Om bitcoins juridiska status i Egypten

Jag har fått en fråga om bitcoin eftersom en läsare har funnit motsägelser mellan vad jag har skrivt och vad Wikipedia säger. Wikipedia skriver att bitcoin är förbjudet ("illegal") i Egypten eftersom Dar-al-Ifta, den högsta instansen för Islamisk lag i Egypten, deklarerat bitcoin som haram, förbjudet. Wikipedia skriver därför: "Egypt’s Dar al-Ifta, the primary Islamic legislator in Egypt, has issued a religious decree classifying commercial transactions in bitcoin as haram (prohibited under Islamic law)."

Jag skrev om den deklarationen, samtidigt skrev jag att bitcoin inte är förbjudet, att det faktiskt inte finns någon lag om bitcoin i Egypten överhuvud taget.

Först ska vi vara medvetna om att lag från Dar-al-Ifta inte är bindande i Egypten om lagen inte också gått genom parlamentet, om det inte rör islamisk familjerätt. Parlamentet följer i regel vad Dar-al-Ifta säger, då det gäller saker som rör den islamiska familjerätten, den gren av juridiken som i Egypten uttryckligen (enligt tradition och konstitution) hör till religionen; islamisk rätt tillämpas för muslimer; kristna och judar har sina respektive kristna och judiska lagar. Detta är "personal status law". Men Egypten är ingen islamisk stat i den meningen att allt i staten regleras enligt islamisk lag. Affärslivet, till exempel, följer en lag som har fransk förebild. Dvs, islamisk rätt kan vara vägledande för lagstiftarna i parlamentet även i grenar av juridiken som inte berör familjerätt, men den är inte bindande för lagstiftningen, och parlamentet har inte stiftat någon lag om bitcoin, varken för eller emot.

Dessutom; ett uttalande som det om bitcoin faller närmast utanför Dar-al-Iftas kompetensområde i Egypten, där, som jag just nämnde, islamisk rätt är begränsad till familjerätten. Det betyder alltså ingenting rent rättsligt. Det är ingen Egyptisk lag, bara ett uttryck för en moralisk ståndpunkt. Många muslimer känner sig tvungna att följa det för att det uttalats av en islamisk auktoritet, men ingenting händer om de bryter mot det. Det är överhuvudtaget ingen Egyptisk lag.

Därmed inte sagt att det inte skulle kunna bli lag. Den dag parlamentet står redo att diskutera bitcoin kan man förvänta sig att många - men inte alla - ledamöter moraliskt ser Dar-al-Iftas uttalande som vägledande. Men hittills har bitcoin inte varit på politikernas agenda. De har mycket annat att tänka på.

Personligen tycker jag att den officiellt uttalade motiveringen till Dar-al-Iftas deklaration är i högsta grad betänklig. Bitcoin deklarerades haram för att det inte legaliserats av en stat. Det finns alltså ingen som helst motivering som baseras på islamisk lag, det är bara en personlig åsikt hos dem som står bakom uttalandet.

Om vi lämnar Egypten för ett ögonblick och betraktar hela Islam i allmänhet så är bitcoin, ur rent islamisk synpunkt, problematiskt. Då man börjar fundera på om bitcoin är haram eller inte och varför, måste man också titta på hur det står till med "vanliga" fiat pengar. Det är nog ingen större tvivel om att de är haram. Förenklat kan vi säga att enligt islam måste pengar baseras på nånting, och nutidens valutor har bara ett värde för att ett värde deklarerats av staten. Det finns faktiskt ingenting bakom, mer än att folk tror på pengarnas värde. Så länge valutorna baserades på guld eller silver var det inget större problem, men valutorna nuförtiden är egentligen ingenting. Islamiska lärda har "löst" det genom att säga att såna pengar är halal (tillåtna) om de legaliseras av en stat. (Och det är väl detta som ligger bakom uttalandet om bitcoin.) Men det är ett argument som inte har nånting att göra med islam, det är bara ett praktiskt sätt att gå staten till mötes. En eftergift, om man så vill.

Så vad ska vi säga om bitcoin?

Jag vill inte uttala mig om hurvida bitcoin religiöst är haram (förbjudet) eller halal (tillåtet), Vardagsegyptologen är inte rätt forum för en mer ingående analys av islamisk rätt - men det finns ingen lag i Egypten om bitcoin; det är i skrivande stund inte olagligt.

