Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

måndag 9 januari 2017

Den Egyptiska Valutans Fall & Det Billiga Egypten

Det egyptiska pundet ligger fortfarande på en nivå runt 18-19 EGP för en USD. Det tycks ligga relativt stabilt där, och kursen har närmast stärkts marginellt. Om det inte händer något oförutsett, tror jag att vi får se en kurs på mellan 17 och 20 EGP per USD ett tag framöver. Men det beror inte bara på värdet av EGP som sådan, utan även på förändringar i dollarkursen. Förut var EGP bunden till dollarn, men så är inte längre fallet - även om dollarberoendet naturligtvis är stort. Ändå, om man ser till turism och export, är Europa helt dominerande.

Den snabbt försvagade valutan har skapat stora problem i Egypten, då affärsmän, speciellt inom importbranschen, ofta har skulder i dollar (för inköp utomlands) som de ska betala tillbaka med inkomster (försäljning i Egypten) i EGP. Skulderna har i ett ögonblick mer än fördubblats och de hotas av konkurs.

Priserna i Egypten har gått upp på i stort sett allt, men i skiftande grad. Ett fåtal varor har i stort sett följt kursfallet, men i stor utsträckning har prishöjningarna inte varit i paritet med kursfallet, och arbetskraft har nästan oförändrat pris. För lokalbefolkningen är det en katastrof, eftersom få tjänar mer pengar än förut, i alla fall inte mer än marginellt mera, samtidigt som levnadsomkostnaderna stigit kraftigt. Från ett valutautländskt perspektiv, däremot, är Egypten idag billigare än nånsin.

Vill man t.ex.köpa fast egendom såsom mark, hus, eller lägenhet, har priserna visserligen stigit med i genomsnitt 50%, men då valutan samtigt fallit mer än 50% har priset från ett valutautländskt perspektiv fallit ca 25%. (Procentatsen är en grov uppskattning av ett genomsnitt, nästintill en gissning, baserad på ett ganska litet antal exempel, så ta inte de exakta siffrorna för allvarligt, de illusterar huvudsakligen principen - prisökningen är i själva verket mycket olika på olika objekt.)

Prisnivån, på det mesta, tenderar dock att stiga nästan dag för dag, så det är möjligt att prisökningar snart äter upp mycket av den valutautländska fördelen från valutafallet. Det återstår att se. Men just nu är Egypten ohyggligt billigt.

Valutakurserna är något olika hos olika banker och växlingskontor. Här kan du jämföra dollarkursen hos olika egyptiska banker.

Läs också:

söndag 1 januari 2017

Egypten & Bärnsten

Bärnsten är fossilt harts eller kåda av vissa träd. Dess kemiska sammansättning varierar, eftersom det finns olika källor till hartset. Färgen varierar också, mestadels mellan gult och orange-brunt, men nästan varje färg är möjlig, även om alla utom gult till brunt är sällsynta. Bärnsten är transparent eller genomskinlig, ibland ogenomskinlig, och kan ha inslag av fossila insekter eller andra organismer som fångats inuti för länge sedan och konserverats.

Bärnsten har ingen kristallstruktur, den är amorf; och den är mycket lätt, den flyter i saltvatten. Den är fluorescerande i ultraviolett ljus, smulas inte sönder lätt och brinner i eld. Från den senare kommer det tyska ordet för bärnsten, "Bernstein", bränn-sten. På Engelska kallas den "amber". Ett ord som tros kunna härledas från arabiska "anber". Detta är i själva verket något annat: en substans som utsöndrats av spermacetivalar (kaskelotter) - ett ämne som ofta förväxlats med bärnsten. I gamla litterära källor är det inte alltid klart vilket av ämnena ordet refererar till.

På franska finns det en klar distinktion. Det fossila hartset kallas "amber jeune" (gul amber) och utsöndringen från kaskelotten kallas "amber gris" (grå amber). I slutet på 1400-talet togs "ambergris" upp i engelskan, där man nu har distinktionen mellan "amber" och "ambergris".

