Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

tisdag 23 april 2019

Conan Doyle & Egypten


Sir Arthur Conan Doyle, Sherlock Holmes upphovsman, skrev mycket annat än Sherlock Holmes under sin karriär. Berättelser som "The Mummy" och "The Ring of Thoth" är tydligt egypteninspirerade. Precis som Lovecraft, är det det mystiska Egypten som figurerar i Conan Doyles historier, men, till skillnad från Lovecraft, besökte han verkligen landet. Det skedde 1846 och han reste aldrig dit igen. Som typisk brittisk kolonialimperalist föraktade han den egyptiska kulturen, ändå fascinerades han av arkeologiska fynd och mumier och bidrog till bilden av mystikens Egypten i samtidens litteratur. Han framställer dock oftast magin som illasinnad, helt i linje med sitt ingrodda egyptenförakt. (För kolinialtidens britter var allt obrittiskt illasinnat och barbariskt.)


 Sir Arthur Conan Doyle 1914
Foto: Arnold Genthe
Public Domain

Lustigt nog är det framför allt föremål från Egypten som dyker upp i berättelserna. Den enda historien som verkligen utspelar sig i egyptisk miljö är "The Tragedy of the Korosko" från 1898, som egentligen mer handlar om samtidens Sudan.


torsdag 18 april 2019

Egypten, Lovecraft och Bloch


I Europa (och Nordamerika) har det länge levt en föreställning om det antika Egypten som mystikens, magins och den esoteriska visdomens vagga. Oavsett hur sann eller falsk den bilden var eller är, påverkade den djupt europeisk konst, litteratur och filosofi under århundraden. Det återspeglas hos många europeiska och nordamerikanska författare.

H.P. Lovecraft (amerikansk författare, 1890-1937) är en portalfigur i den litteraturgenre som vi i brist på bra svenska termer får benämna "speculative fiction". Hans berättelser påverkade och påverkar fortfarande ett stort antal författare. Lovecraft var fascinerad ev egyptologi, men det var den europeiska bilden av Egypten som inspirerade honom. Ingenstans är det så tydligt som i "Nyarlathotep", en berättelse om en återupplivad egyptisk trollkarl. Förutom i berättelsen som bär hans namn, förekommer gestalten också i ett antal andra av Lovecrafts berättelser.

Lovecrafts viktigaste verk är kanske skapandet av de så kallade Cthulhu Mythos och den kosmologi i vilken de ingår. Ett viktigt inslag är de gamla gudarna, "The Great Old Ones", en sorts ofattbara kosmiska urväsen inför vilka människorna är hjälplösa.

En annan författare, Robert Bloch, inspirerades av Lovecraft och skrev också Cthulhu Mythos. I en serie kallad Robert Blochs egyptiska historier, räknar han ett antal egyptiska gudomar till "The Great Old Ones": Anubis i "The Great Opener of the Way", Bastet i "The Brood of Bubastis" och Sebek, en gestalt som motsvarar den gamla egyptiska krokodilguden Sobek.


Föredrar du ljudböcker, kan du finna verk av såväl Lovecraft som Robert Bloch här.


fredag 8 mars 2019

To Non-Swedish Blog Visitors


I have noticed that quite a large percentage of the visitors of this blog are not connecting from Sweden. It amounts to over 50% of the total. All imaginable countries are represented, but really big ones are Germany, the United States, and Russia. Even if there are people outside Sweden knowing Swedish, not at least expat Swedes, I doubt that all, or even most, of such a large number of non-Swedish visitors do.

Trying to let Google translate Vardagsegyptologen gives a crappy result, to say the least. I have experimented with that and if the resulting text is at all readable, it sometimes says the opposite of the original. This is especially difficult when it comes to Swedish, because it is a language with many homonyms. A computer cannot handle that.

I have already before received requests of an English version of "Vardagsegyptologen". I could write a similar blog in English as well, but that would require extra work which I cannot presently take the time to do for free. Even if it is no ideal solution, donations or sponsors could make it possible. However, finding suitable parties for that is not easy.

An alternative is to publish an English version as a paid email magazine on a subscription basis, which could also be arranged. If you are interested in that idea, please contact me. I need to see that there is sufficient interest in this alternative before starting anything, or even taking the time considering details. However, I am not talking about plaintext emails, but rather a formatted monthly magazine as a pdf-file. Something like a small e-book.

Be aware that we could spend much more time and effort on paid material, which would positively be reflected in the quality of an email magazine.

Anyone with thoughts, ideas, questions, or suggestions regarding any aspect of this is welcome to send an email; the address can be found here.

måndag 4 mars 2019

Hur mycket är en egyptier värd?