Malmö Arab Film Festival 2019

Den 4 till 8 oktober, hålls i Sverige Malmö Arab Film Festival (MAFF). Där visas 120 filmer från Arabvärlden och Nordafrika, det så kallade MENA-området. (MENA står för Middle East and North Africa.) Naturligtvis ingår där egyptiska filmer, Egypten är hela regionens motsvarighet till Hollywood och har den äldsta och största arabiskspråkiga filmindustrin.

För den som är intresserad är festivalen ett bra tillfälle att se egyptisk och arabiskspråkig film.

Jag har sett spellistan och det finns filmer av många olika slag, men jag vill framhålla två.

Den första är "El Fares wa el Amira" (Riddaren och Prinsessan), som enligt uppgift ska vara Egyptens första animerade långfilm.

Sen visar de den fantastiska "Yomeddine" (Judgement Day), som mycket väl kan vara den bästa egyptiska filmen någonsin. Filmen, som regisserats av Abu Bakr Shawky, handlar om en leprasjuk (spetälsk) pojke som av sina anhöriga lämnas i ett leprosarium (en spetälskekoloni - jodå, sånt finns fortfarande), varifrån han långt senare, botad, ger sig iväg för att hitta sin familj och återförenas med dem. Det är en sån film som man, då man sett den, aldrig glömmer.

Uppdaterad artikel: Transkriberade vokalljud

Artikeln "Transkriberade vokalljud" har uppdaterats.

Henna

Henna är ett brunt eller rödbrunt färgämne, härlett från en växt, Lawsonia inermis. I Europa är det mest känt som hårfärgningsmedel. Det har dock en lång tradition i Västasien och Nordafrika som en slags tatueringsfärg. Det vill säga, det kallas ofta tatuering, men det är strängt taget inte nån tatuering alls, utan snarare målning på huden som binds till proteinet i dess ytskikt och därför består en vecka till tio dagar, varefter det tonar bort. Beroende på hur det hanteras kan färgen bli alltifrån rödbrun till närmast svart.

Vad som saluförs som henna är inte alltid ren henna, det kan finnas kemiska tillsatser eller rentav inte vara henna alls, utan kemiska färgämnen i samma färg. De kemikalierna kan vara allergiframkallande. Allergi för äkta henna är däremot ytterst sällsynt.

I området från Indien till Marocko, målar man ofta kropparna och framför allt händerna på brudar med henna före giftermålet. Det ha förekommit i tusentals år och verkar ha börjat som en fertilitetsrit, att bruden ska bli fruktsam. Men det görs och har gjorts i många andra sammanhang och det kan ha börjat på olika ställen av olika skäl. Det finns belägg för att det i minde Asien förekom redan på bronsåldern.

"The Night of Henna" firas eller har firats av Muslimer, Judar, Sikher, Hinduer och Zoroastrier - dvs folk i hela det område där hennaväxten naturligt växer. Den firas kvällen före den verkliga bröllopsfesten, och är en fest i sig.

I Egypten är henna på händerna, ibland fötterna och i vissa fall delar av övriga kroppen ganska vanligt, och brudar har nästan alltid bemålats med henna. Ibland är det illa utfört, det finns inte riktiga konstnärer i varje by - och konst är det, i alla fall då det är kvalificerat gjort.

Vi har läsare som förbereder turistande i Egypten med att läsa Vardagsegyptologen och om du ska besöka Cairotrakten och vill få en riktigt traditionell hennamålning, kan vi arrangera det. Det kräver en liten utflykt strax utanför Cairo, men det är ingen lång resa. Målningen måste torka och sen delvis skapas av, så det tar lite tid. Räkna med 4-5 timmar (inklusive restid) om det bara gäller händerna. Är det mer som ska bemålas tar det naturligtvis längre tid. Pga att konstnären är kvinna, och, som är vanling med hennamålare, arbetar i hemmet, är det bara kvinnor som kan komma ifråga.

Eftersom konstnären bara talar arabiska och normalt arbetar med lokalsamhället, kommer ni att åtföljas av en lokal kvinna som hjälper med översättning (arabiska-engelska) och åker med er från Cairo och tillbaka igen efteråt. Den lilla resan erbjuder inga speciella sevärdheter, men visar kanske lite av egyptiskt vardagsliv utanför turiststråken. Speciellt om ni åker som lokalbefolkningen gör. Annars är naturligtvis taxi också möjligt, om ni tycker bekvämlighet har högre prioritet än att hålla en låg prisnivå.
  

