Förolämpande av Nilen

För den mycket kända Egyptiska sångerskan Sherine Abdel Wahab, väntar rättegång för ett skämt om att Nilen bär på sjukdom. Vid ett framträdande i Förenade Arabemiraten i januari då hon blev ombedd att sjunga en sång som heter "Har du druckit från Nilen?", som antyder sambandet att den som en gång druckit av Nilens vatten alltid återvänder till floden, sa hon att "Nej, då kan man få schistosomiasis. Drick Evian istället, det är bättre." Musikersyndikatet har avstängt henne från framträdande i Egypten pga detta.

Sherine hävdar att det var ett skämt, men det tolkas alltså officiellt som uttryck för hånande av Nilen, och därmed bristande patriotism. Man kan med fog säga att det är mycket lågt till tak då det gäller Egyptens värdighet. Skämtet är väl ganska harmlöst, men, precis som med alla genuina skämt, ligger det en hel del allvar bakom.

Nilen i Cairo. Fotot taget söderut från Qasr el Nil Bridge.

Eget foto. All rights reserved.

Nilen är ju ändå alltid Nilen. Världens mest berömda flod fortsätter att i upphöjt majestät rinna som vanligt, helt oberörd av mänskligt käbbel.

Läs också:

Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

- - -

Uppdaterad 28 februari 2018:

Sherine har nu dömts till 6 månaders fängelse plus böter för sitt "brott". Domen kan överklagas, och så kommer säkert att ske.

Midan al-Tahrir - Tahrirtorget

Tahrirtorget, en hjärtpunkt i centrala Cairo. blev världsberömt 2011, i och med de händelser som ledde till Mubaraks fall. Jag var faktiskt där den dagen i januari 2011 då allt startade. Jag var där av misstag, hade ett helt annat ärende och råkade kliva rakt in i händelsernas centrum. Jag tog emellertid tunnelbanan därifrån innan våldet eskalerade, men fick senare veta att polisen stängt tunnelbanestationen på Tahrir fem minuter efter att jag hade passerat. Detta för att förhindra att demonstranter skulle kunna använda det stora tunnelsystemet under torget för att förflytta sig.

Efter den s.k. revolutionen 2011 var torget avstängt för biltrafik under lång tid, och tunnelbanestationen (Sedat), den viktigaste knutpunkten i Cairos tunnelbanesystem, var stängd. Där förekom flera demonstrationer och under ganska lång tid fanns ett stort tältläger i torgets mitt. Det syns här, på bilden jag tog i juli 2011. I bakgrunden syns Mugamma.

Tahrirtorget, Mugamma, och tältläger 2011

Eget foto, all rights reserved.

Under 2011 fanns det också intressant grafitti på och runt omkring torget. Bland annat de målningar på själva gatan som de tre följande bilderna visar.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Men Tahrir fanns före 2011 och hade redan ett förflutet som centrum för protester och demonstartioner.

Från början designades torget enligt franska förebilder på order av Khediv Ismail, och det hette inledningsvis Midan al-Ismailiyyah. Emellertid började det kallas Tahrirtorget (ungefär "Befrielsetorget") redan efter revolutionen 1919, och fick officiellt det namnet efter revolutionen 1952, då monarkin avskaffades.

Så här såg det ut omkring 1940. Till vänster (den långa, låga byggnaden) syns Egyptian Museum.

Tahrirtorget, Egyptian Museum, ca 1940

Fotograf okänd. Bilden är "in the Public Domain".

Museet (i mitten av bilden) såg i oktober 2017 ut så här i ungefär samma perspektiv.

Tahrirtorget, Egyptian Museum, 2017

 Eget foto, all rights reserved.

En byggnad som drar till sig uppmärksamhet på Tahrir, är Mugamma. En stor koloss som utgör centrum för Egyptens ohyggliga myndighetsbyråkrati. (Om du ska förnya ett visum, är det till Mugamma du ska bege dig.) Så här såg huset ut i oktober 2017. Du kan också se byggnaden på första bilden ovan.

Tahrirtorget, Mugamma, 2017

 Eget foto, all rights reserved.

Mugamma planerades 1945 och byggdes 1946-1949. Där lär arbeta mer än 20000 personer. Ett monstruöst monument över Egyptens överbyråkratisering.

Mugammas framtid är oviss. Det finns ett beslut från 2005 att hela verksamheten ska flyttas. Beslutet är fortfarand i kraft, men så här långt har ingenting hänt och det är oklart om och när flytten verkligen blir av. Som jag vid flera tillfällen sagt: I Egypten är avståndet mellan ord och handling mycket stort.