Om man ska tro vad egyptiska staten säger, är livet på en egyptier värt 80000 egyptiska pund! Det är vad man betalar ut för varje dödsoffer i den senaste stora tågolyckan, då ett tåg i full fart kolliderade med perrong nummer sex på Ramses Railway Station (Centralstationen i Cairo) den 27:de februari i år. Olyckan följdes av en kraftig brand. De officiella siffrorna säger att fler än 20 människor dog och över 40 blev allvarligt skadade. En mängd foton och videofilmer cirkulerade på sociala media. Där kunde man se ett explosionsliknande förlopp, flyende och brinnande människor, osv.

Tyvärr är det bara en i raden av dödsolyckor inom egyptisk tågväsende. Säkerheten är urusel. Att åka tåg är nog det statistiskt farligaste man kan företa sig i Egypten. Den offentliga statistiken talar för sig själv. Även "goda" år, med efter egyptiska mått få olyckor, är det i genomsnitt mer än en olycka per dag.

Läs också:

 

tisdag 26 februari 2019

Att slå upp ett paraply...


Det sägs att det betyder otur att slå upp ett paraply inomhus. Vissa källor hävdar att det kan härledas till Egypten och vidskepelser rörande Faraos skugga, speciellt om det var solljuset han skuggade.

Jag tycker nog det är långsökt. I ceremonier följdes Farao av två fläktbärare. Det bar inte paraplyer, snarare fläktande växtblad. I allmänhet lotusblad eller dadelpalmsblad - äkta eller imiterade - i sällsynta fall något annat. De symboliserade den vind de skapade, luftens rörelse, och därmed andning och liv. (Jämför uttrycket att blåsa liv i något.) I senare tid kan de också ha betytt "att blåsa nytt vatten till Nilen".

Det kan inte uteslutas att de med sin solskugga också representerade Faraos "skugga", i den mening "skuggan", tillsammans med "kropp" "namn" "själ"  och "personlighet" var de fem medfödda aspekterna av en individ. (Det fanns en sjätte aspekt, akh, som skapades med magi efter döden. Om du saknade akh kunde du inte dö "en andra död" så att du kunde inträda i "livet efter döden". Det var en orsak till att ritualen kring döden var så viktig. Den var en del av att skapa akh.)

Om vi återgår till frågan om paraplyer, är det troligare att urpsprunget är både nyare och mer prosaiskt - och inte har nånting alls att göra med Egypten. Det kan hända att den förklaring Charles Panati ger i boken Extraordinary Origins of Everyday Things (Harper, 1989) är riktig. Han skrev:

"In eighteenth-century London, when metal-spoked waterproof umbrellas began to become a common rainy-day sight, their stiff, clumsy spring mechanism made them veritable hazards to open indoors. A rigidly spoked umbrella, opening suddenly in a small room, could seriously injure an adult or a child, or shatter a frangible object. Even a minor accident could provoke unpleasant words or a minor quarrel, themselves strokes of bad luck in a family or among friends. Thus, the superstition arose as a deterrent to opening an umbrella indoors."
 
Läs om mer skrock:

torsdag 21 februari 2019

Att gå under en stege...


Eftersom vi i ett par inlägg den här månaden diskuterat skrock, ska vi kanske fortsätta lite till. Det finns en mycket vanlig föreställning om att det betyder otur att gå under en stege. Det finns de som vill härleda den till det gamla Egypten och det faktum att de där ansåg trianglar som heliga och att man vanhelgade en triangel genom att passera genom den. En stege lutad mot en väg skapar ju en triangel. Går man under stegen, går man genom triangeln.


Image: paul_harrison/Pixabay, CC0/Public Domain

En annan härledning är att det skulle komma från Jesus korsfästelse och att en stege stod lutat mot korset. Den var en symbol för förräderi och ondska, därför skulle det betyda otur att gå under den.

Båda förklaringarna kan vara riktiga. Kristendomen lånade mycket från Egypten och kan mycket väl ha tagit över en gammal vidskepelse och anpassat den till sin egen förklaringsmodell Sen kan det ha spritt sig med kristendomen till Europa.

Läs om mer skrock:

måndag 18 februari 2019

Offentliga Helgdagar (Public Holidays) 2019

De offentliga Helgdagarna i Egypten 2019 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011).
25 Apr - Sinai Liberation Day
28 Apr - Coptic Easter Sunday
29 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
 1 May - Labour Day
 5 Jun - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
 6-7 Jun - Eid al-Fitr Holiday
30 Jun - 30 Juni-revolutionen
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
11 Aug - Arafat Day
12 Aug - Eid al-Adha
13-14 Aug - Eid al-Adha Holiday
15 Aug - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector and Banks only
 1 Sep -  Muharram, Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
10 Nov - Mawlid el Nabi, Profeten Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt. Dessutom finns ett antal så kallade Bank Holidays, oftas en dag extra vid långa helger. Även den 1 januari. Banker och vissa myndigheter är stängda då, men annars fungerar det mesta som vanligt.

