Transkriberade vokalljud

Jag har fått en fråga om transkription av Egytiska/Arabiska namn. Någon har sett bokstäverna "i" och "e" använda omväxlande i samma namn: Ismail/Esmail. På samma sätt växlas till exempel mellan "u" och "o" (som i Muhammed/Mohammed) respektive "a" och "e" (som i artikeln al/el).

Det här gäller inte bara namn, utan arabiska ord överhuvud då de transkriberas till latinska bokstäver. Som jag tidigare skrivit, finns det ingen allmänt accepterad standard för hur detta ska göras. Dessutom är vokalljuden i Arabiska vaga och oklara, ljuden uttalas olika i olika dialekter och ibland av samma personer, och de ligger ofta mellan ljuden man normalt uttrycker med latinska bokstäver. Ljudet "ä" är t.ex. vanligt, och det transkriberas ibland som "a", ibland som "e".

Förvirringen blir större av att en transkription präglas av målspråket. Man glömmer ofta att europeiska språk uttalar vokalerna olika. För att ta ett exempel - bokstaven "u" beskriver helt olika ljud i t.ex. svenska och tyska.

Egyptierna själva är totalförvirrade då det gäller transkription till latinska bokstäver. De har ju inget fixerat målspråk. Följaktligen finns ingen logik alls i hur de gör det. Man kan se samma ljud transkriberat till olika bokstäver i samma mening, till och med i samma ord. Det förekommer på officiella skyltar, kartor o.d. Då de har nån uppfattning om hur den latinska vokalerna ska uttalas, är de dessutom helt präglade av engelska. Det bäddar inte för enhetlighet, vokalerna i engelska uttalas lite hursomhelst, pga språkets så blandade ursprung. Ta "u" i "united" "furcoat" och "bull"; "i" i "first", "iron" och "bit" eller "e" i "be" och "set". Sen används i transkriptioner ibland "ee" för "i-ljud", något som de fått från engelska ord som "see". Vad de missar där är att "ee" är ett långt i-ljud" och de använder det ibland för kort "i". Och nu har vi bara diskuterat vokaler. Det finns många andra problem med transkriptioner. Att från exempelvis ett transkriberat lexikon läsa sig till hur arabiska ord uttalas är därför mycket svårt, för att inte säga omöjligt.

Det vore bättre att skapa en standard med klara regler baserad på det internationella fonetiska alfabetets struktur,  och att inte låta den påverkas av speciella målspråk. Men vad jag vet, finns inga strävanden i den riktningen.

För att återgå till urspungsfrågan, "Ismail" eller "Esmail"; jag tycker att det ska vara "Ismail", men det är bara min personliga åsikt. Branschen är oreglerad och vildvuxen och allt är möjligt. Det är en hopplös röra.

Läs också:
Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet
Cairo eller Kairo?
Sakkara eller Saqqara?
Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

- - -

Uppdaterad 19 augusti 2019:

Ismail eller Esmail? Häromdagen såg jag nåt transkriptionsmässigt riktigt fult: Esmaeel. Känner man inte till transkriptionsröran och hur den fungerar, skulle man inte kunna se att Esmaeel är detsamma som Ismail.

Säkerheten i Egypten sommaren 2019

Jag får ganska ofta frågor om säkerhetssituationen i Egypten och den har ju varierat kraftigt i olika riktningar under de senaste åren. Landet förekommer mest i utländska media då det händer nåt våldsamt, men det händer inte mer här än nån annanstans. Det finns mycket spänningar, men militär och polis håller landet i ett järngrepp. Delar av Sinaihalvön kan vara riskabla, där råder ett slags krigstillstånd, speciellt i provinsen Norra Sinai. Men tillträde till den kräver tillstånd från militären. Den är utom räckhåll för turister. Det brukar också varnas för landresor över Sinaihalvön, medan Sharm el-Sheikh och området runtom i Sydöstra Sinai anses säkert. Men flyg direkt dit då, ta inte buss från Cairo.

Det sker ett fåtal terroristattentat och de är vanligast runt kristna helger. Risken att råka in i nåt är betydligt mindre än den är i Europa. Om man vill extragardera sig kan man ju undvika att turista kring jul och påsk. (Koptisk jul och påsk.) Dessutom kan det vara klokt and undvika dagarna runt president- eller parlamentsval.

Demonstrationer är numera förbjudna, men om man skulle råka närma sig nåt som liknar en demonstration är det bäst att snabbt avvika. Och diskutera inte politik med egyptier. Vad du än tycker om ditt och datt, håll det för dig själv.