Även om det i princip finns överallt, är Östersjöns stränder den klassiska källan till bärnsten. Kaliningradområdet ensamt anses ha ca 90% av världens kända tillgångar. Mycket högkvalitativ bärnsten bryts också i Burma.

De gamla egyptierna använde bärnsten som de antagligen fick genom direkt eller indirekt handel med östersjö- eller nordsjöområdet. Man har hittat bärnstensobjekt i egyptiska gravar och till och med under huden på händerna hos mumier. Ämnet har förmodligen använts pga sina konserverande egenskaper.

Det finns också skriftliga belägg för att egyptierna förvarade donerat blod i bärnstenskärl, vilka skulle ha förhindrat blodets koagulation. De ska också ha använt bärnsten för implantat.


måndag 19 december 2016

Mat & Fetma i Egypten

Den genomsnittliga maten i Egypten är förfärlig. Dvs, det finns förutsättningar för god kost, men det genomsnittliga egyptiska kosthållet måste ses som ett stort kollektivt självmord. Maten består till huvudsak av kött, bröd, socker och en matolja så dålig att den måste betraktas som ett farligt gift. Köttet är dessutom nästan 50% fett, och de äter gärna de vita fettslamsorna. Det finns massor av frukt och grönsaker i Egypten, och det är billigt. Ändå äts det mycket marginellt, och grönsaker är för det mesta tillagade och helt genomdränkta med den skadliga matoljan. Och använder de inte matoljan, tar de "zebda" i stället. Det brukar översättas med "smör" och är en förfärlig fettkälla.

Fetma är utbredd i Egypten, inte minst bland kvinnor. För det stora flertalet verkar det inte vara nåt estetiskt problem. Skönhetsidealet dikterar i de breda folklagren, speciellt lägre medelklass och därunder, och det är den egyptiska majoriteten, att man ska vara fet. Det anses snarast vara ett skönhetsfel att vara smärt. Då tror de inte man äter tillräckligt. Och att äta mycket är viktigt i Egypten. De flesta äter kopiöst.

Om en man gifter sig och förblir smärt, klandras hustrun för att hon inte lagar bra mat. Om hustrun förblir smärt, klandras mannen att han inte försörjer henne bra om hon inte ens har tillräckligt med mat. De som faktiskt vill förbli smärta har att formligen kämpa mot det sociala trycket från släktingar och omgivning. Det är inte unikt för Egypten, tendensen finns i alla länder med utbredd fattigdom (där det är status att kunna äta mycket och vara fet) och det är nog inte så särskilt länge sen det var så i Sverige också. I sanningens namn måste man tillägga att det finns samhällsklasser även i Egypten som nåtts av hälsomedvetande och ett smärt skönhetsideal, men de tillhör minoriteten.

Fetma är ett världsomspännande problem, men Egypten är möjligen värre än många andra. Jag kom en gång att samtala med två turister som satt och pratade på en stenmur i Cairo. En var från Libyen och en från Sudan. Libyern var så oerhört intresserad av egyptiska kvinnor och betraktade dem ingående. Han sa att han aldrig sett så många feta kvinnor. De var så "kebiiiiira", stora, och så gjorde han en gest som en skrytande storfiskare med armarna för att visa omfånget. Så såg de definitivt inte ut i Libyen. Plötsligt utbrast han att han inte förstod hur de kunde ha sex, man "kunde ju inte nå in till nåt bland alla de fettvalkarna".

Men egentligen vet jag inte om Egypten är så mycket värre än Europa. Problemet är väl att ytterst få ser fetman som ett problem. De vill äta sig feta. Dessutom kan man lite tillspetsat säga att ingenting anses kunna ätas som inte dryper av fett och socker.

