Pachomios & Det Kristna Klosterväsendets Ursprung

Kristet klosterväsen har sitt ursprung i Egypten på 320-talet, och dess grundare anses vara Pachomios (292.346 e.Kr.) från Thebe (vid dagens Luxor). Då han dog var han abbot över 8-11 kloster, antalet varierar i olika källor.

Pachomios skrev också den första kristna klosterregeln, som är grunden till alla de olika klosterregler som växte fram då klosterväsendet med tiden förgrenade sig. Han blev senare helgonförklarad och räknas som en av "ökenfäderna".

Sankt Pachomius

(Bilden är "in the Public Domain")

Före Pachomios fanns ökeneremiter, varav den mest kände är Antonius av Egypten. De var ett slags munkar, men levde huvudsakligen ensamma. Att leva i en samfälldhet kallas cennobitiskt klosterväsende, det är vad vi i dagligt tal menar med kloster. Pachomios grundade det första cennobitiska klostret i Tabennisi, på en ö i Nilen i Övre Egypten omkring 320 e.Kr.

I litteraturen kallas Sankt Pachomios ibland för Abba Pachomios, Pakhomius, Pakhom, Pakhome eller Pakhomius den Store.

Pachomios kloster finns inte längre. Det äldsta kristna kloster som fortfarande existerar är Katarinaklostret på Sinaihalvön, som jag skrivit om tidigare.

Den Heliga Katarina av Alexandria

 Katarina av Alexandria är ett av kristenhetens viktigaste helgon, en martyr, och vördas som sådant av såväl Ortodoxa som Romerska Katoliker. Hon räknas som en av de fyra jungfrumartyrerna (Virgines capitales), och enligt legenden ansåg hon sig som gift med Jesus Kristus. Hennes verkliga existens har ibland ifrågasatts, det saknas samtida källor om hennes liv, och en del forskare anser att hon är en litterär fiktion. Av den anledningen saknades hon i den Romerska helgonkalendern mellan år 1969 och år 2002.

Ikon med den Heliga Katarina av Alexandria 

från 1300-talet

(Bilden är "in the Public Domain")

 

Enligt legenden var Katarina en egyptisk jungfru, född omkring 282, och död omkring 305 e.Kr. Ibland hävdas det att hon var av kunglig börd, och hon ska ha bland annat ha omvänt 50 filosofer och en del andra framstående personer till kristendomen. De ska sen ha lidit martyrdöden för sin tro. Katarina själv hamnade i fängelse och skulle ha avrättats med stegel och hjul, från vilket ett underverk räddade henne. Hjulet brast då hon rörde vid det. På den romerske kejsarens order blev hon istället halshuggen.

Vad man hävdade var rester av hennes kropp, ditförda av en ängel, hittades på 700 talet på berget Sinai. Klostret därstädes kom sedermera att kallas Katarinaklostret och bli det viktigaste pilgrimsmålet i kulten av den Heliga Katarina, som åtminstone på medeltiden var mycket stor.

Katarinas viktigaste helgonattribut är svärd och hjul - och hon förekommer ofta som motiv i den kristna konsten, bland annat hos Caravaggio, Rafael och Rubens.

Caravaggio - Den Heliga Katarina av Alexandria

olja på duk

(Bilden är "in the Public Domain")

Folkvisan "Liten Karin" bygger på historien on Katarina av Alexandria. Nordisk familjebok, Uggleupplagan, skrev (jag har moderniserat stavningen, men inte språket i övrigt):

"Liten Karin, en folkvisa, som är mycket spridd i de germanska länderna, i synnerhet i Sverige ("Och liten Karin tjänte’ etc.) och Danmark, förhärliga en oskuldsren ungmö, vilken ej låter locka sig av en pliktförgäten furstes lysande anbud, utan föredrager döden framför vanäran och, sedan hon inneslutits i spiktunnan, som kringrullas, föres till himmelen i skepnad av en vit duva. Mindre känt torde vara, att denna lilla romans är en förenklad och världslig omstöpning av en fornkatolsk martyrhistoria, vars hjältinna är helgonet Katarina från Alexandria. Denna legend om den heliga Katarina inkom till Sverige åtminstone före mitten av 1300-talet."

Läs också:

Berget Sinai & Den Heliga Katarina

Säkerheten & Undantagstillstånd

Det har rått undantagstillstånd (state of emergency) i Egypten sen ungefär 10 dagar. Det trädde i kraft måndagen den 10 April (2017), godkändes av parlamentet dagen efter, och varar i tre månader, varefter det upphör om det inte beslutas om en förlängning på ytterligare tre månader. Beslutet kommer som en följd av ett antal mycket blodiga terroristattacker. Om det tjänar till nån nytta eller ej i sammanhanget, är en fråga vi kan lämna därhän.

