Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

onsdag 16 december 2015

Toaletter och toalettpapper i Egypten

Finns det toalettpapper i Egypten? 

Folk frågar mig ganska ofta om det. De har hört att det inte skulle finnas och de är oroliga inför sin egen kommande egyptenresa och undrar om de bör ta ett par rullar med sig.

Egyptierna i allmänhet, liksom de flesta folk i Mellanöstern, Syd- och Östasien, använder inte toalettpapper. De tvättar sig med vatten efter toalettbesök. Turister i Egypten har ibland blivit överraskade av att hamna på toaletter utan papper, och det kanske är problematiskt om det är vad man är van vid. Men tro mig, att tvätta sig är mycket mer hygieniskt än att försöka skrapa bort skiten med lite papper. Men skulle du vara helt pappersberoende behöver du inte släpa med dig toalettpapper från Sverige. Bebor du turisthotell bör det finnas papper på toaletten, precis som i Sverige, och annars finns det att köpa på apotek och ibland på supermarkets - även minisupermarkets av den typ jag beskrev i en tidigare artikel. Du kan köpa eget toalettpapper i Egypten.

Utanför turisthotellen finns det normalt inget papper på en toalett. Det finns en kanna med vatten, eller en liten "dusch" med slang som man ska skölja bakänden ren med. Den kallas shatafa.


Egypten. Toaletter. Shatafa.
Shatafa

Toaletterna är normalt av huktyp, ingen toalettstol. Det kräver lite speciell balansteknik att använda huktoa, men då man väl kan hantera det är det mycket bättre för magen. Observera dock att om du har med dig toalettpapper kan du inte slänga det i huktoans hål, du måste ta det i en kasse vid sidan om. Annars kan det bli stopp i avloppet.

Finns det toalettstol är det ibland ingen lös shatafa, utan ett rör nere i toaletten som sprutar vatten upp då man öppnar en kran.

måndag 14 december 2015

Saladins Citadell i Cairo

(Samtliga bilder är tagna med en halvtaskig mobilkamera vid ett besök på Citadellet en sommardag 2010 och är Copyright © Daganthi. Kvaliteten är inte överväldigande, men jag är inte ute efter teknisk perfektion, mer efter att fånga ögonblick och intryck.)

Egypten. Cairo. Saladins Citadell.
Utsikt från Citadellets Tak

En av Cairos stora sevärdheter härstammar från Sultan Saladin - nämligen Saladins citadell. Eller Citadellet på Berget [Qal‘at al-Jabal], som det egentligen heter. Ett byggnadsverk som en gång diskuterats som kandidat till världens sju underverk. Saladin byggde det och det var, med något litet avbrott, regeringssäte i Egypten från hans tid och fram till 1952. Ayyubider, Mamlucker, Osmaner, och Muhammad Alis dynasti styrde landet därifrån. Alla dessa gjorde ändringar eller byggde nya strukturer inom området. Den totala ytan utökades emellertid aldrig.

Egypten. Cairo. Saladins Citadell.
Citadellets tak och kanonen vars namn kan översättas till "Ramadanfrukost"


Egypten. Cairo. Saladins Citadell.
Citadellet sett utifrån, från en förbipasserande gata


Egypten. Cairo. Saladins Citadell.
Citadellets mur


Egypten. Cairo. Saladins Citadell.
Ett av Citadellets torn

Muhammad Ali byggde till så mycket, varav det mest spektakulära är den stora Muhammad Ali-moskén, att Citadellet ibland kallats Muhammad Alis Citadell.

Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Muhammad Ali-moskén.
Muhammad Ali-moskén


Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Muhammad Ali-moskén.
Muhammad Ali-moskén, baksidan


Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Muhammad Ali-moskén.
Muhammad Ali-moskén sedd från Gawharapalatset

Idag lyder Citadellet under "The Supreme Council of Antiquities" och är framför allt en turistattraktion. Ändå är det förvånansvärt okänt i omvärlden. Alla känner till pyramiderna, men många har aldrig hört talas om Citadellet. I alla händelser är det i mitt tycke en av de saker en besökare i Cairo måste se.

Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Muhammad Ali-moskén. Klocka.
Utanför bakgården med en klocka
som var en gåva från Frankrike men aldrig fungerade.


Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Muhammad Ali-moskén.
Bakgårdens centrumkupol


Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Muhammad Ali-moskén. Klocka.
Klocktornet från sidan


Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Muhammad Ali-moskén. Militärmuseum.
Fontän utanför Citadellets militärmuseum
(Fontänen var avstängd)

Många byggnader är öppna för besökare, men tänk på att vara anständigt klädd. Ska du besäka en moské, och det finns flera sevärda moskéer inom området, får du inte ha bara ben eller axlar och kvinnor måste täcka huvudet.

Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Suleiman Pasha-moskén.
Kupol och baksida av Suleiman Pasha-moskén


Egypten. Cairo. Saladins Citadell. Suleiman Pasha-moskén.
Solur på baksidan av Suleiman Pasha-moskén


Läs också:
Saladin
Saladins Örn


söndag 13 december 2015

Saladin

Många känner till Saladin som en sultan i Sir Walter Scotts "Talismanen" och han har ett rykte i Europa för sin ridderlighet. Men Saladin har funnits i verkliga livet, och i Egypten ses han som en stor hjälte.

Salāh ad-Dīn Yūsuf ibn Ayyūb, eller med arabisk skrift [صلاح الدين يوسف بن أيوب] föddes i Tikrit, i nuvarande Irak, 1137 eller 1138. För araberna ses han som en arabisk hjälte, ändå var han inte arab, utan kurd. Som politisk och militär ledare var hans framgångar spektakulära, och han vände stridslyckan i krigen mot korstågens invasioner, och besegrade korstågshären i slaget vid Hattin 1187. En seger som jämnade vägen för en muslimsk återerövring av Jerusalem och andra korstågsbesittningar.

Under det tredje korståget förlorade mycket av sina vunna besittningar i striderna mot den korstågshär som leddes av Richard Lejonhjärta, men han förhandlade sig till en vapenvila och kunde behålla Jerusalem.

Han steg i graderna och blev Vesir åt den (Shiitiska) Fatimidiska Kalifen i Cairo, men en brytning kom till stånd då Saladin anslöt sig till den Sunnitiska Kalifen i Baghdad. Saladin förblev dock länge formellt underordnad den Syrisk-Mesopotamiske krigsherren Nur ad-Din. Den senare dog 1174, annars hade det antagligen utvecklats till en strid mellan honom och Saladin.


Egypten. Sultan Saladin.
Saladin
Bilden är "in the Public Domain"

Saladin fortsatte att utveckla sitt välde och grundade vad som kallas Ayybidernas dynasti i Egypten, Syrien, Mesopotamien och Yemen. Egypten var hans ekonomiska centrum. I Egypten styrde han i praktiken från avskaffandet av det Fatimidiska kalifatet 1171. Först formellt under Nur ad-Dins överhöghet - från 1174, då Nur ad-Din dog, som ensam herre och Sultan. Hans dynasti behöll makten fram till 1250, då den besegrades av den märkliga Mamluckdynastin.

Läs också:
Ayyubidernas Dynasti i Egypten
Saladins Citadell i Cairo
Saladins Örn
Kalif - Kalifat  ...Vad är det?

torsdag 10 december 2015

Hawk of Quraish

Vid sidan om Saladins Örn, finns en annan rovfågel i muslimsk heraldik, "The Hawk of Quraish". Jag lät titeln vara på engelska, eftersom det är oklart om "hawk" här ska översättas till svenska som "hök" eller "falk". Men eftersom det egentligen refererar till jakt med jaktfalkar, ska vi väl kalla det "falk". På engelska kan alla liknande fåglar som används till jakt kallas "hawk".

Quraish, profeten Muhammeds stam, använde en dylik "falk" som symbol, och den förekommer som heraldisk symbol bland flera av arabvärldens stater. Så till exempel på Förenade Arabemiratens emblem.


Hawk of Quraish, Emblem of the United Arab Emirates


Ett annat exempel är Libyens riksvapen 1977-2011.