Motion är också något okänt för den egyptiska majoriteten. Det förekommer i urban överklass och övre medelklass, men annars tar de inte ett onödigt steg. Ska de några hundra meter, tar de bil, buss eller tuktuk, de går inte.


onsdag 14 december 2016

Slöja - Hijab & Niqab

De flesta kvinnor i Egypten är beslöjade enligt muslimsk sed. Det finns dock en ganska stor minoritet, framför allt i större städer, som går barhuvade med håret fritt. Många av dem är kristna, men också sekulerade skikt av överklassen eller övre medelklassen. Det är så pass vanligt att det inte väcker uppseende. Och andra sidan sägs det att mer än 80% beslöjar sig, och det stämmer relativt bra med det intryck man får från folklivet.

På den mer konservativa landsbyggden ser man dock sällan barhuvade kvinnor, och de man ser är i regel kristna, inte muslimer

Gissningsvis en ungefär lika stor (eller kanske något större) andel som de barhuvade utgörs av dem som bär niqab, vilket betyder att de döljer hela ansiktet utom ögonen.

Den stora, majoriteten täcker alltså huvudet och håret, men ansiktet är fritt. Det bär hijab [حجاَب], i motsats till niqab [نقاَب], som alltså täcker ansiktet.

Ordet "hijab" uttalas "higab" i Egypten. Bokstaven ج uttalas i allmänhet som "g" på egyptisk arabiska men som "j" på standardarabiska (engelskt "j", alltså närmast "dj"). Det finns massor av exempel på såna ord. Hijab-higab (huvudscarf), jibna-gibna (ost), hajj-hagg (pilgrimsresa till bl.a. Mecka), osv.


fredag 9 december 2016

Svenska ord härledda från Fornegyptiska

Finns det några ord i svenska som kan härledas från fornegyptiska, ett av världens äldsta språk?

Hur förvånande det än kan låta, är svaret ja, även om all etymologi är något av spekulation då man kommer mycket långt tillbaka i tiden. Några exempel är arm, endiv, bark, natron, ammoniak och aura. Troligen även nebulosa, och kanske hundrasen whippet.

Även om det inte är vad de flesta etymologiska ordböcker säger, kommer nebulosa sannolikt från fornegyptiska "neb", vilket var den spiraliserande kraften i universum.

Whippet kommer möjligen från fornegyptiska guden "Upaut", vilket jag har skrivit om tidigare.

I det sammanhanget kan jag inte låta bli att nämna det vanliga engelska ordet "satisfy", som kan härledas från den fornegyptiska gudinnan "Satis", vilket var en översvämningsgudinna och betyder "nog" eller "tillräckligt". Andra exempel på engelska ord som kan härledas från fornegyptiska är "ivory" och "ebony".


söndag 4 december 2016

Egyptiskt Mobilnummer

Om du som egyptenbesökare vill ha ett egyptiskt mobilnummer, kan du använda kontantkort. Det finns tre operatörer; Mobinil, Etisalat och Vodaphone. Att köpa ett SIM-kort är inte helt enkelt. Man måste legitimera sig och de säljer inte SIM-kort till utlänningar om man inte går till speciella Mobinil-, Etisalat- eller Vodaphone-affärer.

Det är enklare att en egyptier köper det åt dig. Om du känner nån i lokalbefolkningen är det naturligtvis bäst. Annars kan du alltid få nån turistjägare att göra det åt dig. Men då får du betala honom nåt för det. De brukar också kunna göra det i telefonaffärer.

Innan ett SIM-kort kan användas, måste det aktiveras med ett telefontsamtal till operatören, och det man får är instruktioner på arabiska. Även då behövs det hjälp av en egyptier om du inte kan arabiska själv.

Efter att ett SIM-kort använts ett tag ringer de från operatören och begär personuppgifter: namn, adress, ID-kortsnummer, osv. Då behöver du defintivt hjälp av en egyptier. Det händer däremot inte att de kräver detta förrän efter flera veckor, ibland månader. Om du använder kortet bara under ett kort eller måttligt långt besök behöver du inte bekymra dig om det steget.

