Minskade Födelsetal - Statistik

Enligt "Egypt’s National Population Council (NPC)", en avdelning av Hälsoministeriet, har födelsetalet i Egypten minskat med 62% under den senaste treårsperioden (2015-2017). Enligt samma källa föddes det i reda tal 6.68 miljoner barn 2015, 2.6 miljoner 2016 och 2.55 miljoner 2017. Det tas av myndgheter som ett tecken på att staten är på rätt väg då det gäller att stävja överbefolkningen. Hur mycket verkligt inflytande staten har i frågan kan diskuteras. Det finns nog en hel del andra faktorer som spelar in.
 

Vad statistiken inte visar är att folk i allmänhet blir allt fattigare, och att den förändringen under den aktuella treårsperioden varit dramatisk för de breda folklagren. Massor av unga vuxna har inte råd att gifta sig. Då blir det i oftast inte heller några barn, eftersom äktenskap är en förutsättning för både sex och barn för de allra flesta i Egypten. Dessutom kan barn födda utanför äktenskap inte registreras och få papper, så dessa kommer i så fall utanför statistiken. En officiell minskning av befolkningsökningen behöver därför inte nödvändigtvis vara kopplad till några varaktiga attitydförändringar eller att gifta kvinnor föder färre barn. Den kan helt enkelt vara en fråga om försämrade ekonomiska förhållanden och att flera vuxna därför förblir ogifta. Inte av val, utan av nödtvång. I så fall är förändringen inte stabil utan går tillbaka då antingen ekonomin blir bättre eller att bröllopssederna av nödtvång förenklas och görs billigare.  Det senare måste nog förr eller senare hända iallafall; redan innan de senaste årens försämrade ekonomi var kostnaderna för giftermål ett stort problem och många kunde inte gifta sig. Och då bör man också vara medveten om att det i de flesta kretsar inte är riktigt acceptabelt i Egypten att vara vuxen och ogift. För en genomsnittlig egyptier är det ingen bagatell.
 

Jag säger inte att det är förklaringen till den minskade befolkningsökningen, men det kan vara det, helt eller delvis.
 

Enligt annan statistik från "Central Agency for Public Mobilization and Statistics (CAPMAS)", fanns det i oktober 2017 104.2 miljoner egyptier, varav 9.4 miljoner bor utomlands.
 

Folkökningen är störst i Övre Egypten (i söder) och alla förändringar är trögare där. Befolkningen där är överlag mer konservativ.

Cairo eller Kairo?

Jag har fått frågan varför jag stavar den egyptiska huvudstadens namn med "C" och inte med "K". Dvs, varför jag skriver "Cairo" och inte "Kairo".

Tekniskt sett skulle det kanske stavas "Kairo" på svenska. Det är väl den sedvanliga stavningen på flera språk, bland annat svenska och tyska. Dock inte t.ex. engelska eller franska.

Man kan gå till originalnamnet och se hur det stavas. På arabiska heter staden Al-Qāhirah [القاهرة‎]. Det ger egentligen ingen ledtråd. Det skulle i så fall vara att man borde stava med "Q", eftersom k-ljudet kommer från bokstaven "ق", men det skulle verka väldigt konstigt. Däremot kan man konstatera att då egyptierna själva skriver stadens namn med latinska bokstäver, skriver de alltid "Cairo" med "C", och det är den standard jag i det fallet följer. Det är nog från början ett inflytande från franska och engelska, som är de moderna europeiska språk som gjort sig mest gällande i Egypten.

Händelsevis kan det sägas att en invånare i Cairo på engelska kallas "a Cairene".

Al-Qāhirah betyder "erövraren" och hänsyftar antagligen på planeten Mars, på arabiska al-Najm al-Qāhir [النجم القاهر‎], erövrarstjärnan, som var uppåtgående då staden grundades.

Läs också:
Om då Cairo grundades
Om två olika k-ljud, k och q

Giza Zoo

Ett nytt zoo har just öppnats i "International Garden", som ligger i Nasr City, en förstad till Cairo. Det har startats i samarbete med Giza Zoo, som man kanske kan kalla Cairos reguljära zoo. Hur den nya djurparken verkligen kommer att bli återstår att se. Giza Zoo ska vara ansvarigt för djurens mat och medicinska vård. Om man bör skratta eller gråta kan diskuteras. Giza Zoo är en katastrof i djurvårdshänseende. Djuren är ständigt undernärda, ofta sjuka och dör ibland av vanvård.

Den första kända djurparken i historien skapades i Egypten, efter ett dekret av drottning Hatshepsut omkring 1500 f.Kr. På den tiden behandlades djur av allt att döma väl. Tyvärr har det gått kraftigt bakåt med djurens status i Egypten sen dess.
 

Vid en jämförelse är Giza Zoo ganska nytt; det grundades 1881. Det ansågs då vara en av världens bästa djurparker. Idag är det definitivt en av de allra sämsta, kanske den värsta djurparken i världen. Giza Zoo har ibland kallats ett djurens tortyrläger.