Hawk of Quraish. Libyens riksvapen 1977-2011.



Den har också använts i Egypten. Då i riksvapnet till Arabrepublikernas Federation (Egypten, Syrien, Libyen).


Hawk of Quraish, Coat of arms of the Federation of Arab Republics

tisdag 8 december 2015

Saladins Örn

Saladins Örn eller "the Eagle of Saladin" är en symbol som använts av både Egypten och flera andra så kallade arabländer. Den förekommer till exempel på Egyptens statsvapen, men den har förekommit eller förekommer också som heraldisk symbol för Förenade Arabrepubliken (Egypten, Syrien, 1958-1961, officellt namn på bara Egypten 1961-1971), Irak, Libyen, Palestinska Staten och Yemen. 

Just nu, förekommer den på statsvapnen för Egypten, Irak och Palestina.


Saladins Örn. Egyptens Riksvapen.
Egyptens Nuvarande Riskvapen


Saladins Örn. Egyptens Riksvapen.
Riksvapnet som det ser ut i centrum av den egyptiska flaggan.


Saladins Örn. Iraks Riksvapen.
Iraks Riksvapen 2008


Saladins Örn har fått sitt namn efter den store Egyptisk-Syriske Sultanen som i väst kallas Saladin. Örnen har hittats på en vägg i Saladins citadell i Cairo. Här är en sketch av originalet från en bok av Stanley Lane-Poole: Saladin and the fall of the Kingdom of Jerusalem, 1898.


Saladins Örn. Sketch av originalet på en vägg i Saladins Citadell i Cairo.


Örnen är en revolutionär symbol som började användas av Egypten efter revolutionen 1953 och senare i andra arabländer.

Huruvida örnen har något alls att göra med Saladin är oklart. Många vill i örnen se hans personliga symbol, men man vet egentligen ingenting mer än att den hittats på en vägg i hans citadell.

Läs också:
Saladin
Saladin's Citadell i Cairo
Hawk of Quraish
Egyptens Flagga


söndag 6 december 2015

Egyptens Flagga


Egyptens Nuvarande Flagga



Egyptens nuvarande flagga.



Egyptens Flagga har tre horisontala band, uppifrån sett: rött, vitt, svart. I mittens syns Saladins Örn under vilken namnet på landet står skrivet med arabisk skrift: Jumhuriyat Misr al-Arabiya (Arabrepubliken Egypten).

Det röda fältet symboliserar kampen mot brittisk ockupation, före 1952.

Det vita fältet symboliserar 1952-års revolution som avskaffade monarkin utan blodspillan.

Svart står för tiden efter 1952, då Egypten blev fritt från brittisk kolonialism och [turkisk] monarki.

Flaggan har varit i bruk sen den 4 oktober 1984.



Ett Urval Tidigare Egyptiska Flaggor


Egypten har tidigare i olika stadier av sin moderna existens haft ett antal olika flaggor. Här följer några exempel. Örnen på den sista flaggan är en äldre variant av Saladins Örn.

Halvmånen (en crescent, i realistisk mening inte en halvmåne) är numera en ganska allmän islamisk symbol, men härstammar inte från Profeten Muhammeds tid. Den var ursprungligen den Persiska Sassaniddynastins symbol, och togs senare upp av de Osmanska turkarna. Den placeras ofta tillsammans med en eller flera stjärnor. Symbolen förekommer inte i det geografiska Arabien.

De tre stjärnorna i den egyptiska monarkins flagga symboliserar Egypten, Nubien och Sudan.


Muhammed Alis Flagga. 1867-1881.
Muhammad Alis Flagga
1867-1881


Egyptens Flagga under Khedivatet och Sultanatet, 1882-1922.
Khedivatet och Sultanatet
1882-1922


Egyptens Flagga under Monarkin, 1922-1953.
Monarkin
1922-1953


Egyptens Revolutionsflagga, 1953-1958.
Revolutionsflaggan

fredag 4 december 2015

Levnadsomkostnader i Egypten - Lågbudgetliv

Jag har fått en del frågor om konstnadsnivån i Egypten, om man kan leva väldigt billigt i landet och om det lämpar sig för lågbudgetliv.