Läs också:

söndag 17 februari 2019

Svarta katters betydelse


Katter är gåtfulla och suggestiva varelser som eggat mänsklig fantasi genom hela historien. Är de dessutom svarta, tillskrivs de övernaturliga egenskaper. Kanske började det i det gamla Egypten. Men var svarta katter ett dåligt omen?


Image: Bess-Hamiti/Pixabay, CC0/Public Domain


Nej, det var de inte. Alla katter aktades högt av egyptierna, även svarta. De ansåg också att om en svart katt korsade din väg, var det ett speciellt gott tecken. Det kan hänga samman med att svart, som färg, symboliserade positiva saker.

Faktum är att man kan hitta svarta katter med den betydelsen även långt senare i historien. På 1600-talet hade den engelske kungen Charles I (Karl I) en högt älskad svart katt. Då den dog, beklagade han sig över att hans goda tur var borta. Dagen efter arresterades han och anklagades för högförraderi, på vilket snart följde en dödsdom och halshuggning.

 
Image: Efraimstochter/Pixabay, CC0/Public Domain


Synen på svarta katter som "onda", kan spåras till andra delar av medeltidens Europa. Man ansåg att de var följeslagare till häxor eller att de rentav var häxor i kattskepnad. Då en svart katt korsade din väg, ansågs det särskilt olycksbådande, att djävulen observerade dig. Det är väl den föreställning som fortfarande lever kvar som gammalt skrock.
 

onsdag 13 februari 2019

Duva & Toalett

Duvor betraktas som kärvänliga och kuttrande fåglar; en vit duva symboliserar till och med fred. Men duvor är aggressiva och elaka varelser - en personlighet de för övrigt delar med många andra fåglar. Inte heller är de påfallande vackra.

I Egypten äter man gärna duva [hamaem]. Det betraktas som en delikatess att ta till då det måste vara finare än kyckling (som ofta äts till vardags) och blir man hembjuden till en egyptier kan det hända att det slås på stort och bjuds på duva. Men inte ens det kan få mig att gilla duvor. Smaken är oansenlig och man får jobba hårt för att lösgöra de små ätliga delar som finns gömda bland benen.

I ärlighetens namn bör det nämnas att det inte rör sig om duvor som äter avfall och annat ute, utan särskilt uppfödda duvor, avseeda att ätas.

För den som inte kan arabiska hyfsat, inbjuder ordet för duva, "hamaem" [حـماَم], till missförstånd. Det liknar ett ord för toalett eller badrum, "hammaem" [حماَم]. Missförståndet väcker ibland en viss munterhet eftersom "aamal hammaem", "göra toalett", betyder att gå på toaletten, att ha avföring. Den arabiska stavningen är samma för båda orden, men uttalet skiljer sig lite åt. För ett otränat öra är det emellertid svårt att uppfatta.

söndag 10 februari 2019

Salt över axeln...

Spiller man salt, måste man ta en nypa av det och kasta över vänstra axeln för att avvärja olycka. Det är i alla fall vad gammalt skrock lär oss.

Den här sedvänjan fanns i redan det gamla Egypten, men har förmodligen sitt ursprung hos de gamla Sumererna, varifrån den spred sig till Egypten, och sen vidare över den antika världen - till Greker och Romare.

Salt värderades högt och att spilla det var en stor olycka. Hur högt det värderades vittnar språket om än i dag. Det engelska ordet "salary" är härlett från latinets "salarium", saltpengar, som var en del av de Romerska soldaternas lön. Man kan också säga att någon "inte är värd sitt salt", vilket alltså ursprungligen betydde att en Romersk soldat inte gjorde skäl för sin lön. Det uttrycket myntades av författaren Petronius i "Satyricon".

Man ser ibland uppgiften att saltet fick sitt värde av att folk värderade det så högt som smaksättare. Jag tror inte det är den ursprungliga anledningen. Salt var i det förflutna mycket dyrbart och jag är nästan säker på att det var för att det var ett av de första konserveringsmedlen. Man saltade t.ex. kött och fisk och kunde spara livsmedlen längre. Det kunde ha livsavgörande betydelse i tider och miljöer med ojämn livsmedelstillgång.

I Egypten idag har jag sett folk strö salt i rummen i hemmet för att avvärja onda inflytelser. Det finns en stark tro på salt som renande ämne i andlig mening.