Betyder det nånting för en egyptenbesökare?

Nej, egentligen inte. Det är inte ett nåt särskilt upphetsade steg. Under de senaste 100 åren har Egypten haft undantagstillstånd 83 av dem. Under Mubaraks styre var det permanent. Så man kan säga att det är ett normaltillstånd i Egypten.

Säkerhetssituationen just nu bör dock beaktas. Den har blivit sämre och de stora attacker mot speciellt kristna som utförs av ISIS, har blivit allt fler. De har också deklarerat att de vill rensa Egypten från kristna.

Det har riktats mot den egyptiska kristna minoriteten, så här långt inte mot turister, men man bör kanske tänka på att man ofta antas vara kristen om man ser europeisk eller amerikansk ut - även om det skulle vara helt fel. Man kan visst besöka Egypten även nu, men man bör fundera på vilken del av Egypten man åker till och man bör vara vaksam mot platser och tillfällen då risken kan vara förhöjd. Till exempel kristna högtider. Precis som man ska vara i Europa. Risken är numera på samma nivå där, ibland till och med högre.

Berget Sinai & Den Heliga Katarina

För ett par dagar sen var det en terroristattack mot Katarinaklostret vid berget Sinai på Sinaihalvön. Det är det äldsta kristna klostret i världen.

Klostret grundades år 337 av Konstantin den stores mor, kejsarinnan Helena, men byggdes egentligen inte förrän mellan 548 och 565 - under kejsar Justinianus. Enligt legenden förlades själva anläggningen till den punkt där den brinnande buske stod, från vilken Gud hade talat till Moses.

Men vem är då Katarina, som givit klostret dess namn?

Det är den Heliga Katarina av Alexandria, som dödades under de förföljelser av kristna som startats av kejsar Maximianus. Hennes död är en historia med många turer, men det slutade med att hon bad att hennes kropp aldrig skulle hittas, varvid änglar skulle ha bortfört den till berget Sinai. Kvarlevor efter en kropp hittades senare av egyptiska kristna på bergets sluttning. Man deklarerade helt sonika att det var resterna efter den Heliga Katarina, varvid alltihop togs till det redan befintliga klostret där ett kranium och en hand fortfarande ibland visas. Klostret kom så småningom att att populärt få namn efter helgonet, även om det inte är klostrets officiella namn

I klostret finns också skelettet efter den Helige Stefanus - en annan viktig gestalt ur kristendomens historia - och en mängd värdefulla handskrifter och konstföremål.

Klostret är ett vanligt mål för pilgrimsresor, och för den historiskt intresserade är Katarinaklostret definitivt en sevärdhet, även om säkerhetsläget på Sinaihalvön just nu är betänkligt. Att resa i området är för närvarande inte tillrådligt.

Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

Ordet "kaffe" sägs ibland härstamma från namnet på en provins i Etiopien, Kaffa, vilket är möjligt, trots att drycken kaffe på det lokala språket där kallas bunn. En annan teori hävdar att det härstammar från arabiska, kahwa, och sen kommit till europeiska språk via turkiska kahve. Det är också möjligt. Vi ska inte fördjupa oss i argumenten för och emot dessa (eller andra) teorier om ordets ursprung. Istället ska vi fråga oss varför kaffe hetter "ahwa" på egyptisk arabiska, en fråga som jag fått av en läsare.

Som jag tidigare nämnt finns det två k-ljud i arabiskan. Ett "vanligt k-ljud", [ك], och ett som ligger långt bak i munnen, [ق]. Det förra transkriberas som "k", och det senare bör för tydighetens skull transkriberas med "q". Dvs, om det inte är stumt, vilket det ofta är i egyptisk arabiska.

Kaffe heter då på standardarabiska qahwa, besläktat med svenskans "kaffe", och på egyptiskt arabiska ahwa, eller 'ahwa. Båda skrivs [قهوة], det är samma ord, men första bokstaven, [ق], är alltså stum i egyptisk arabiska.

Jämför med vad jag tidigare skrivit om Sakkara eller Saqqara.

Läs också om Egyptisk kaffe- och tekultur.

Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet

Jag har fått frågan hur jag transkriberar arabiska namn och ord till "europeisk" skrift.