Pengar att ladda kontantkortet med kan köpas i olika valörer i kiosker och mataffärer och på flera andra ställen. Det är mycket lätt och lättillgängligt - och samtalskostnaden i Egypten är relativt låg.


söndag 27 november 2016

Några kryddor på Egyptisk Arabiska

Vi fortsätter ordlistan med kryddor:

persilja - badonis - بقدونس
kanel - 'irfa - قرفة
ingefära - ganzabiil - جنزبيل
kummin - kamoon - كمون
gurkmeja - korkom - كركم
koriander - kuzbara - كزبرة
nejlika - 'oronfil - قرنفل
timjan - zahtar - زعتر

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

söndag 20 november 2016

Egyptiska Fantasisedlar - Egyptian Currency Design Challenge

Det har startats en tävling om design av nya egyptiska sedlar, "Egyptian Currency Design Challenge". Observera att  tävlingen är organiserad privat av en grafisk designer, som vill “showcase Egyptian art and culture through the exchange of visions, understandings and ideas specific to Egyptian designers”. Den är inte officiell och har ingen anknytning till Egyptiska Centralbanken, som, då tävlingen fått mycket uppmärksamhet, gick ut med ett officiellt uttalande där de bestämt tar avstånd från den. Konstnärligt kan den dock vara av visst intressse.

Inkomna förslag visas på den här Facebooksidan.


söndag 13 november 2016

Mahmoud Abdel Aziz (1946-2016) och Egyptisk Film

Den 12 november dog Mahmoud Abdel Aziz. Han är förmodligen okänd för det stora flertalet svenskar, men han var ett stort namn i Egypten, där hans begravning idag (13 november 2016) visades på TV.

Mahmoud Abdel Aziz var skådespelare, känd från film, teater och TV i Egypten och hela den arabisktalande världen. En kortfattad biografi på engelska finns här.

Egyptisk film är inte så välkänd utanför arabisktalande länder, men det är en stor industri och ett litet antal skådespelare med egyptiskt ursprung har blivit internationellt kända. Den hittills mest kände är förmodligen Omar Sharif (1932-2015), som bland annat spelade huvudrollen i storfilmen Doktor Zjivago.

En egyptisk-amerikansk skådespelare, Rami Malek, är just nu aktuell för rollen som Freddie Mercury i en kommande film, Bohemian Rhapsody, om rockgruppen Queen.


fredag 4 november 2016

Turistjägarna

Många egyptier har ett mycket osunt förhållande till pengar. Om du stannar länge i Egypten kan du inte undgå att konfronteras med det och kanske irriteras på det. Men även den tillfällige besökaren bör vara beredd på detta och stålsätta sig mot det.

Givetvis gäller det inte alla egyptier, men som tillfällig besökare möter du framför allt ett speciellt folkskikt: den stora grupp egyptier som lever på att skinna turister, turistjägarna. Numera, då turismen nått en lågpunkt, har de vissa problem, men annars hade de ett alltför lätt liv och tjänade mycket pengar utan nån större ansträngning. Det har gjort dem arbetsovilliga medan de samtidigt har ett efter egyptiska mått alldeles orealistiskt krav på pengar. Kort sagt, de är hänsynslösa och själviska i sin jakt på lättförtjänta pengar, och de drar sig inte för att direkt lura och bedra. Det här befolkningsskiktet består säkerligen av mer än 2 miljoner människor.

Utlänningar, speciellt européer och amerikaner, anses vara vandrande penningutdelare, och förväntas vara generösa långt bortom ordets egentliga innebörd. Det tror också att alla utlänningar är stenrika. Jag har mött egyptier som på allvar tror att alla européer har minst fyra miljoner EUR på banken! Sanningen är att många av de egyptier som är värst därvidlag, har mycket bättre ekonomi än den genomsnittlige européen. Dvs, de har sannolikt mer pengar (reellt sett) än du, problemet är bara att de inte kan handskas med dem. Resultatet är alltid att de är utan pengar, men tro inte att det är synd om dem. De har slösat bort sina. De är experter på att spendera mycket pengar och få väldigt lite för dem. Det spelar ingen roll hur mycket pengar de drar in, de skulle alltid vara utan ändå. Och de klagar alltid på att de inte har några pengar.

