.

Hur det än var med den saken, spred sig symbolen över Anatolien, dvs den asiatiska delen av vad vi idag kallar Turkiet, och antogs av de turkiska stammar som senare invanderade och befolkade området. Den kom således från Bysans in i den Osmansk-Turkiska symbolvärlden, och därifrån in i den Islamiska.


Islamiska symboler, crescent-and-star
Det nuvarande Turkiets flagga
där man fortfarande använder crescent-och-stjärnsymbolen

Stjärna och crescent förekom som symboler också före Bysans och kan kanske härledas tillbaka till Sumerisk symbolik, men sambandet är otydligt. Klart är i varje fall att den Islamiska stjärn-och-crescentsymbolen leder tillbaka, först till de Osmanska turkarna, och i nästa steg till den Bysantinska symboliken.

Läs också:



söndag 22 januari 2017

Klädsel i Egypten - Dress Code - Besöka Moskéer

Vad är lämplig klädsel vid ett egyptenbesök?

Egypten är huvudsakligen muslimskt och efter europeiska mått konservativt. Det gäller i hög grad klädseln. Som besökare bör man respektera det. Även om det inte finns lagar som reglerar hur man ska vara klädd, skulle till exempel en lättklädd kvinna tilldra sig uppmärksamhet som kan bli mycket obehaglig. Å andra sidan, på platser där folk är vana vid turister har de en större tolerans än i mer isolerade landsändar. Ingen egyptier förväntar sig att turister ska klä sig helt som lokalbefolkningen, i synnerhet inte kvinnliga, icke-muslimska turister.

För en manlig besökare är det ganska lätt. Jeans och t-shirt är ett minimum, men helt tillräckligt i vardagslag. Ärmlöst linne eller shorts är däremot helt olämpligt, om man inte befinner sig på en badstrand.

En kvinna bör inte ha bara ben eller axlar. Lämpligt är långbyxor eller lång kjol eller klänning, som når åtminstone nedanför knäna. På överkroppen: helst inte bara armar och inte för öppet i halsen.

November-februari kan det vara överraskande kallt, speciellt sena kvällar, nätter och tidiga morgnar. Då behöver man en sweater och en jacka. Lättare vantar eller handskar kan också vara skönt. Vädret i stora delar av Egypten är då närmast som kylig svensk höst.

Ska man besöka en moské, och då talar jag om en icke-muslim som bara vill titta, går det i de flesta fall bra, speciellt för de historiskt intressanta moskéerna. Man bör dock undvika bönetiderna och speciellt fredagsbönen. Det är alltså olämpligt och ibland förbjudet för en icke-muslim att gå in då där förkommer religiös aktivitet.

Det finns ett fåtal moskéer som inte tillåter icke-muslimska besökare alls, men informationen om det varierar och reglerna verkar flytande. Annars går det i regel, fastän kvinnor kanske måste gå in i en separat ingång och bara får tillträde till ett begränsat utrymme.

Det är väl självklart att klädseln är ännu viktigare då man inträder i en helgedom. För en moské gäller först och främst att man tar av skorna innan man sätter foten över tröskeln. Man kan gå barfota eller i strumplästen, men absolut inte med skor inuti en moské.

Klädseln måste täcka all hud mellan knän och hals, och kvinnor bör ha en schal eller scarf för att täcka huvudet och halsen medan de vistas inuti moskén. Bara kvinnoarmar är inte tillåtet och kvinnohår får inte synas!

Om det finns människor i moskén som ber, vilket är möjligt vid vilken tid som helst, gå bakom dem. Att gå framför nån som ber är alltid opassande.


måndag 9 januari 2017

Den Egyptiska Valutans Fall & Det Billiga Egypten

Det egyptiska pundet ligger fortfarande på en nivå runt 18-19 EGP för en USD. Det tycks ligga relativt stabilt där, och kursen har närmast stärkts marginellt. Om det inte händer något oförutsett, tror jag att vi får se en kurs på mellan 17 och 20 EGP per USD ett tag framöver. Men det beror inte bara på värdet av EGP som sådan, utan även på förändringar i dollarkursen. Förut var EGP bunden till dollarn, men så är inte längre fallet - även om dollarberoendet naturligtvis är stort. Ändå, om man ser till turism och export, är Europa helt dominerande.