Det finns inget standardsystem för transkription mellan arabisk skrift och det latinska alfabetet. Transkription försöker alltså återge uttalet, inte nödvändigtvis stavningen. Ett system som konsekvent baseras på stavning kallas translitteration. Där finns en sorts standard, eller ett par standarder, men om man inte seriöst studerar arabiska, är det transkription man vill ha. Man vill ha en överrensstämmelse mellan skriften och uttalet så att man kan använda skriften som underlag för att förstå vad folk säger och eventuellt för att själv kunna uttala ord på ett begripligt sätt.

Arabiska ljud kan inte enkelt uttryckas med det latinska alfabetet. Det är alltså en svår uppgift att göra en användbar transkription som verkligen blir meningsfull. Jag vet det av erfarenhet. Jag försökte i begynnelsen att lära mig arabiska genom transkriptioner, och det är omöjligt att få orden uttalade rätt baserat på transkriberad arabiska. Att lära sig läsa arabisk skrift är naturligtvis bättre, men den visar inte heller alltid tydligt uttalet. Inte minst eftersom vokaler ofta inte återges. Det visade sig emellertid vara en bättre väg, om man vill lära sig språket ordentligt.

Hur en transkription ser ut beror inte bara på utgångsspråket, i det här fallet arabiska, utan också på målspråket - vilket för den här bloggen är svenska. Om målspråket är engelska, kan man mycket väl skriva t ex "kareem", men till en svenskspråkig målgrupp bör samma ord skrivas "karim".

Det blir riktigt svårt då samma text innehåller former avsedda för olika målspråk, och  dessutom kanske blandar translitteration och transkription. Tyvärr möter man ganska många såna "hopkok".

Jag gör inte anspråk på att vara konsekvent i mina transkriptioner. Jag försöker vara så tydlig och enkel jag kan, men ibland gör man medvetna eller omedvetna eftergifter till vissa hävdvunna transkriptionsvarianter, som egentligen är mindre lyckade, men som många är vana att se och därför lättare förstår. Jag försöker helt enkelt att göra transkriptioner som är så begripliga som möjligt för den som egentligen inte har några kunskaper i arabiska.

Låt mig avsluta genom att cítera T.E. Lawrence (Lawrence of Arabia), som skrev:

"There are some 'scientific systems' of transliteration, helpful to people who know enough arabic not to need helping, but a wash-out for the world. I spell my names anyhow, to show what rot the systems are."

Läs också:

Sakkara eller Saqqara?

Qarmoutus hitanensis & Valarnas Dal

I Wadi el-Hitan, the Valley of Whales, på svenska "Valarnas Dal" har man hittat fossil efter en mycket stor "mal" [catfish]. Fisken, som givits namnet "Qarmoutus hitanensis" är ca 37 miljoner år gammal.

Wadi al-Hitan är ett ökenområde sydväst om Cairo, i Fayoum-området, som en gång i ett avlägset förflutet varit havsbotten. Där finns massor av lämningar efter sjödjur, varav de mest berömda är fossil av valar. Området deklarerades 2005 av UNESCO som World Heritage Site.

Den som vill läsa lite mer vetenskapligt om malfyndet, kan läsa avhandlingen från 1 mars i år, där fyndet presenteras: "A new genus and species of marine catfishes (Siluriformes; Ariidae) from the upper Eocene Birket Qarun Formation, Wadi El-Hitan, Egypt".

Observera att engelskans "catfish" inte betyder "havskatt" eller "kattfisk", utan "mal". Man ser ibland det ordet felöversatt.

Supertopplista 1

För alla "listbitare" följer här en supertopplista, täckande hela bloggens livstid så här långt.

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under hela dess existenstid och fram till idag. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Eftersom det täcker hela tiden från bloggens start har äldre artiklar en viss fördel, eftersom de funnits med längre.

Den här listan toppades länge av Hundar i det gamla Egypten. Sen kom Krokodiler i Nilen? och gick förbi. De senaste månaderna har Saladins Örn seglat upp i topp och har nu en stor ledning.

Artiklar som direkt eller indirekt handlar om djur har alltid legat högt.

 1. Saladins Örn

 2. Krokodiler i Nilen?

 3. Ormsymboler i det Gamla Egypten

 4. Olika namn på Egypten, deras ursprung och betydelse

 5. Katter i Egypten - Kattgudar i Fornegypten - Katten i Islam

 6. Några Hälsningsfraser på Egyptisk Arabiska

 7. Kräftor - ett misstag med konsekvenser

 8. Hundar i det gamla Egypten

 9. Egyptens Flagga

10. Övervärderad Egyptisk Valuta

Där Världen Skapades

Enligt fornegyptisk mytologi residerade solguden, Ra, i Heliopolis, som är ett grekiskt namn på staden - det betyder solstaden. Fornegyptierna kallade den "lwnw", hur det uttalades är oklart. I Pyramidtexterna omnämns den som "Ras Hus". Korsordslösare vet att Heliopolis brukar bli "On". Det är ett gammalt hebreiskt namn på staden.

