Grönsaker på Egyptisk-Arabiska

Om du ska handla mat själv i Egypten, behöver du veta vad varorna heter på egyptisk arabiska. Här följer några grönsaker:

grönsak - khodar

blomkål - arnabiit - قرنبيط
kål - koromb - كرمب
okra - bamya - بامية
tomater - tamaatim - طماطم
morot - gazar - جزر
gurka - khiyaar - خيار
sallat - khass - خسّ
peppar - felfel - فلفل
lök - baasal - بصل
vitlök - tom - توم
äggplanta, aubergine - bitingaan - بدنجان
persilja - badonis - بقدونس
zucchini - koosa - كوسا
favabönor - fool - فول
ärter - bisilla - بسلة
kikärter - hummus - حمص
selleri - karafs - كرفس
potatis - batatiis - بطاطس
spenat - sabaanikh - سبانخ- فجل
rädisa - figl - فجل

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Skarabéer

Khepri, eller Khepera, var den uppåtstigande solens gudom i det gamla Egypten. Han var en aspekt av Ra, solguden.

Khepri framställdes som en skarabé eller en människa med skarabéhuvud. Han rullade solen över himlen och hade ansvar för att den föddes igen nästa dag. 

En riktig skarabé rullar en boll av dynga framför sig, i bollen har den sina ägg och de nya skarabéerna kommer ut ur bollen till synes fullt utvecklade. För en betraktare ser det ut som spontan skapelse.

Egyptierna såg skarabén som en symbol för solens gång, dess pånyttfödelse och död varje dag. Därför kom skarabén också att i mer allmän mening symbolisera skapelse och pånyttfödelse, även med betydelse i världens skapelse.

Skarabéer var viktiga amuletter i det gamla Egypten, och de symboliserade guden Khepri. De användes som smycken och sigill. Massor av skarabéer har blivit bevarade till våra dagar. Materialet är hållfast, även om färgerna ofta har förändrats.

De gamla Egyptierna lekte gärna med ord. Så även här. Det fornegyptiska namner på dyngbaggen, som är naturens skarabé, var "hrrp", som närmast betyder "bli till av sig själv". Vi talar alltså om självalstring. Detta liknar ordet "hpr", som betyder "att bli" eller "förändras". Senare förändrades ordet "hrrp" till "hpri", som är samma som Khepri, namnet på skaparguden.

Under Nya Riket och senare förekom så kallade hjärtskarabéer, som placerades över hjärtat på nymumifierade kroppar. Hjärtat skulle vägas mot "sanningens fjäder" (Ma'ats fjäder) vid den dom som alla döda genomgick för att avgöra om deras själ var värdig att inträda i livet efter döden. Hjärtat fick inte väga mer än fjädern.

Egyptisk-Arabiska Fraser - Vanliga Frågor

Några frågor som du antagligen möter vid ett egyptenbesök. Det två arabiska alternativen är maskulinum och femininum. Det beror alltså på könet hos den som frågan ställs till.

Vad heter du? - esmak eh/esmik eh?

Varifrån kommer du? - enta minin/enti minin?

Är du gift? - enta mitgawiz?/enti mitgawiza?

Har du barn? - andak awlaad/andik awlaad?

Hur gammal är du? - andak kam sena?/andik kam sena?

Var bor du? - enta sakin fein?/enti sakna fein?

Vad vill du? - enta ayiz eh?/enti ayiza eh?

Vad vill du ha att äta? - teheb takul eh?/tehebi takli eh?

Vad vill du ha att dricka? - teheb teshrab eh/tehebi teshrabi eh?

Ordagrannt betyder de två sista frågorna "tycker om äta/dricka vad?"

Här kan man notera frågeordet "vad" ["eh", eller kanske snarare"eyh"], som används oerhört mycket. Det säger man också om man inte uppfattar vad nån säger och vill att de ska upprepa det. 

Frågan om man är gift är en av de första som ställs i Egypten. Enligt den lokala kulturen är det oerhört viktigt. Om man inte är gift, tas det för givet att man ivrigt åstundar att snarast gifta sig. Att någon frivilligt skulle vara ogift är helt obegripligt för de flesta egyptier.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

Djur i Cairo - Hästar, Åsnor & Får

Förutom vilda katter och hundar, som jag tidigare skrivit om, finns det ganska mycket djur i Cairo. Djur i människans tjänst. De flesta människor tänker nog på kameler - eller rättare, dromedarer - i samband med ett ökenland som Egypten. Men även om kameler förekommer i Egypten, gör de det inte gärna i stadsmiljö. Däremot finns det massor av hästar och åsnor. Man ser dagligen hur de trängs med biltrafiken. De används som dragare.