Levnadsomkostnaderna i Egypten kan vara mycket låga, om man vill hålla dem låga och anpassar livet efter det, men de kan också ligga på svensk nivå, om man inte bryr sig om att hålla nere utgifterna. Allt beror på hur man vill leva. Men låt oss se på möjligheten att leva billigt.

Vill du leva lågbudgetliv bör du inte förbise Egypten. Speciellt inte om du har besparingar eller inkomst utifrån att leva på. Man kan leva i utomordentligt billigt. Förutom bostadskostnaden, kan du som ensam långtidsturist eller bosatt leva på mindre 1000 SEK i månaden. Men då får du inte räkna med svensk standard. Låt oss säga att du kan leva hyfsat men inte får kräva nån lyx. Det är till och med möjligt för ett par att leva på 1000 Kr, om de lever sparsamt. Det innebär att man åker buss och tunnelbana, inte taxi, och man äter den billiga mat som faktiskt finns. Dessutom köper man allting på väl valda ställen - och man lär sig pruta effektivt. Det kräver en viss ansträngning att leva så billigt.

De flesta utlänningar i Egypten spenderar i alla händelser onödigt mycket för att de inte vill lära sig elementa av det lokala språket och livet. Låt mig ta några exempel.

De åker taxi överallt, för att de inte kan handskas med arabiskan och de lokala förhållandena. (Ändå måste arabiskan vara ett lika stort problem vid taxiresor. Ett fåtal taxiförare kan engelska.) Jag har under åratal åkt regelbundet  mellan två platser som ligger på varsin sida om Cairo. Om jag åker taxi får jag i nuläget betala ca 100 pund för en enkel resa däremellan. Kanske jag kan prutpressa priset till 80. Åker jag mikrobuss måste jag visserligen byta på en plats, men det går nästan lika snabbt, och kostar 2 + 2:50, alltså totalt 4:50 pund för samma sträcka.

Vill du köpa bananer kan du köpa dem för mer än 15 pund kilot, och ibland kostar de mer än så, i en jättestor supermarket som liknar vad du kan finna i Europa - eller för 5 pund kilot av gatuhandlaren utanför. Skillnaden: gatuhandlaren talar bara arabiska, på snabbköpet kan du åtminstone få prislappar med de siffror du är van vid. 

Kan du pruta kan du få nya jeans för drygt 100 pund. Annars kostar de betydligt mer, även om det är långtifrån så mycket som i Sverige. Men för 1000 pund kan du få ett helt års klädköp, om du prutar och inte kräver modekläder.

Importerade varor däremot är dyra. Tänk inte på att köpa laptop eller kamera i Egypten, det blir lika dyrt som i Europa. Mobiltelefoner däremot finns det billiga, men det är kinesiska kopior.

Importerade matvaror är också dyra. Det är framför allt lokal produktion som är billig.

Den stora kostnaden är boendet. Hotell såväl som restaurangerär naturligtvis uteslutna för lågbudgetbesökaren. Vill du framför allt leva billigt, måste du hyra eget och kunna fixa din mat själv. 

Generellt är bostadsstandarden låg, vill du ha hög standard får du betala därefter. För budgetboende får du nöja dig med lite primitiva förhållanden. I centrala Cairo får du nog ändå räkna med att betala minst 2000 pund per månad för en lägenhet, och kanske lite därutöver. Du måste hyra möblerat, annars får du inte spis och kylskåp, eftersom sånt inte ingår i normal hyra. Det räknas till det lösa möblemanget. Ska du stanna så länge att du själv möblerar och utrustar hemmet, kan du komma undan med lägre hyra, men det lönar sig allmänhet inte om du inte inte stannar flera år. Dessutom ska man vara medveten om att man som hyresgäst inte har rätt till någon service. Då något går sönder, el-ledningar eller vattenkranar eller liknande, betalar man själv reparation eller utbyte. Hyresvärden gör absolut ingenting mer än att han kanske hjälper dig att skaffa hantverkare. Men du betalar. Så tänk på det då du tittar på lägenhet för eventuell hyra. Titta på rör och elkontakter och sånt, så att de inte verkar för dåliga och redo att snart gå sönder. Och naturligtvis ska det inte rasa för mycket murbruk från väggarna eller vara för stora skador i golvets keramikplattor.