Svenska Ambassaden i Cairo

Den svenska ambassaden i Cairo ligger nästan uppe på nordkanten av ön Zamalek i Nilen, på en gata, "Mohamed Mahzar Street",som kantas av ambassader. På nummer 13 möts man av en svensk flagga.

Ambassadbyggnaden är ritad av Nils Ahrbom och Hando Kask och uppfördes på 1970-talet. Framsidan mot gatan är sluten och avvisande, delvis av säkerhetsskäl. Baksidan, som vetter mot öster, har en öppen trädgård mot Nilen.

År 2008 installerades solceller på ambassadens tak. Dessa gör inte bara ambassaden självförsörjande med el, de skapar ett överskott, som skänks till det allmäna elnätet i Cairo.

Vill man besöka ambassaden och inte vill åka taxi, är det lättaste sättet att ta tunnelbanan till stationen "Opera" och vid utgången gå mot Kubri Qasr el Nil, men inte gå över bron. Vid brofästet tar man istället till vänster och går norrut längs med Nilen. Man kan oftast inte gå alldeles vid nilkanten, men man bör hålla Nilen inom synhåll. Om man går relativt raskt är det ungefär en halvtimmes promenad innan man når Mohamed Mazhar Street. Att hitta dit är inte svårt.

Kontakt

Det har gått ett tag sen jag tog bort kontaktadressen, vilket jag gjorde pga ett utbrett missbruk. Nu kommer det en ny emailadress på försök. Skriv gärna om du har seriösa synpunkter eller frågor, men skicka inte spam och annat skräp. Missbrukas adressen för mycket blir jag tvungen att ta bort den igen.

Det krävs en liten extraprocedur för att komma åt den. Detta för att stävja automatiserat missbruk.

Offentliga Helgdagar (Public Holidays) 2018

De offentliga Helgdagarna i Egypten 2018 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011)
 8 Apr - Coptic Easter Sunday
 9 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
25 Apr - Sinai Liberation Day
 1 May - Labour Day
15 Jun - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
16-17 Jun - Eid al-Fitr Holiday
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
20 Aug - Arafat Day
21 Aug - Eid al-Adha

22-23 Aug - Eid al-Adha Holiday

24 Aug - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector only
11 Sep -  Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
20 Nov - Mawlid el Nabi, Prophet Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt.

Läs också:

Om hur de egyptiska helgernas tidpunkt beräknas efter tre olika kalendrar
Månader och Kalendrar i Egypten

Sham el-Nessim

Mawlid el Nabi

Ramadan

Egypten & Bitcoin

Egyptens Stormufti förklarade in en fatwa nyligen att det är haram (förbjudet) att handla med bitcoin. Han förtydligade med att säga att det är otillåtet att använda kryptovalutan därför att bitcoin inte är legaliserat av staten.

En rådgivare till Stormuftin har tidigare sagt att bitcoin-exchangers är "haram".

Motiveringen är märklig. Om något är legaliserat eller inte av en stat har knappast något med islamisk lag att göra. Bättre motivering krävs. Dessutom kan man ur islamisk synpunkt kanske ifrågasätta hela det gängse banksystemet och statsutgivna fiatvalutor - dvs, valutor som inte är baserade på guld eller nåt annat som verkligen existerar. Men den diskussionen tänker jag inte ge mig in i.

Det är i nuläget inte olagligt med bitcoin i Egypten. Centralbanken har speciellt uttalat att bitcoin inte faller inom dess jurisdiktion, att dess användande bygger på "responsibility of its users". Det finns för närvarande ingen lag i Egypten som reglerar bitcoin i något avseende.

Läs också:
Om bitcoins juridiska status i Egypten

Klaudios Ptolemaios

Klaudios Ptolemaios  (omkring 90-170 e.Kr.), var en grekiskspråkig astronom, matematiker och geograf some levde i Alexandria under dess storhetstid. Han är allra mest känd för Almagest och det ptolemaiska världssystemet, som var normerande för astromin i över tusen år. Hans världsbild var geocentrisk och fick så småning vika för Copernicus heliocentriska modell, som beskrevs i Om himlakropparnas kretslopp (publicerad 1543). 

Ptolemaios geografiska arbete uttrycks framför allt i Geografike hyfegesis, som huvudsakligen består av positionsangivelser för ett stort antal orter. En lustig detalj som kan vara rolig att känna till, är att det var Ptolemaios som startade konventionen att ha norr överst på kartor.

Klaudios Ptolemaios

Bilden är från en bok utgiven 1584 och är "in the Public Domain"

Som med de flesta gamla vetenskapsmän, är det otydligt hur mycket som är Ptolemaios originalarbete och hur mycket han tagit från äldre och för oss ibland kanske okända källor. Men hans inflytande har varit oerhört stort.

Ptolemaios etniska tillhörighet är okänd. Han anses oftast vara grek, men, som jag tidigare diskuterat, finns det skäl att betvivla det. Han var grekiskspråkig, eller skrev åtminstone på grekiska, men det behöver inte betyda att han var grek.