Det mest irriterande är nog att de anser att de har rätt att bli givna pengar och de hittar på allt för att du ska ge dem nåt. Till och med tiggarna på gatorna har ibland flera stora hus, ny bil och pengar på banken, de utnyttjar bara folks generositet och turisternas okunnighet. Det gäller naturligtvis inte alla, det finns genuint fattiga människor i Egypten, och de är många, men som tillfällig besökare är det i allmänhet inte dem du möter.

Turistjägarna hittar du överallt där turister förväntas dyka upp. De finns bland taxiförare, hotellpersonal och i vissa affärer i turiststråken - men många sitter utmed gator och torg och väntar på turister, på sina offer. Då någon tilltalar dig på gatan på bristfällig engelska, är det förmodligen en turistjägare. Han erbjuder sin hjälp, och vill dra dig runt till affärer och sevärdheter där han får kommission på vad du spenderar - fast det där med kommissionen talar han inte om för dig. Sen hoppas han du ger honom nånting för hans hjälp också. Det behöver du naturligtvis inte göra, han har redan tjänat mycket på dig om du handlat i nån affär han har tagit dig till.

Är han riktigt skrupelfri vill han bli vän med dig, bjuder dig hem och "odlar" din vänskap. Det är en falsk vänskap som helt går ut på att han förväntar sig att tjäna pengar på dig, helst mycket pengar.

Om du tycker du har nytta eller glädje av såna här figurer står det dig naturligtvis fritt att anlita dem. Man kan inte förneka att de har stor lokalkännedom och kan hjälpa dig spara tid om du vet vad du söker efter. Å andra sidan, var inte överdrivet generös mot dem. Det är de inte värda. 

Priserna du som turist möter är hutlösa. Du kanske tycker det låter billigt, men de pris de ger dig är säkert minst 2-3 gånger högre än de ger en egyptier. Därför måste du alltid pruta, och det är bra om du kan ha nån uppfattning om en realistisk prisnivå innan du shoppar i Egypten. De kan tiodubbla priset för dig och lita på din okunnighet, att du inte förstår att du faktiskt kan få varan för en tiondel av summan. Det gäller även tjänster som en taxiresa.

Sen bör du vara medveten om att en stor majoritet i Egypten lever på strax under 2000 EGP per månad. Det får nog betraktas som jämförbart med en svensk medelklassnivå. Prisnivån är låg. Det är alltså inte alls rimligt om någon vill ha 1000 EGP för att guida dig en dag. Du, med svensk ekonomisk nivå i bakhuvudet, tycker kanske det låter rimligt (och det är vad turistjägaren kallt räknar med), men det är alltså ett oerhört överpris för en dags arbete i Egypten.

Det finns också ett fult trick att ta med dig nånstans, visa dig nåt, eller till och med köra dig nånstans i bil, och först efteråt säga att de vill ha betalt för det. Betala aldrig under såna omständigheter! Vill de ha betalt ska de tala om det innan de gör nåt, så att du kan säga ja eller nej, inte ge sken av att göra dig en tjänst eller bjuda på skjuts och först efteråt säga "Jag vill ha 300 Pund". Så gör de systematiskt. Bara säg att du inte har mer pengar med dig.

Visa aldrig hur mycket pengar du har på dig och svara inte om de frågar. Vet de hur mycket pengar du har med dig, hittar de på ett sätt att få dig att spendera dem. 

Slutligen måste jag påpeka att det jag nu sagt gäller det speciella turistjägarskiktet i befolkningen, inte alla egyptier. Det finns oerhört många snälla, hederliga och hjärtegoda människor i Egypten. Men om du kommer som turist utan att i förväg känna nån i lokalbefolkningen, träffar du endast sällan på nån utanför turistjägarskiktet.