Klaudios Ptolemaios

Klaudios Ptolemaios  (omkring 90-170 e.Kr.), var en grekiskspråkig astronom, matematiker och geograf some levde i Alexandria under dess storhetstid. Han är allra mest känd för Almagest och det ptolemaiska världssystemet, som var normerande för astromin i över tusen år. Hans världsbild var geocentrisk och fick så småning vika för Copernicus heliocentriska modell, som beskrevs i Om himlakropparnas kretslopp (publicerad 1543). 

Ptolemaios geografiska arbete uttrycks framför allt i Geografike hyfegesis, som huvudsakligen består av positionsangivelser för ett stort antal orter. En lustig detalj som kan vara rolig att känna till, är att det var Ptolemaios som startade konventionen att ha norr överst på kartor.

Klaudios Ptolemaios

Bilden är från en bok utgiven 1584 och är "in the Public Domain"

Som med de flesta gamla vetenskapsmän, är det otydligt hur mycket som är Ptolemaios originalarbete och hur mycket han tagit från äldre och för oss ibland kanske okända källor. Men hans inflytande har varit oerhört stort.

Ptolemaios etniska tillhörighet är okänd. Han anses oftast vara grek, men, som jag tidigare diskuterat, finns det skäl att betvivla det. Han var grekiskspråkig, eller skrev åtminstone på grekiska, men det behöver inte betyda att han var grek.

För övrigt händer det att Ptolemaios namn förvirrar. Han levde i det Ptolemaiska Alexandria, dåtidens kulturella, filosofiska och vetenskapliga centrum i världen väster om Indien. Alexandria benämns dock inte som Ptolemaiskt för hans skull. Den benämningen kommer från den Ptolemaiska dynastin som vid tiden regerade Egypten. Det finns inget familjesamband mellan Klaudios Ptolemaios och härskardynastin.

Det förtjänar också att nämnas att "Klaudios" är en grekisk namnform. Motsvarande på Latin blir "Claudius". Därför ser man ibland formen Claudius Ptolemaios, eller som i engelskan, Claudius Ptolemy. På korrekt latin borde det nog ändå bli Claudius Ptolemaeus.

Jag har föredragit att här använda formen Klaudios Ptolemaios, vilket enligt min uppfattning är den bästa translitterationen av grekiskans Κλαύδιος Πτολεμαῖος.

Läs också:

Astrologi & Denderahzodiaken

Astrologi & Denderahzodiaken

Historiens äldsta indelning av året i månadsliknande enheter är förmodligen zodiaken, åtminstone den äldsta fortfarande kända - även om indelningen inte är baserad på månen. Spåret leder via Babylonien och tillbaka till Sumer, en av de äldsta civilisationerna som är kända. Många kallar den "den äldsta", men enligt min mening är Egypten en annan stark kandidat till det epitetet. Det är också tydligt att kunskapen om astronomi och astrologi, som bakåt i tiden var ett och samma ämne, var mycket mer avancerad i Egypten än vad som hittills trotts.

Ursprunglig egyptisk astrologi var dock "dekanisk", vilket är ett helt annat system än det babyloniska. Även om egyptierna även tidigare måste ha känt till den babylonisk-sumeriska traditionen, kom de två traditionerna att kombineras i "horoskopisk" astrologi i Ptolemaiska Alexandria, vilket är ganska sent i historien. Grekerna får ibland heder av att ha lagt till begreppet födelseskoskop, där himlakropparnas position vid födseln bestämde individens öde. Jag betvivlar detta. I motsats till det vanligt förekommande synsättet, var grekerna inte intellektuellt kreativa alls. De fick sin kunskap från olika äldre källor och överförde den till eftervärlden. Om de alls var inblandade i utvecklingen av denna "nya" astrologi, hade de säkerligen snappat upp merparten av den någon annanstans. Denna Alexandrinska "horoskopiska astrologi" spred sig emellertid över Europa och Mellanöstern.