Med lite sunt förnuft kan du turista i Egypten utan nån större risk att råka ut för nåt - inte större risk än det är nån annanstans. Som turist blir du också särskilt beskyddad om nåt skulle hända. Turismen är ekonomiskt viktig för Egypten, turisters säkerhet har hög prioritet. Minsta lilla som händer en turist får genast turismen att sjunka.

Faktum är att den största faran i Egypten, både för turister och andra, är trafiken. Bil- och, framför allt tågtrafik. Olyckor sker hela tiden och massor av människor omkommer. Det är nog klokt att undvika tåg.

Läs också:

Är det tryggt att besöka Egypten?

(Texten är från 2015 då situationen var annorlunda, men den är fortfarande relevant. Hotet från Islamiska Staten har dock avtagit.)

Tågolyckor i Egypten - Officiell Statistik

Lagar om Fotografering i Egypten

Turister & Social Media

 

Tunnelbanans linje 3 och dess pris

Tre nya stationer har öppnat på Cairos tunnelbananelinje 3, en ny linje under stegvis utbyggnad, som då den är färdig ska gå ända till Cairos flygplats. Det är ingen tillfällighet att de nya stationerna premiäröppnades just inför fotbollens Africa Cup of Nations 2019, de ligger nämligen nära Cairo International Stadium och El Salam Stadium, två av de arenor som hyser matcher i turneringen.

Biljettpriset på linje 3 är något högre än på linje 1 och 2. Man får betala 5, 7 eller 10 pund, beroende på resans längd. På linje 1 och 2 motsvarar det 3, 5 och 7 pund.

Då linjen är fullt utbyggd kommer den att utgöra det billigaste alternativet att ta sig från flygplatsen in i Cairo. Om det är särskilt bekvämt att åka tunnelbana i Cairo med en massa packning kan dock betvivlas. Speciellt om det är rusningstrafik. Det gamla talesättet om packade sillar passar i sammanhanget. Rusningsträngseln är närmast outhärdlig.

Här finns en karta över Cairos tunnelbanesystem. Linje 3 är grön.

Läs också:

Tunnelbanan i Cairo

Om Uppdateringar

Africa Cup of Nations - Fotboll

Coupe d'Afrique des Nations, CAN, eller inofficiellt på engelska AFCON, Africa Cup of Nations är den största och viktigaste internationella fotbollsturneringen i Afrika. Den fungerar i princip som ett vanligt fotbolls-VM, fast begränsad till Afrika. Turneringen hålls vartannat år. I år är första gången den hålls sommartid.

CAN pågår just nu och värdlandet den här gången är Egypten. Matcherna spelas i fyra städer: Cairo, Alexandria, Ismailia och Suez. I sin nuvarande form består den av 24 lag i 6 grupper, där alla möter alla en gång. De två först placerade i varje grupp, plus de fyra bästa treorna avancerar till åttondelsfinaler.

Grupperna ser ut så här:

Grupp A: Egypten, Demokratiska Republiken Kongo, Uganda, Zimbabwe

Grupp B: Nigeria, Guinea, Madagaskar, Burundi

Grupp C: Senegal, Algeriet, Kenya, Tanzania

Grupp D: Marocko, Elfenbenskusten, Sydafrika, Namibia

Grupp E: Tunisien, Mali, Mauritanien, Angola

Grupp F: Kamerun, Ghana, Benin, Guinea-Bissau

Gruppspelet är slutfört och Egypten vann Grupp A med tre segrar.

I Egypten är förhoppningarna på hemlandet enorma. Med sju segrar sen CAN startades 1957, är Egypten det framgångsrikaste landet i turneringens historia. (I ärlighetens namn ska det sägas att då de vann den första turneringen 1957, var det bara tre länder som deltog: Etiopien, Sudan och Egypten.)

Den som vill ha mer detaljer om CAN 2019 kan följa allting på Afrikanska fotbollsfederationens hemsida, cafonline. (CAF står för "Confédération Africaine de Football" eller "Confederation of African Football").

Smutsgam - Egyptian Vulture

Man kanske kan undra vad smutsgamen (Neophron percnopterus) har med Egypten att göra, men trots det på svenska nedlåtande namnet, har den stor kulturhistorisk betydelse. Arten finns i Medelhavsomtrådet och österut till Indien. Tyvärr har individantalet på några decennier minskat drastiskt; idag är smutsgamen akut utrotningshotad i hela sitt utbredningsområde.