Elektricitet är billig. Internet brukar också vara relativt billigt, men det beror lite på vilken typ av uppkoppling man har. TV kommer via parabol och det finns hundratals kanaler. Ett fåtal på engelska.

Utanför storstäderna kan du få en lägenhet mycket billigare, men om du kommer till Egypten som turist vill du nog inte bo i en liten by i nån avkrok.

Läkare och tandläkare är billiga, men såna kostnader ingår inte i mina kalkyler ovan. De handlar bara om nödvändiga, löpande hushållsutgifter för den som vill anstränga sig för att leva billigt.

Frånsett de senaste årens kaos, är väl valda platser i Egypten idealiska för svenska pensionärer. För en modest svensk pension kan du leva som en prins eller prinsessa, det är mycket pengar i Egypten. Och det är lätt att ta sig till Sverige på besök. Nackdelen är väl språket. Engelska går bra i turistkretsar, men vill du verkligen upptäcka det verkliga Egypten, måste du komma utanför dem. Å andra sidan är egyptierna oftast hjälpsamma och har stort tålamod med språkproblem. De kan sammankalla en hel gatas invånare för att hitta nån som kan lite engelska och som kan hjälpa dig. Och det brukar finnas nån.

En annan sak är väl den muslimska kulturen, som många tycker är främmande eller rentav hotfull. Men generellt är den lätt att sammanleva med, om man visar tillbörlig respekt för de lokala sederna. Visst finns det fanatiker, men egyptierna i allmänhet är lång ifrån fanatiska. Jag tror risken att konfronteras med fanatisk Islam idag är mycket större i Europa än i Egypten, om man undviker speciella riskområden.

Här kan du jämföra SEK och EGP.

- - -

Uppdaterad 6 december 2016:


Den senaste tidens devalvering av den egyptiska valutan, vars värde sjunkit drastiskt, har lett till avsevärda lokala prishöjningar. Prishöjningarna har för en del varor samma nivå som kursfallet, men i de flesta fall inte. På det hela taget är Egypten från ett utländskt perspektiv ännu billigare än förut. Det gäller för den som lever på inkomst utifrån, vare sig du är turist eller långtidsvistas i Egypten. En USD gav till helt nyligen 8.83 EGP vid inväxling i bank, idag ger den nästan 18 EGP.

Det finns varor vars pris ökat med 60%, men i de flesta fall är det betydligt mindre. Lönerna ökar inte på samma sätt, för någon som lever på egyptisk lön är situationen mycket problematisk, men har man utländsk valuta har Egypten nog aldrig varit billigare.


Läs också:
Om Uppdateringar

torsdag 3 december 2015

Sosigenes av Alexandria

Sosigenes av Alexandria var den astronom som anlitades av Julius Caesar för att reformera den romerska kalendern. Romarna hade då en månkalender och ville övergå till ett egyptisk system, med solår. Sosigenes kom att skapa vad man kallar den Julianska Kalendern, som togs i bruk år 45 f.Kr.. Den nuvarande Gregorianska Kalendern är en justering av den Julianska. Det betyder att de flesta av oss lever med en almanacka baserad på Sosigenes verk, och, i det yttersta, på egyptiska kalenderprinciper. 

Sosigenes införde år på 365¼-dygn. Ett resultat av det, som vi fortfarande ser idag, är förekomsten av den 29 februari vart fjärde år.

Då jag var barn brukade det skämtas om att kvinnor den dagen kunde fria. Lite forskningsarbete ledde mig till att det härstammar från en Skotsk lag från 1288. Jag har dock inte kunnat hitta lagen, bara påståendet att den fanns. Möjligen är det en skröna.

Men hur var det egentligen med Sosigenes? Vem var han?