Kubri Qasr el Nil och dess Lejon

Stenlejon, Qasr el Nil Bridge

Profil

Mellan Tahrirtorget i centrala Cairo och Cairo Opera på ön Gezira i Nilen går en bro, Kubri Qasr el Nil, eller på Engelska, Qasr el Nil Bridge. Qasr el Nil betyder "Nilens Palats". Bron byggdes 1931-33 och kallades först Khedive Ismail Bridge. Namnet ändrades till det nuvarande då monarkin avskaffades 1952.

Kubri Qasr el Nil kom att ersätta en tidigare bro som förband samma punkter, El Gezira Bridge, som byggdes 1869-1871.

Stenlejon, Qasr el Nil Bridge

Framifrån

På båda sidor har den nuvarande bron "väktare" i form av stenlejon. Lejonstatyerna är från slutet av 1800-talet och skapades av den franske skulptören Henri Alfred Jacquemart.

Världens Tyngsta Kvinna Död

Egyptiskan Eman Abdel Amy, som jag tidigare skrivit om, dog igår, den 25 september, 37 år gammal. Hon genomgick flera operationer i Indien och ska ha minskat sina ursprungligen 500 kg till 200. Hon eftervårdades på ett sjukhus i Förenade Arabemiraten, där hon dog.

Hennes extrema kroppshydda ska enligt familjen bero på att hon hade elephantiasis, elefantsjuka, som får kroppen att svälla. Enligt läkare led hon av sköldkörtelproblem. Hur det än var med den saken, ska Eman Abdel Amy med sin halvtonstunga kropp ha varit världens tyngsta kvinna.

Läs också:

Världens Tyngsta Kvinna

 

En Liten Kattbetraktelse

Den här krabaten bor i vårt trapphus i Cairo. Vi brukar inte släppa in den i lägenheten, en del katter bär på ett virus som i vissa fall kan vara farligt. Men vi ger den mat ibland och, kattälskare som jag är, kan jag inte låta bli att prata med den då jag passerar. Den gör dessutom nytta genom att den håller råttorna borta. Jag tror inte att den skulle jaga och äta råttorna här, därtill är den alltför liten och råttorna alltför stora, men det kommer helt enkelt inga råttor där det bor en katt.

 

Jag har säkert tagit ett hundratal foton av den här katten, även om ljuset alltid är dåligt i det dunkla trapphuset. En del av ljuset här har jag lagt till genom efterbearbetning av bilden och det sker alltid på bekostnad av skärpan.

Dessutom är bakgrunden både rörig och i samma färgskala som katten, så kontrasten blir dålig. Inte blir det bättre av att någon har spillt grå färg på kattens ”eget” trappsteg. Den bor faktiskt på just det steget och vistas en stor del av sin tid där.

Katters teckning är inte intressant ämne och frågan är om den här krabaten härstammar från fornegyptens katter. Vid första anblicken ser den inte ut att vara så olik en europeisk bondkatt, men man måste titta på detaljer i teckningen. Katters mönster är lika individuella som människans fingeravtryck.

Pälsen är lite ovanlig här, i och med att den är grå. Katterna i Cairo är i allmänhet brunaktiga, en bra kamouflagefärg i sand, men här finns inget brunt alls. Förutom ögonen, går den helt i svartvitt.

Som jag skrivit om i en tidgare artikel, är det möjligt att alla världens katter härstammar från Fornegypten, så frågan om enskilda katters härkomst är kanske meningslös. Men i så fall har det ju utvecklats olika ”linjer” genom att olika populationer har varit åtskilda under lång tid så att vissa genetiska drag har renodlats. På samma sätt som medveten avel, fast på naturens eget sätt – långsamt och inte så metodiskt och målinriktat. Mer en sorts överflödets ”trial-and-error” där det överlevnadsmässigt mest fördelaktiga fortlever.

Kanske står katterna i Egypten närmare ursprungskatten än andra. Å andra sidan har de ju också utvecklats genetiskt genom årtusendena så att olika genetiska drag har förstärkts eller försvagats sen det begav sig. De kan ha förändrats mycket även på plats i Egypten.

Jag skulle gärna se en vetenskaplig studie i stor skala jämföra genetiskt material från kattmumier med nutida egyptiska katter för att fastslå hur nära besläktade de kan vara. Det har i viss utsträckning gjorts DNA-analyser av katter från olika håll, och det visade på att strykarkatterna i Cairo har mest genetisk släktskap med europeiska katter. Men genetiska analyser är mer svårtolkade än de i allmänhet anses, och de som gjorts är för få för att dra säkra slutsatser. Mer forskning behövs. Kattens ursprung och tidiga spridningsvägar är fortfarande i stort sett höljda i dunkel.