Egyptian Vulture

Photo: Wildfaces/Pixabay (CC0/Public Domain)

 

 
På engelska kallas denna rovfågel "Egyptian vulture" och ibland Pharaoh's chicken. Den anses tillhöra den äldsta grenen i gamarnas evolution.

Namnet Neophron, kommer från grekisk mytologi och det finns en makaber historia om detta.

Aegypios, Neophrons vän, hade en kärlekshistoria med Timandra, Neophrons mor. Neophron var upprörd över detta förhållande och ville hämnas. Han, i sin tur, lyckades förleda Aegypios mor, Bulis, och få henne att gå in i det mörka rum där Timandra och Aegypios snart skulle mötas. Därefter fördröjde han sin mors inträde i rummet samtidigt som han fick Aegypios att gå in och, av misstag, ha sex med sin egen mor. När Bulis, Aegypios mor, upptäckte detta, stack hon ut sin sons ögon och begick därefter självmord.

Aegypios bad Zeus om hämnd, varpå Zeus förvandlade Aegypios och Nephron till gamar.

Egyptian Vulture

Photo: fda54/Pixabay (CC0/Public Domain)

Den andra delen av namnet Neophron percnopterus, betyder "svartvingad". Benämningen kommer från Linné, som 1758 (i tionde upplagan av Systema Naturae), gav fågeln det systematiska namnet Vultur percnopterus.

 

Att kalla smutsgamen "svartvingad" låter överdrivet - men trots att en vuxen fågel är huvudsakligen vit, har den svarta fjädrar på vingarna.

I det gamla Egypten var gamen en kunglig symbol, helgad åt Isis, och Faraonisk lag beskyddade den. På den tiden lär den ha varit en vanlig syn på gatorna i städer.

Från ett tempel i Kom Ombo

Photo: LorettaLynn/Pixabay (CC0/Public Domain)

Gamen associerades också med gudinnorna Mut och Nekhbet, och den finns också som hieroglyfiskt tecken. Uniliteralt står det för det glottala ljudet /ɑː/.

I Biblen omnämns smutsgamen under sitt hebreiska namn, racham, eller rachamah. På arabiska kallas den al-rakhmat al-misriyya.

Ishockey-VM i Egypten?

Kunde man se ishockey-VM i Egypten? Ingen TV-kanal där sänder väl ishockey?

Nej, det är riktigt - ingen TV-kanal i Egypten sänder ishockey. Men man kunde se det på internet, på Internationella Ishockeyförbundets YouTube-kanal. Alla matcher streamades där och finns även tillgängliga i efterhand.
 

Så det är möjligt och okomplicerat att i Egypten se alla matcher i ishockey-VM pga att det inte finns nåt intresse för ishockey i Egypten. Där det finns intresse har det sålts TV-rättigheter och där är Internationella Ishockeyförbundets YouTube-kanal blockerad. Men där det inte finns nån som har rättigheter, är de generösa nog att låta vem som helst se vad som helst, bara man har internet.

Finland blev nya världsmästare. Vi får säga grattis till Finland. Det var faktiskt välförtjänt. Man kan vinna eller förlora en match på tillfälligheter, men man vinner inte tre matcher i rad över respektive Sverige, Ryssland och Canada utan att vara bra.

Världens bredaste hängbro

Cairo är en delad stad, med Nilen som en gränslinje rakt igenom. Sålunda finns där en rad broar som förbinder östra sidan med den västra. Broarna är flaskhalsar i den tunga Cairotrafiken

En ny bro invigdes i Cairo den 15:de maj i år. Den förbinder nordöstra Cairo med västra Cairo och kallas "Rod El-Farag Axis Bridge" eller "Tahya Misr Bridge".

En ny bro över Nilen är väl inte i allmänhet nånting särskilt anmärkningsvärt, men den här bron är speciell och har redan fått ett officiellt "Guiness World Records' certificate". Den är vad de kallar "the widest suspension bridge in the world". "Suspension bridge" ska väl rätteligen kallas "hängbro" på svenska. Dess bredd är 67,36 meter, och det ska alltså vara världsrekord.

Det sägs också att det var ett mål vid konstruktionen att det skulle bli ett världsrekord.

För övrigt är bron 540 meter lång och har sex-filig körbana i båda riktiningarna. Den bärs upp av 92 meter höga torn och 160 kablar.