För övrigt händer det att Ptolemaios namn förvirrar. Han levde i det Ptolemaiska Alexandria, dåtidens kulturella, filosofiska och vetenskapliga centrum i världen väster om Indien. Alexandria benämns dock inte som Ptolemaiskt för hans skull. Den benämningen kommer från den Ptolemaiska dynastin som vid tiden regerade Egypten. Det finns inget familjesamband mellan Klaudios Ptolemaios och härskardynastin.

Det förtjänar också att nämnas att "Klaudios" är en grekisk namnform. Motsvarande på Latin blir "Claudius". Därför ser man ibland formen Claudius Ptolemaios, eller som i engelskan, Claudius Ptolemy. På korrekt latin borde det nog ändå bli Claudius Ptolemaeus.

Jag har föredragit att här använda formen Klaudios Ptolemaios, vilket enligt min uppfattning är den bästa translitterationen av grekiskans Κλαύδιος Πτολεμαῖος.

Läs också:

Astrologi & Denderahzodiaken

Astrologi & Denderahzodiaken

Historiens äldsta indelning av året i månadsliknande enheter är förmodligen zodiaken, åtminstone den äldsta fortfarande kända - även om indelningen inte är baserad på månen. Spåret leder via Babylonien och tillbaka till Sumer, en av de äldsta civilisationerna som är kända. Många kallar den "den äldsta", men enligt min mening är Egypten en annan stark kandidat till det epitetet. Det är också tydligt att kunskapen om astronomi och astrologi, som bakåt i tiden var ett och samma ämne, var mycket mer avancerad i Egypten än vad som hittills trotts.

Ursprunglig egyptisk astrologi var dock "dekanisk", vilket är ett helt annat system än det babyloniska. Även om egyptierna även tidigare måste ha känt till den babylonisk-sumeriska traditionen, kom de två traditionerna att kombineras i "horoskopisk" astrologi i Ptolemaiska Alexandria, vilket är ganska sent i historien. Grekerna får ibland heder av att ha lagt till begreppet födelseskoskop, där himlakropparnas position vid födseln bestämde individens öde. Jag betvivlar detta. I motsats till det vanligt förekommande synsättet, var grekerna inte intellektuellt kreativa alls. De fick sin kunskap från olika äldre källor och överförde den till eftervärlden. Om de alls var inblandade i utvecklingen av denna "nya" astrologi, hade de säkerligen snappat upp merparten av den någon annanstans. Denna Alexandrinska "horoskopiska astrologi" spred sig emellertid över Europa och Mellanöstern.

Ptolemaios (i arabisk tradition kallad Batlaymus), ca. 90-168 e.Kr., spelade en central roll här och kan vara anledningen till att det sägs att grekerna uppfann födelseskososkopet. Han skrev på grekiska, vilket var hans tids internationella språk, och han var romersk medborgare. Även om det ofta tas för givet att han var grek, är hans etnicitet något av en gåta. Mycket tyder på att han var från södra Egypten, och därmed en äkta egyptier. Men i slutändan är det fortfarande oklart hur mycket han personligen bidragit, och i vilken utsträckning han bara var en kompilator. (Denne Ptolemaios ska inte sammanblandas med de egyptiska härskarna av den Ptolemaiska dynastin, till vilken han inte hörde.)

Denderahzodiaken, Le Louvre

Foto Sebi - released to Public Domain

I ett Hathortempel i Denderah, i Egypten, har man hittat vad som kallas Denderahzodiaken. Den är cirkelrund, vilket är ovanligt för gamla egyptiska zodiaker, och den kan vara typen på vilken senare system av astrologi och astronomi baserades. Åldern är inte så imponerande, Denderahzodiaken, som kan ses på Louvren i Paris, anses vanligen vara från ca 50 f.Kr. Strängt taget är det mer en stjärnkarta än en ren zodiak och på många sätt liknar den babylonisk tradition mer än egyptisk. Jag misstänker att det är en "egyptiserad" version av en babylonisk stjärnkarta. Det betyder inte att egyptiska zodiaker inte existerade, bara att vi inte känner till några. Så långt vi vet härstammar vår nutida zodiak från den babyloniska, men Denderahzodiaken kan ha varit en mellanform. Om det fanns en tidig korsbefruktning mellan egyptiska och babylonisk-sumeriska traditioner är omöjligt att säga, men det är troligt. Det var ganska intensiva kontakter mellan de gamla civilisationerna. Det är troligt att egyptierna visste om zodiaken mycket tidigare. Om de inte använde den, behövde de den förmodligen inte. Men de visste säkert om dess konstellationer.

Shadia - Shādiyya

Den 28 november i år (2017) avled en mycket stor, närmast legendarisk egyptisk filmstjärna och sångerska, Shadia [شادية - som också kan transkriberas Shādiyya]. Hennes riktiga namn var Fatma Ahmed Kamal Shaker och hon var 86 år vid sin död. Hon medverkade i minst 112 filmer i många olika genrer och var en av dem som formade egyptisk filmkonst.

Shadia i slutet på 1950-talet.

Bilden är "in the Public Domain"

Shadia var också sångerska. Allra mest känd är hon för sången Ya Habibty ya Masr (betyder ungefär Mitt Kära Egypten). Hon var oerhört älskad av egyptierna.