Läs också:
Katter i Egypten - Kattgudar i Fornegypten - Katten i Islam
Egyptisk Mau & EMRO

 

Nilen - Egyptens Aorta

De stora fornkulturerna växte alla upp i symbios med en stor flod. Runt Eufrat och Tigris uppstod den Sumeriska kulturen, som senare övergick i den Babyloniska; runt Indus växte den tidigaste Indiska kulturen fram; Kina uppstod i samklang med de två stora floderna Huanghe och Yangtze; Fornegypten, slutligen, utvecklades runt Nilen. Floder ger vatten, möjliggör jordbruk och tillhandahåller en kommunikationsled.

Nildalen och dess delta (de gröna partierna i bilden).

(Satellitbild från NASA, "in the Public Domain")

Nilen är Egyptens blod - eller kanske man ska säga att Nilen är Egyptens aorta, landets stora kroppspulsåder. Utan Nilen hade Egypten inte funnits. Floden ger vatten och möjliggör jordbruk i ett land som annars består mest av steril öken. Nilens översvämningar lämnar efter sig ett svart slam som är mycket näringsrikt för jordbruket. Det svarta slammet gav Fornegypten dess namn (kemet, "det svarta landet") och svart färg fick av  det en positiv symbolisk mening.

Översvämningarna med den ständiga näringsrika nedslammningen av Nilens stränder upphörde dock 1970, då Aswandammen togs i bruk. Jordbruksmetoderna har därvid måst ändras. De långsiktiga konsekvenserna av detta har väl ännu inte visat sig.

Ett hot mot Egyptens framtida vattenförsörjning är den aktuella Renässansdammen som byggs i Etiopien.

Nilen i Cairo.

Foto 2007  av Raduasandei. "Released to Public Domain" av fotografen.

En stor del av den egyptiska befolkningen bor i en remsa utmed Nilen, där de flesta tätorter, utom några kuststäder, är belägna. Bland annat flyter Nilen rakt igenom Stor-Cairo.

Vy från Nilens östra strand strax söder om Cairo

(Eget foto, 2011. All rights reserved.)

Historiskt sett har Nilens flöde ändrats något. Det räknas idag som världens längsta flod (med Amazonfloden som enda rival), men innan Miocen var den ännu längre.

Ordet "Nilen" kommer direkt från det arabiska namnet på floden, el-Nil [النيل], vilket sägs komma från grekiskans Νεῖλος. Men längre tillbaka kan man inte med någon visshet härleda namnet.

På fornegyptiska kallades floden Ḥ'pī eller Jtrw.

El Makwagi & egyptisk gör-det-själv-mentalitet

Rubriken är avsiktligt missvisande. Egyptisk gör-det-själv-mentalitet existerar nämligen inte. Jag har varit nästan överallt i världen och jag har aldrig stött på en sån total frånvaro av viljan att göra saker själv som i Egypten. Arbetskraft är billig, men många människor är relativt fattiga, de lejer ändå nån att göra både det ena och det andra hellre än att försöka göra nånting själva.

Det mest chockerande exemplet är en yrkesgrupp som kallas makwagi [مكوَجي], från "makwa" [مكوَة], "strykjärn". En makwagi är en man som mot en billig penning stryker och pressar kläder. I vissa fall kan han komma till ditt hem och göra det, i andra går du till honom med en skjorta eller nåt annat för en pressning.

I Egypten finns fler hemmafruar än i de flesta andra länder, men de flesta av dem kan inte stryka eller sy i en knapp. Det går till en makwagi för strykning och en sömmerska för att sy i knappar och göra små lagningar. Även i små byar. Och då de ska ha speciella småkakor till Eid, köper de ingredienserna, sen går det till en "specialist" som mot betalning gör själva kakorna. De kan inte baka! I alla fall ingenting utöver vanligt vardagsbröd. Och då någon faktiskt kan det och gör det, uppfattas det av omgivningen närmast som en sensation.

Och kom inte och tala om att snickra eller måla om hemma själv, sånt är helt okänt. Man lejer en snickare eller en målare, och de flesta av dem är varken särskilt kvalificerade eller noga. Kort sagt, de allra flesta hantverkare gör ett dåligt och slarvigt jobb.

De allra sämsta är rörmokarna. Rörmokeriarbeten i Egypten måste vara bland de sämsta i världen. Oftast fungerar ingenting till fullo mer än högst en vecka efter att arbetet gjorts, och i många fall har det skavanker redan då det är alldeles nygjort. Och elektriker är nästan lika illa. Jag minns speciellt en man som en gång monterade in en elektrisk fläkt i mitt tak. Fläkten blev strömförande och kunde ha orsakat eldsvåda.

Det finns naturligtvis individuella undantag från allt jag skrivit ovan (jag känner själv några sådana), alla generaliseringar har undantag, men i stort sett beskriver det den genomsnittlige egyptierns mentalitet väl.