Ptolemaios (i arabisk tradition kallad Batlaymus), ca. 90-168 e.Kr., spelade en central roll här och kan vara anledningen till att det sägs att grekerna uppfann födelseskososkopet. Han skrev på grekiska, vilket var hans tids internationella språk, och han var romersk medborgare. Även om det ofta tas för givet att han var grek, är hans etnicitet något av en gåta. Mycket tyder på att han var från södra Egypten, och därmed en äkta egyptier. Men i slutändan är det fortfarande oklart hur mycket han personligen bidragit, och i vilken utsträckning han bara var en kompilator. (Denne Ptolemaios ska inte sammanblandas med de egyptiska härskarna av den Ptolemaiska dynastin, till vilken han inte hörde.)

Denderahzodiaken, Le Louvre

Foto Sebi - released to Public Domain

I ett Hathortempel i Denderah, i Egypten, har man hittat vad som kallas Denderahzodiaken. Den är cirkelrund, vilket är ovanligt för gamla egyptiska zodiaker, och den kan vara typen på vilken senare system av astrologi och astronomi baserades. Åldern är inte så imponerande, Denderahzodiaken, som kan ses på Louvren i Paris, anses vanligen vara från ca 50 f.Kr. Strängt taget är det mer en stjärnkarta än en ren zodiak och på många sätt liknar den babylonisk tradition mer än egyptisk. Jag misstänker att det är en "egyptiserad" version av en babylonisk stjärnkarta. Det betyder inte att egyptiska zodiaker inte existerade, bara att vi inte känner till några. Så långt vi vet härstammar vår nutida zodiak från den babyloniska, men Denderahzodiaken kan ha varit en mellanform. Om det fanns en tidig korsbefruktning mellan egyptiska och babylonisk-sumeriska traditioner är omöjligt att säga, men det är troligt. Det var ganska intensiva kontakter mellan de gamla civilisationerna. Det är troligt att egyptierna visste om zodiaken mycket tidigare. Om de inte använde den, behövde de den förmodligen inte. Men de visste säkert om dess konstellationer.

Shadia - Shādiyya

Den 28 november i år (2017) avled en mycket stor, närmast legendarisk egyptisk filmstjärna och sångerska, Shadia [شادية - som också kan transkriberas Shādiyya]. Hennes riktiga namn var Fatma Ahmed Kamal Shaker och hon var 86 år vid sin död. Hon medverkade i minst 112 filmer i många olika genrer och var en av dem som formade egyptisk filmkonst.

Shadia i slutet på 1950-talet.

Bilden är "in the Public Domain"

Shadia var också sångerska. Allra mest känd är hon för sången Ya Habibty ya Masr (betyder ungefär Mitt Kära Egypten). Hon var oerhört älskad av egyptierna.

Veckotopplista 7

Här är den aktuella veckotopplistan.

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under den vecka som avslutas då listan publiceras. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Veckotopplistor publiceras lite då & då, inte varje vecka.

01. Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

02. Myggor & Malaria i Egypten

03. Fatimidisk Tid - Historiens enda Shiitiska Kalifat - Grundandet av Cairo

04. Hundar i det gamla Egypten

05. Ormsymboler i det Gamla Egypten

06. Midan al-Tahrir - Tahrirtorget

07. Klädsel i Egypten - Dress Code - Besöka Moskéer

08. Färger på Egyptisk Arabiska

09. Kalif - Kalifat

10. Förolämpande av Nilen

Förolämpande av Nilen

För den mycket kända Egyptiska sångerskan Sherine Abdel Wahab, väntar rättegång för ett skämt om att Nilen bär på sjukdom. Vid ett framträdande i Förenade Arabemiraten i januari då hon blev ombedd att sjunga en sång som heter "Har du druckit från Nilen?", som antyder sambandet att den som en gång druckit av Nilens vatten alltid återvänder till floden, sa hon att "Nej, då kan man få schistosomiasis. Drick Evian istället, det är bättre." Musikersyndikatet har avstängt henne från framträdande i Egypten pga detta.

Sherine hävdar att det var ett skämt, men det tolkas alltså officiellt som uttryck för hånande av Nilen, och därmed bristande patriotism. Man kan med fog säga att det är mycket lågt till tak då det gäller Egyptens värdighet. Skämtet är väl ganska harmlöst, men, precis som med alla genuina skämt, ligger det en hel del allvar bakom.