Man vet nästan ingenting om honom. Uppgiften om att han anlitades av Julius Caesar kommer från en enda källa, Plinius den äldre.

Man har ibland sagt att han var grek från Alexandria, men det bygger man nog mest på namnets grekiska form. Det säger emellertid inte mycket. Under den Hellenistiska tiden används ibland grekiska namnformer för egyptier också, inte minst i kontakten med romarna. Plinius var en romersk författare och kan förväntas använda namnformer han kan hantera. Därför ska vi inte lita för mycket på att ett grekiskt namn verkligen betecknar en grek. Isis och Anubis, för att ta två exempel, är också grekiska namnformer, och gestalterna som namnen betecknar är verkligen inte grekiska.

måndag 30 november 2015

Storleksblindhet - Egyptiska Supermarkets och Sjukhus

När egyptier talar om en supermarket, är det inte alltid riktigt detsamma som i Sverige. Det kan vara det, det finns ett antal mycket stora, moderna supermarkets, men det kan också vara en mycket liten affär, bara ett krypin. De kallar det supermarket om det är en fast affär med diverse matvaror eller hushållsartiklar. En plats där du kan köpa allt möjligt från godis och konserver till diskmedel. Ibland är det bara en disk utomhus, där försäljaren är under tak men kunden står ute.

Samma blindhet för storlek finns hos sjukhusbegreppet. Ett sjukhus, mostashfa, kan vara vad som helst från ett jättekomplex i stil med Huddinge Sjukhus, till en mottagning med två läkare i nån liten by.

onsdag 25 november 2015

Billigt flyg till Egypten - Visum

Hur reser man billigast från Sverige till Egypten?

Det billigaste sättet att ta sig till Egypten (oberoende av vilken del av Egypten du vill besöka och oberoende av hur länge du vill stanna), brukar vara att köpa en biljett till Hurghada. Om du bevakar priserna och inte är för petig med avresedatum, brukar det gå att få mycket billiga biljetter den vägen. Därifrån kan du ta en billig buss till Cairo och vidare till vilken del av Egypten du vill.

Då du reser in får du i skrivande stund ett 30-dagars visum, vilket senare kan förlängas till tre månader. Visumreglerna ändras dock hela tiden, ibland nästan varje vecka, så hur långa eller hur många visumförlängningar du kan få, kan inte förutses. Dessutom har de deklarerat att en stor förrändrig av visumsystemet är nära förestående. Men vi talar om Egypten, där avståndet är långt mellan ord och handling. Vad som verkligen kommer att hända, om nånting alls händer, återstår att se.

Det bör också sägas att man i nuläget inte bör söka visum innan man kommer. Det är onödigt krångligt och kostar mer pengar. Åk in på 30-dagarsvisum, som du får billigt på flygplatsen, och förläng det i Egypten om du vill stanna längre. Det brukar vara en mycket enkel och billig procedur.

Du behöver ingen returbiljett för att få resa in i landet.

All information i det här inlägget är mycket tidsberoende och kan när som helst bli inaktuell. Innan du reser bör du själv kontrollera vilka visumregler och dylikt som gäller just då.

En förvårande egenhet för Egypten är att regler och lagar ofta är flytande. Det gäller allt, även visum. En ambassad kan tillämpa helt andra regler än ett lokalt visumkontor - och olika visumkontor tillämpar ibland olika regler. Det är alltså inte alltid så enkelt att det överhuvudtaget finns säker information, inte ens från ministerier och andra myndigheter.

Det är utomordentligt riskabelt att lita på egyptiska lagar och regler, i synnerhet om du hittar dem på internet. Även på egyptiska regeringens eller en egyptisk ambassads hemsida. Det är mycket möjligt att du kan mötas av nåt helt annat då du kommer. Om du söker lite på nätet upptäcker du dessutom snart att du får motstridig information från olika källor. Ett skäl till det är naturligtvis att regler ofta ändras, ibland nyckfullt och utan förvarning, och hemsidor uppdateras olika ofta. Men ofta beror det helt enkelt på att olika myndighetsutövare tillämpar olika regler för samma sak.