Edgar Allan Poe & Egypten

Under 1800-talet exploderade intresset för Egypten, inte minst pga Napoleons fälttåg dit i slutet av 1700-talet, de följande framstegen i att tyda hieroglyfer och stora arkeologiska fynd  under seklets gång. Det mystiska Egypten med de märkliga sedvänjorna retade fantasin och stimulerade, som vi redan sett, litteraturen. Conan Doyle och Lovecraft var två exampel av många. Ett annat är Edgar Allan Poe. Men i sammanhanget känns Poe bara tråkig. Hans Egypten har ingen mystik.

 Edgar Allan Poe

Daguerreotype, känd som "the Annie Daguerreotype", 1849

Fotograf okänd. Bilden är beskuren.

 

I tolv av Poes verk nämns Egypten, men även om jag generellt gillar Poe, måste jag säga att landet spelar en marginell och föga imponerande roll i hans verk. I många ämnen visar han djup kunskap och stor kreativitet i tänkandet och fantasin, men om Egypten är det ytligt och ganska meningslöst. Utan tvivel var han inte bekant med egyptologin ens på den relativt begränsade nivå den vid tidpunkten befann sig. Hans kunskap är bristfällig och han saknar helt förmågan att få det egyptiska inslaget fascinerande och fantasieggande. Egentligen känns det som han inte har nåt verkligt intresse för landets verkliga eller mytiska kultur,  utan nämner det lite här och där för att haka på vad som vid tiden vad "modernt".

Conan Doyle & Egypten

Sir Arthur Conan Doyle, Sherlock Holmes upphovsman, skrev mycket annat än Sherlock Holmes under sin karriär. Berättelser som "The Mummy" och "The Ring of Thoth" är tydligt egypteninspirerade. Precis som Lovecraft, är det det mystiska Egypten som figurerar i Conan Doyles historier, men, till skillnad från Lovecraft, besökte han verkligen landet. Det skedde 1846 och han reste aldrig dit igen. Som typisk brittisk kolonialimperalist föraktade han den egyptiska kulturen, ändå fascinerades han av arkeologiska fynd och mumier och bidrog till bilden av mystikens Egypten i samtidens litteratur. Han framställer dock oftast magin som illasinnad, helt i linje med sitt ingrodda egyptenförakt. (För kolinialtidens britter var allt obrittiskt illasinnat och barbariskt.)

 Sir Arthur Conan Doyle 1914

Foto: Arnold Genthe

Public Domain

Lustigt nog är det framför allt föremål från Egypten som dyker upp i berättelserna. Den enda historien som verkligen utspelar sig i egyptisk miljö är "The Tragedy of the Korosko" från 1898, som egentligen mer handlar om samtidens Sudan.

Egypten, Lovecraft och Bloch

I Europa (och Nordamerika) har det länge levt en föreställning om det antika Egypten som mystikens, magins och den esoteriska visdomens vagga. Oavsett hur sann eller falsk den bilden var eller är, påverkade den djupt europeisk konst, litteratur och filosofi under århundraden. Det återspeglas hos många europeiska och nordamerikanska författare.

H.P. Lovecraft (amerikansk författare, 1890-1937) är en portalfigur i den litteraturgenre som vi i brist på bra svenska termer får benämna "speculative fiction". Hans berättelser påverkade och påverkar fortfarande ett stort antal författare. Lovecraft var fascinerad ev egyptologi, men det var den europeiska bilden av Egypten som inspirerade honom. Ingenstans är det så tydligt som i "Nyarlathotep", en berättelse om en återupplivad egyptisk trollkarl. Förutom i berättelsen som bär hans namn, förekommer gestalten också i ett antal andra av Lovecrafts berättelser.

Lovecrafts viktigaste verk är kanske skapandet av de så kallade Cthulhu Mythos och den kosmologi i vilken de ingår. Ett viktigt inslag är de gamla gudarna, "The Great Old Ones", en sorts ofattbara kosmiska urväsen inför vilka människorna är hjälplösa.

En annan författare, Robert Bloch, inspirerades av Lovecraft och skrev också Cthulhu Mythos. I en serie kallad Robert Blochs egyptiska historier, räknar han ett antal egyptiska gudomar till "The Great Old Ones": Anubis i "The Great Opener of the Way", Bastet i "The Brood of Bubastis" och Sebek, en gestalt som motsvarar den gamla egyptiska krokodilguden Sobek.

Vill du läsa H. P. Lovecraft? Här finns "The Complete Works of H. P. Lovecraft" gratis.

Föredrar du ljudböcker, kan du finna verk av såväl Lovecraft som Robert Bloch här.