Nilen i Cairo. Fotot taget söderut från Qasr el Nil Bridge.

Eget foto. All rights reserved.

Nilen är ju ändå alltid Nilen. Världens mest berömda flod fortsätter att i upphöjt majestät rinna som vanligt, helt oberörd av mänskligt käbbel.

Läs också:

Vatten i Egypten - Dricka & Bada - Rent eller inte?

- - -

Uppdaterad 28 februari 2018:

Sherine har nu dömts till 6 månaders fängelse plus böter för sitt "brott". Domen kan överklagas, och så kommer säkert att ske.

Midan al-Tahrir - Tahrirtorget

Tahrirtorget, en hjärtpunkt i centrala Cairo. blev världsberömt 2011, i och med de händelser som ledde till Mubaraks fall. Jag var faktiskt där den dagen i januari 2011 då allt startade. Jag var där av misstag, hade ett helt annat ärende och råkade kliva rakt in i händelsernas centrum. Jag tog emellertid tunnelbanan därifrån innan våldet eskalerade, men fick senare veta att polisen stängt tunnelbanestationen på Tahrir fem minuter efter att jag hade passerat. Detta för att förhindra att demonstranter skulle kunna använda det stora tunnelsystemet under torget för att förflytta sig.

Efter den s.k. revolutionen 2011 var torget avstängt för biltrafik under lång tid, och tunnelbanestationen (Sedat), den viktigaste knutpunkten i Cairos tunnelbanesystem, var stängd. Där förekom flera demonstrationer och under ganska lång tid fanns ett stort tältläger i torgets mitt. Det syns här, på bilden jag tog i juli 2011. I bakgrunden syns Mugamma.

Tahrirtorget, Mugamma, och tältläger 2011

Eget foto, all rights reserved.

Under 2011 fanns det också intressant grafitti på och runt omkring torget. Bland annat de målningar på själva gatan som de tre följande bilderna visar.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Tahrirtorget, grafitti 2011

 Eget foto, all rights reserved.

Men Tahrir fanns före 2011 och hade redan ett förflutet som centrum för protester och demonstartioner.

Från början designades torget enligt franska förebilder på order av Khediv Ismail, och det hette inledningsvis Midan al-Ismailiyyah. Emellertid började det kallas Tahrirtorget (ungefär "Befrielsetorget") redan efter revolutionen 1919, och fick officiellt det namnet efter revolutionen 1952, då monarkin avskaffades.

Så här såg det ut omkring 1940. Till vänster (den långa, låga byggnaden) syns Egyptian Museum.

Tahrirtorget, Egyptian Museum, ca 1940

Fotograf okänd. Bilden är "in the Public Domain".

Museet (i mitten av bilden) såg i oktober 2017 ut så här i ungefär samma perspektiv.

Tahrirtorget, Egyptian Museum, 2017

 Eget foto, all rights reserved.

En byggnad som drar till sig uppmärksamhet på Tahrir, är Mugamma. En stor koloss som utgör centrum för Egyptens ohyggliga myndighetsbyråkrati. (Om du ska förnya ett visum, är det till Mugamma du ska bege dig.) Så här såg huset ut i oktober 2017. Du kan också se byggnaden på första bilden ovan.

Tahrirtorget, Mugamma, 2017

 Eget foto, all rights reserved.

Mugamma planerades 1945 och byggdes 1946-1949. Där lär arbeta mer än 20000 personer. Ett monstruöst monument över Egyptens överbyråkratisering.

Mugammas framtid är oviss. Det finns ett beslut från 2005 att hela verksamheten ska flyttas. Beslutet är fortfarand i kraft, men så här långt har ingenting hänt och det är oklart om och när flytten verkligen blir av. Som jag vid flera tillfällen sagt: I Egypten är avståndet mellan ord och handling mycket stort.

Kubri Qasr el Nil och dess Lejon

Stenlejon, Qasr el Nil Bridge

Profil

Mellan Tahrirtorget i centrala Cairo och Cairo Opera på ön Gezira i Nilen går en bro, Kubri Qasr el Nil, eller på Engelska, Qasr el Nil Bridge. Qasr el Nil betyder "Nilens Palats". Bron byggdes 1931-33 och kallades först Khedive Ismail Bridge. Namnet ändrades till det nuvarande då monarkin avskaffades 1952.