Häst i människans tjänst

Ibland får de en paus vid gatukanten, som den här åsnan jag stötte på en morgon på den stora trafikled som går utmed Nilens östra sida. Det är inte mycket trafik. Det beror på att det är mycket tidigt på morgonen. På eftermiddagen och kvällen är det mycket tät trafik här.

Det förekommer också stundtals får. Ibland i massor. De släpps ut att äta i högar med avfall och sopor, eller där det finns lite bete, som här i en park i Maadi. Till vänster skymtar också en åsna.

I anslutning till den stora helg som kallas Eid al-Adha, då det praktiseras djuroffer, i allmänhet bufflar eller får, drivs ibland hela hjordar av får genom centrala Cairo. De säljs innan helgen som offerfår.

Tyvärr behandlas många av de här djuren, inte minst hästar och åsnor, ganska illa.

Läs också:

Hundar i Cairo - Vilda & Tama

Katter i Egypten

Apep - Apophis

Apophis eller Apep var en primordial varelse, en orm som fanns i själva skapelsen. Apep var fiende till Ma'at, som symboliserar "ordning". 

Enligt de gamla egyptierna var Ma'at den universella ordning som hela världsalltet vilade på. Om ordningen kollapsade skulle hela skapelsen försvinna. Det var faraos huvudsakliga uppgift att upprätthålla ordningen, genom lag och rättvisa.

Apep var alltså en egyptisk ormsymbol och betecknade "kaos" i opposition till "ordning". För att hålla honom passiv utfördes magiska ritualer som finns beskrivna på flera ställen - och vid olika högtider brändes och misshandlades avbildningar av Apep i papyrus eller vax. Dessa symboliska förstörelser av Apep symboliserade Ras och Ma'ats seger over honom, dvs ordningens seger over kaos.

Det beskrivs också hur Set är den ende som kan hålla Apep stången, därför att han är den ende som är immun mot hans blick.

Här har vi alltså en egyptisk ormsymbol som skiljer sig från dem jag tidigare diskuterat, genom att den står för något som betraktas som negativt. En tanke som går igen i judisk och kristen begreppsvärld. Det klassiska exemplet där är väl ormen i paradiset som introducerar synden, dvs en slags kaos, eller åtminstone oordning, i guds "perfekta" paradisordning.

Som med många gamla ormsymboler är gränsen mellan ormar och drakar ibland flytande. Apep bör kanske närmast ses som en drake.

Läs också:
Ormsymboler i det Gamla Egypten

Tawadros II till Jerusalem

Tawadros II besökte nyligen Jerusalem. Han närvarade vid begravningen av den koptiska ärkebiskopen i Jerusalem som var överhuvud över den Koptiska Kyrkan i Det Heliga Landet och som begravdes lördagen den 27 februari. Detta var en oerhört kontroversiell handling i Egypten, hur kontroversiell den var är svårt att förstå från ett europeiskt perspektiv.

Tawadros II är sen år 2012 den 118:de Påven av Alexandria och Patriark av St. Markus Heliga Stol. I allmänt tal kallas kan numera påve, fastän "påvar" över ortodoxa kyrkor traditionellt kallats patriarker. Hur som helst så är han överhuvud över den Koptiska Ortodoxa Kyrkan med en ställning inom denna som motsvarar den Romerska Påvens ställning i den Romersk-Katolska Kyrkan.

Tawadros företrädare, den allmänt, även av muslimer mycket högt respekterade Shenouda III, som var påve i över 40 år, förbjöd 1979 - i protest mot Camp David-avtalet - egyptiska kopter att göra pilgrimsresor till Jerusalem. Förbudet gäller fortfarande. Att Tawadros II åker dit är alltså utomordentligt uppseendeväckande och egyptiska media har generellt uttryckt sig mycket negativt om resan.

Tawadros II:s talesmän hävdar att resan bara var för att närvara vid en begravning av en av kyrkans ärkebiskopar och inte ska tolkas som något annat. Kyrkans position står fast.