Jag kan inte här säga nåt säkert om priset, men Egypten är billigt för den som är van vid svensk prisnivå. Dessutom är det här ingen reguljär affärsverksamhet med upptrissade turistpriser. Om ni är intresserade, kontakta mig via email i förväg och säg hur mycket yta som ska målas och hur mycket hjälp ni kan komma att behöva före och efter, så kan vi diskutera saken. Om ni är flera, behöver vi naturligtvis också veta hur många som kommer. Är det flera på en gång kan det nog bli en viss mängdrabatt. (Du måste lösa ett captcha för att nå email adressen. Vi beklagar besväret, men det är nödvändigt för att undvika automatiserat missbruk med åtföljande drivor av spam som resultat.)

Africa Cup of Nations 2019

Jag skrev tidigare om fotbollsturneringen Africa Cup of Nations, som för närvarande spelas i Egypten. Turneringen närmar sig slutet. Finalen spelas den 19 juli, mellan Senegal och Algeriet. Idag, den 17 juli, spelas bronsmatchen mellan Tunisien och Nigeria. Hemmalaget Egypten, på vars axlar vilade enorma förväntningar, gjorde praktiskt taget fiasko. De vann visserligen sin grupp i första omgången, men sen förlorade de mot Sydafrika i åttondelsfinalen, vilket av hemmapubliken betraktas som skandalartat.

Samtliga turneringens resultat finns här.

Läs också:

Africa Cup of Nations - Fotboll

Transkriberade vokalljud

Jag har fått en fråga om transkription av Egytiska/Arabiska namn. Någon har sett bokstäverna "i" och "e" använda omväxlande i samma namn: Ismail/Esmail. På samma sätt växlas till exempel mellan "u" och "o" (som i Muhammed/Mohammed) respektive "a" och "e" (som i artikeln al/el).

Det här gäller inte bara namn, utan arabiska ord överhuvud då de transkriberas till latinska bokstäver. Som jag tidigare skrivit, finns det ingen allmänt accepterad standard för hur detta ska göras. Dessutom är vokalljuden i Arabiska vaga och oklara, ljuden uttalas olika i olika dialekter och ibland av samma personer, och de ligger ofta mellan ljuden man normalt uttrycker med latinska bokstäver. Ljudet "ä" är t.ex. vanligt, och det transkriberas ibland som "a", ibland som "e".

Förvirringen blir större av att en transkription präglas av målspråket. Man glömmer ofta att europeiska språk uttalar vokalerna olika. För att ta ett exempel - bokstaven "u" beskriver helt olika ljud i t.ex. svenska och tyska.

Egyptierna själva är totalförvirrade då det gäller transkription till latinska bokstäver. De har ju inget fixerat målspråk. Följaktligen finns ingen logik alls i hur de gör det. Man kan se samma ljud transkriberat till olika bokstäver i samma mening, till och med i samma ord. Det förekommer på officiella skyltar, kartor o.d. Då de har nån uppfattning om hur den latinska vokalerna ska uttalas, är de dessutom helt präglade av engelska. Det bäddar inte för enhetlighet, vokalerna i engelska uttalas lite hursomhelst, pga språkets så blandade ursprung. Ta "u" i "united" "furcoat" och "bull"; "i" i "first", "iron" och "bit" eller "e" i "be" och "set". Sen används i transkriptioner ibland "ee" för "i-ljud", något som de fått från engelska ord som "see". Vad de missar där är att "ee" är ett långt i-ljud" och de använder det ibland för kort "i". Och nu har vi bara diskuterat vokaler. Det finns många andra problem med transkriptioner. Att från exempelvis ett transkriberat lexikon läsa sig till hur arabiska ord uttalas är därför mycket svårt, för att inte säga omöjligt.

Det vore bättre att skapa en standard med klara regler baserad på det internationella fonetiska alfabetets struktur,  och att inte låta den påverkas av speciella målspråk. Men vad jag vet, finns inga strävanden i den riktningen.