Den snabbt försvagade valutan har skapat stora problem i Egypten, då affärsmän, speciellt inom importbranschen, ofta har skulder i dollar (för inköp utomlands) som de ska betala tillbaka med inkomster (försäljning i Egypten) i EGP. Skulderna har i ett ögonblick mer än fördubblats och de hotas av konkurs.

Priserna i Egypten har gått upp på i stort sett allt, men i skiftande grad. Ett fåtal varor har i stort sett följt kursfallet, men i stor utsträckning har prishöjningarna inte varit i paritet med kursfallet, och arbetskraft har nästan oförändrat pris. För lokalbefolkningen är det en katastrof, eftersom få tjänar mer pengar än förut, i alla fall inte mer än marginellt mera, samtidigt som levnadsomkostnaderna stigit kraftigt. Från ett valutautländskt perspektiv, däremot, är Egypten idag billigare än nånsin.

Vill man t.ex.köpa fast egendom såsom mark, hus, eller lägenhet, har priserna visserligen stigit med i genomsnitt 50%, men då valutan samtigt fallit mer än 50% har priset från ett valutautländskt perspektiv fallit ca 25%. (Procentatsen är en grov uppskattning av ett genomsnitt, nästintill en gissning, baserad på ett ganska litet antal exempel, så ta inte de exakta siffrorna för allvarligt, de illusterar huvudsakligen principen - prisökningen är i själva verket mycket olika på olika objekt.)

Prisnivån, på det mesta, tenderar dock att stiga nästan dag för dag, så det är möjligt att prisökningar snart äter upp mycket av den valutautländska fördelen från valutafallet. Det återstår att se. Men just nu är Egypten ohyggligt billigt.

Valutakurserna är något olika hos olika banker och växlingskontor. Här kan du jämföra dollarkursen hos olika egyptiska banker.

Läs också:

söndag 1 januari 2017

Egypten & Bärnsten

Bärnsten är fossilt harts eller kåda av vissa träd. Dess kemiska sammansättning varierar, eftersom det finns olika källor till hartset. Färgen varierar också, mestadels mellan gult och orange-brunt, men nästan varje färg är möjlig, även om alla utom gult till brunt är sällsynta. Bärnsten är transparent eller genomskinlig, ibland ogenomskinlig, och kan ha inslag av fossila insekter eller andra organismer som fångats inuti för länge sedan och konserverats.

Bärnsten har ingen kristallstruktur, den är amorf; och den är mycket lätt, den flyter i saltvatten. Den är fluorescerande i ultraviolett ljus, smulas inte sönder lätt och brinner i eld. Från den senare kommer det tyska ordet för bärnsten, "Bernstein", bränn-sten. På Engelska kallas den "amber". Ett ord som tros kunna härledas från arabiska "anber". Detta är i själva verket något annat: en substans som utsöndrats av spermacetivalar (kaskelotter) - ett ämne som ofta förväxlats med bärnsten. I gamla litterära källor är det inte alltid klart vilket av ämnena ordet refererar till.

På franska finns det en klar distinktion. Det fossila hartset kallas "amber jeune" (gul amber) och utsöndringen från kaskelotten kallas "amber gris" (grå amber). I slutet på 1400-talet togs "ambergris" upp i engelskan, där man nu har distinktionen mellan "amber" och "ambergris".

Även om det i princip finns överallt, är Östersjöns stränder den klassiska källan till bärnsten. Kaliningradområdet ensamt anses ha ca 90% av världens kända tillgångar. Mycket högkvalitativ bärnsten bryts också i Burma.

De gamla egyptierna använde bärnsten som de antagligen fick genom direkt eller indirekt handel med östersjö- eller nordsjöområdet. Man har hittat bärnstensobjekt i egyptiska gravar och till och med under huden på händerna hos mumier. Ämnet har förmodligen använts pga sina konserverande egenskaper.

Det finns också skriftliga belägg för att egyptierna förvarade donerat blod i bärnstenskärl, vilka skulle ha förhindrat blodets koagulation. De ska också ha använt bärnsten för implantat.