Enligt Faraonisk lära, skapades världen i Matariya, som ligger i Heliopolis.

I Heliopolis bodde aldrig världsliga härskare, det var solgudens domäner. Däremot byggdes där massor av tempel, statyer och monument. Idag är Heliopolis en del av nordöstra Cairo och kallas Ayn Shams [عين شمس], som på arabiska betyder "solens öga".

För bara några dagar sedan hittade man delar av en staty i Matariya, eller El Matareya. Statyn anses föreställa Ramses II, som regerade 1279-1213 F.Kr. Det är en plausibel gissning, och mer än en gissning är det så här långt inte; Ramses II, som var den kanske störste Faraon i historien, lät bygga ett jättelikt tempel i Heliopolis. Fortfarande har man inte bärgat hela statyn, bara lyft huvudet och vissa delar av den. I Egypten görs det historiska fynd alltför ofta för att ett fynd i sig ska bli särskilt upphestande, men om det verkligen visar sig att statyn föreställer Ramses II, är det ett mycket stort fynd. Man har redan smidit planer på att göra ett stort reklamnummer av den för att locka turister. Om den håller vad den hittills lovat, ska den pryda ingången till, the Grand Egyptian Museum, världens största arkeologiska museum, som enligt planerna ska öppnas i Giza i maj 2018.

Man ska också ha funnit en andra staty, föreställande Seti II, som regerade ungefär 1200-1194 f.Kr.

Ramses stora tempel i Heliopolis blev förstört redan under Grekisk-Romersk tid. Delar togs till andra platser och stenar från templet användes senare för att bygga i Cairo.

- - -

Uppdaterad 29 mars 2017:

Att statyn föreställde Ramses II visade sig vid ett närmare studium vara fel. Statyn föreställer förmodligen Psammetik I (664-610 f.Kr.), en härskare från den 26:te dynastin. Hans namn skrivs ibland som Psamtik, Psammetich, eller rentav Psammetikus.

 

 

Psammetich I adoring Ra-Harakhte - Pabasa's tomb in the Theban Necropolis

(Bilden är "in the Public Domain)

Bilden, som inte har något alls med statyn att göra, föreställer Psammetik I erbjudande Ra-Harakhte mjölk. Han håller mjölkkrukor i händerna och texten innehåller hieroglyfen för mjölkkruka.

Världens snabbast växande stad!

Egyptens största problem är befolkningsökningen. Den överskuggar allt annat. Enligt "Central Agency for Public Mobilisation and Statistics (CAPMAS)" är befolkningen nu 92.5 miljoner och man räknar med att den ökar med ca 2 miljoner under innevarande år. Bara Cairos befolkning beräknas öka med en halv miljon under 2017. Det skulle göra Cairo till världens just nu snabbast växande stad.

De allvarligaste problemen i Egypten är knutna till en för stor befolkning på för liten yta. Man ska då komma ihåg att en stor del av Egyptens yta består av öken. De flesta bor i en remsa utmed Nilen eller vid kusterna. Konsekvenserna är t ex att lokal livsmedelsproduktion är otillräcklig för att föda befolkningen, den odlingsbara ytan är liten, och att akut vattenbrist hotar i en nära framtid. Dessutom drunknar landet i avfall. Sopor ligger i högar på gatorna eller vid sidan av gatorna. Populationen av råttor och vilda hundar ökar nog lika snabbt som den mänskliga befolkningen.

Fattigdomen kommer att öka därför att vad man än lyckas åstadkomma i ekonomisk tillväxt mer än äts upp av befolkningsökningen. Och Egypten är inget oljeland med lättillgängliga inkomster. Den potentiellt främsta ekonomiska tillgång man har är mänsklig arbetskraft. Massor av egyptier arbetar också utanför Egypten och skickar hem delar av sin inkomst till familjen, som de oftast har kvar i hemlandet. Det är faktiskt en betydande del av Egyptens kapitalinflöde. Men det kan inte sysselsätta alla miljonerna av arbetslösa i hemlandet.

Egyptiernas mentalitet är kanske det största hindret för att göra nåt åt problemet. Man ser rikedom i att ha många barn, och skaffar massor utan att ha förmåga att försörja dem. Och ingen, eller få, tycks se, eller vill se, sambandet mellan befolkningsexplosionen och de stora problemen i landet.