För att återgå till urspungsfrågan, "Ismail" eller "Esmail"; jag tycker att det ska vara "Ismail", men det är bara min personliga åsikt. Branschen är oreglerad och vildvuxen och allt är möjligt. Det är en hopplös röra.

Läs också:
Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet
Cairo eller Kairo?
Sakkara eller Saqqara?
Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

- - -

Uppdaterad 19 augusti 2019:

Ismail eller Esmail? Häromdagen såg jag nåt transkriptionsmässigt riktigt fult: Esmaeel. Känner man inte till transkriptionsröran och hur den fungerar, skulle man inte kunna se att Esmaeel är detsamma som Ismail.

Säkerheten i Egypten sommaren 2019

Jag får ganska ofta frågor om säkerhetssituationen i Egypten och den har ju varierat kraftigt i olika riktningar under de senaste åren. Landet förekommer mest i utländska media då det händer nåt våldsamt, men det händer inte mer här än nån annanstans. Det finns mycket spänningar, men militär och polis håller landet i ett järngrepp. Delar av Sinaihalvön kan vara riskabla, där råder ett slags krigstillstånd, speciellt i provinsen Norra Sinai. Men tillträde till den kräver tillstånd från militären. Den är utom räckhåll för turister. Det brukar också varnas för landresor över Sinaihalvön, medan Sharm el-Sheikh och området runtom i Sydöstra Sinai anses säkert. Men flyg direkt dit då, ta inte buss från Cairo.

Det sker ett fåtal terroristattentat och de är vanligast runt kristna helger. Risken att råka in i nåt är betydligt mindre än den är i Europa. Om man vill extragardera sig kan man ju undvika att turista kring jul och påsk. (Koptisk jul och påsk.) Dessutom kan det vara klokt and undvika dagarna runt president- eller parlamentsval.

Demonstrationer är numera förbjudna, men om man skulle råka närma sig nåt som liknar en demonstration är det bäst att snabbt avvika. Och diskutera inte politik med egyptier. Vad du än tycker om ditt och datt, håll det för dig själv.

Med lite sunt förnuft kan du turista i Egypten utan nån större risk att råka ut för nåt - inte större risk än det är nån annanstans. Som turist blir du också särskilt beskyddad om nåt skulle hända. Turismen är ekonomiskt viktig för Egypten, turisters säkerhet har hög prioritet. Minsta lilla som händer en turist får genast turismen att sjunka.

Faktum är att den största faran i Egypten, både för turister och andra, är trafiken. Bil- och, framför allt tågtrafik. Olyckor sker hela tiden och massor av människor omkommer. Det är nog klokt att undvika tåg.

Läs också:

Är det tryggt att besöka Egypten?

(Texten är från 2015 då situationen var annorlunda, men den är fortfarande relevant. Hotet från Islamiska Staten har dock avtagit.)

Tågolyckor i Egypten - Officiell Statistik

Lagar om Fotografering i Egypten

Turister & Social Media

 

Tunnelbanans linje 3 och dess pris

Tre nya stationer har öppnat på Cairos tunnelbananelinje 3, en ny linje under stegvis utbyggnad, som då den är färdig ska gå ända till Cairos flygplats. Det är ingen tillfällighet att de nya stationerna premiäröppnades just inför fotbollens Africa Cup of Nations 2019, de ligger nämligen nära Cairo International Stadium och El Salam Stadium, två av de arenor som hyser matcher i turneringen.

Biljettpriset på linje 3 är något högre än på linje 1 och 2. Man får betala 5, 7 eller 10 pund, beroende på resans längd. På linje 1 och 2 motsvarar det 3, 5 och 7 pund.

Då linjen är fullt utbyggd kommer den att utgöra det billigaste alternativet att ta sig från flygplatsen in i Cairo. Om det är särskilt bekvämt att åka tunnelbana i Cairo med en massa packning kan dock betvivlas. Speciellt om det är rusningstrafik. Det gamla talesättet om packade sillar passar i sammanhanget. Rusningsträngseln är närmast outhärdlig.

Här finns en karta över Cairos tunnelbanesystem. Linje 3 är grön.

Läs också:

Tunnelbanan i Cairo

Om Uppdateringar

Africa Cup of Nations - Fotboll

Coupe d'Afrique des Nations, CAN, eller inofficiellt på engelska AFCON, Africa Cup of Nations är den största och viktigaste internationella fotbollsturneringen i Afrika. Den fungerar i princip som ett vanligt fotbolls-VM, fast begränsad till Afrika. Turneringen hålls vartannat år. I år är första gången den hålls sommartid.