Hepatit C i Egypten

Hepatit C är en virussjukdom som på sikt kan förstöra levern och ge skrumplever eller levercancer, förutom en massa andra symptom. Den orsakas av ett virus som framför allt överförs vid kontakt blod-till-blod. Sjukdomen förekommer mångenstädes men är mycket vanligare i Egypten än i något annat land. Det mest effektiva läkemedlet är det relativt  nya Sofosbuvir, men det kostar så mycket att det i stor utsträckning inte används. I Sverige beräknar man att en tremånadersbehandling kostar ca 360000 Kr. Inte ens där, med svensk sjukförsäkring, kan man ännu få Sofosbuvir i hela landet, i den fattiga världen är det helt orealistiskt.

I Egypten försöker man lansera en billigare behandling, och har även planer på en medicinsk turism, dvs att folk ska komma utifrån för att få en relativt billig och bra behandling mot hepatit C. Hur det ska gå återstår ännu att se. Som jag sagt många gånger förut, avståndet mellan ord och handling är mycket stort i Egypten - det byggs många luftslott.

Det finns inget vaccin mot hepatit C. Men varför får man sjukdomen?

Smittan överförs, såvitt man vet, huvudsakligen genom kontakt med blod. Ta inte emot  blodtransfusion eller transplantationsorgan i Egypten. Var försiktig med injektioner, nålen måste vara ny. Undvik att tatuera eller pierca dig.

Dålig steriliseringspraxis i sjukvården kan också vara en orsak. För att inte skada den (som man tycker) dyra utrustningen, använder man undermåliga steriliseringsprocedurer, vilket går ut över patienterna. Den dåliga hygienen är däremot inte unik för Egypten, så det förklarar inte varför Egypten har så oerhört mycket mer hepatit C än något annat land.

En förklaring kan vara att det hänger samman med ett försök till massbehandlingar mot schistosomiasis (bilharzia) som genomfördes med injektioner för några decennier sedan. Äldre egyptier bär i större grad på hepatit C än yngre. Det kan härröra från det faktum att samma injektionsnålar användes till många människor. Men det förklarar inte allt om den höga förekomsten av hepatit C. Man kan inte utesluta hittills okända smittvägar. Trots det, är risken att du som tillfällig besökare skulle drabbas av hepatit C oändligt liten - om du bara är försiktig med injektioner o.d. Det är samma försiktighetsåtgärder man alltid bör vidta och som skyddar mot många smittor.

Veckotopplista 6

Det var länge sen vi tittade på en veckotopplista. Här är den som gäller just nu.

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under den vecka som avslutas då listan publiceras. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Veckotopplistor publiceras lite då & då, inte varje vecka.

01. Kräftor - ett misstag med konsekvenser

02. Några Hälsningsfraser på Egyptisk Arabiska

03. Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler

04. Ormsymboler i det Gamla Egypten

05. Krokodiler i Nilen?

06. Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

07. Tågolyckor i Egypten - Officiell Statistik

08. Egypten & Tandläkare

09. Ormrisken i Egypten

10. Mumier: Etymologi och Mumiehistorier

Tågolyckor i Egypten - Officiell Statistik

Då man förflyttar sig inom Egyptens gränser men bortom den rena lokaltrafikens räckvidd, har man, förutom bil, tre val: långfärdsbuss, tåg eller inrikesflyg.

Tåg förefaller vid en ytlig betraktelse vara ett ganska bra val - dvs så länge man rör sig inom tågnätets räckvidd. Men det är bedrägligt, egyptiskt tågväsende har så många olyckor att det måste betraktas som närmast livsfarligt. Långfärdsbuss är absolut det bästa, och det brukar bli billigast också.

I fredags kolliderade två tåg i Alexandriaprovinsen. Minst 41 personer dog och fler än så blev skadade. Men det är ingen isolerad företeelse. Den officiella statistiken från CAPMAS (Central Agency for Public Mobilization and Statistics) talar sitt tydliga språk:

Antalet olyckor från 2004 till 2016 var 13539. Det ger ett genomsnitt på 1041 olyckor per år. De enda åren med färre än 1000 olyckor, var 2004, 2011, 2012 och 2013. Då var antalet olyckor 975, 489, 447 respektive 781. Det bästa året, 2012, med 447 olyckor, ger ändå ett genomsnitt på mer än en olycka per dag!

Det värsta året var 2009, med 1577 olyckor.

Statistiken är inte tydlig med vad som räknas som en olycka eller hur många som dött eller skadats i tågtrafiken, men säkerheten på Egyptens tågväsende är mycket undermålig. Tekniska förbättringar är planerade, men sånt tar tid i Egypten. Tills vidare är det bäst att avstå från tåget och ta bussen istället, i de fall då det finns ett val.