CAN pågår just nu och värdlandet den här gången är Egypten. Matcherna spelas i fyra städer: Cairo, Alexandria, Ismailia och Suez. I sin nuvarande form består den av 24 lag i 6 grupper, där alla möter alla en gång. De två först placerade i varje grupp, plus de fyra bästa treorna avancerar till åttondelsfinaler.

Grupperna ser ut så här:

Grupp A: Egypten, Demokratiska Republiken Kongo, Uganda, Zimbabwe

Grupp B: Nigeria, Guinea, Madagaskar, Burundi

Grupp C: Senegal, Algeriet, Kenya, Tanzania

Grupp D: Marocko, Elfenbenskusten, Sydafrika, Namibia

Grupp E: Tunisien, Mali, Mauritanien, Angola

Grupp F: Kamerun, Ghana, Benin, Guinea-Bissau

Gruppspelet är slutfört och Egypten vann Grupp A med tre segrar.

I Egypten är förhoppningarna på hemlandet enorma. Med sju segrar sen CAN startades 1957, är Egypten det framgångsrikaste landet i turneringens historia. (I ärlighetens namn ska det sägas att då de vann den första turneringen 1957, var det bara tre länder som deltog: Etiopien, Sudan och Egypten.)

Den som vill ha mer detaljer om CAN 2019 kan följa allting på Afrikanska fotbollsfederationens hemsida, cafonline. (CAF står för "Confédération Africaine de Football" eller "Confederation of African Football").

Smutsgam - Egyptian Vulture

Man kanske kan undra vad smutsgamen (Neophron percnopterus) har med Egypten att göra, men trots det på svenska nedlåtande namnet, har den stor kulturhistorisk betydelse. Arten finns i Medelhavsomtrådet och österut till Indien. Tyvärr har individantalet på några decennier minskat drastiskt; idag är smutsgamen akut utrotningshotad i hela sitt utbredningsområde.

Egyptian Vulture

Photo: Wildfaces/Pixabay (CC0/Public Domain)

 

 
På engelska kallas denna rovfågel "Egyptian vulture" och ibland Pharaoh's chicken. Den anses tillhöra den äldsta grenen i gamarnas evolution.

Namnet Neophron, kommer från grekisk mytologi och det finns en makaber historia om detta.

Aegypios, Neophrons vän, hade en kärlekshistoria med Timandra, Neophrons mor. Neophron var upprörd över detta förhållande och ville hämnas. Han, i sin tur, lyckades förleda Aegypios mor, Bulis, och få henne att gå in i det mörka rum där Timandra och Aegypios snart skulle mötas. Därefter fördröjde han sin mors inträde i rummet samtidigt som han fick Aegypios att gå in och, av misstag, ha sex med sin egen mor. När Bulis, Aegypios mor, upptäckte detta, stack hon ut sin sons ögon och begick därefter självmord.

Aegypios bad Zeus om hämnd, varpå Zeus förvandlade Aegypios och Nephron till gamar.

Egyptian Vulture

Photo: fda54/Pixabay (CC0/Public Domain)

Den andra delen av namnet Neophron percnopterus, betyder "svartvingad". Benämningen kommer från Linné, som 1758 (i tionde upplagan av Systema Naturae), gav fågeln det systematiska namnet Vultur percnopterus.

 

Att kalla smutsgamen "svartvingad" låter överdrivet - men trots att en vuxen fågel är huvudsakligen vit, har den svarta fjädrar på vingarna.

I det gamla Egypten var gamen en kunglig symbol, helgad åt Isis, och Faraonisk lag beskyddade den. På den tiden lär den ha varit en vanlig syn på gatorna i städer.

Från ett tempel i Kom Ombo

Photo: LorettaLynn/Pixabay (CC0/Public Domain)

Gamen associerades också med gudinnorna Mut och Nekhbet, och den finns också som hieroglyfiskt tecken. Uniliteralt står det för det glottala ljudet /ɑː/.

I Biblen omnämns smutsgamen under sitt hebreiska namn, racham, eller rachamah. På arabiska kallas den al-rakhmat al-misriyya.