Kubri Qasr el Nil kom att ersätta en tidigare bro som förband samma punkter, El Gezira Bridge, som byggdes 1869-1871.

Stenlejon, Qasr el Nil Bridge

Framifrån

På båda sidor har den nuvarande bron "väktare" i form av stenlejon. Lejonstatyerna är från slutet av 1800-talet och skapades av den franske skulptören Henri Alfred Jacquemart.

Världens Tyngsta Kvinna Död

Egyptiskan Eman Abdel Amy, som jag tidigare skrivit om, dog igår, den 25 september, 37 år gammal. Hon genomgick flera operationer i Indien och ska ha minskat sina ursprungligen 500 kg till 200. Hon eftervårdades på ett sjukhus i Förenade Arabemiraten, där hon dog.

Hennes extrema kroppshydda ska enligt familjen bero på att hon hade elephantiasis, elefantsjuka, som får kroppen att svälla. Enligt läkare led hon av sköldkörtelproblem. Hur det än var med den saken, ska Eman Abdel Amy med sin halvtonstunga kropp ha varit världens tyngsta kvinna.

Läs också:

Världens Tyngsta Kvinna

 

En Liten Kattbetraktelse

Den här krabaten bor i vårt trapphus i Cairo. Vi brukar inte släppa in den i lägenheten, en del katter bär på ett virus som i vissa fall kan vara farligt. Men vi ger den mat ibland och, kattälskare som jag är, kan jag inte låta bli att prata med den då jag passerar. Den gör dessutom nytta genom att den håller råttorna borta. Jag tror inte att den skulle jaga och äta råttorna här, därtill är den alltför liten och råttorna alltför stora, men det kommer helt enkelt inga råttor där det bor en katt.

 

Jag har säkert tagit ett hundratal foton av den här katten, även om ljuset alltid är dåligt i det dunkla trapphuset. En del av ljuset här har jag lagt till genom efterbearbetning av bilden och det sker alltid på bekostnad av skärpan.

Dessutom är bakgrunden både rörig och i samma färgskala som katten, så kontrasten blir dålig. Inte blir det bättre av att någon har spillt grå färg på kattens ”eget” trappsteg. Den bor faktiskt på just det steget och vistas en stor del av sin tid där.

Katters teckning är inte intressant ämne och frågan är om den här krabaten härstammar från fornegyptens katter. Vid första anblicken ser den inte ut att vara så olik en europeisk bondkatt, men man måste titta på detaljer i teckningen. Katters mönster är lika individuella som människans fingeravtryck.

Pälsen är lite ovanlig här, i och med att den är grå. Katterna i Cairo är i allmänhet brunaktiga, en bra kamouflagefärg i sand, men här finns inget brunt alls. Förutom ögonen, går den helt i svartvitt.

Som jag skrivit om i en tidgare artikel, är det möjligt att alla världens katter härstammar från Fornegypten, så frågan om enskilda katters härkomst är kanske meningslös. Men i så fall har det ju utvecklats olika ”linjer” genom att olika populationer har varit åtskilda under lång tid så att vissa genetiska drag har renodlats. På samma sätt som medveten avel, fast på naturens eget sätt – långsamt och inte så metodiskt och målinriktat. Mer en sorts överflödets ”trial-and-error” där det överlevnadsmässigt mest fördelaktiga fortlever.

Kanske står katterna i Egypten närmare ursprungskatten än andra. Å andra sidan har de ju också utvecklats genetiskt genom årtusendena så att olika genetiska drag har förstärkts eller försvagats sen det begav sig. De kan ha förändrats mycket även på plats i Egypten.

Jag skulle gärna se en vetenskaplig studie i stor skala jämföra genetiskt material från kattmumier med nutida egyptiska katter för att fastslå hur nära besläktade de kan vara. Det har i viss utsträckning gjorts DNA-analyser av katter från olika håll, och det visade på att strykarkatterna i Cairo har mest genetisk släktskap med europeiska katter. Men genetiska analyser är mer svårtolkade än de i allmänhet anses, och de som gjorts är för få för att dra säkra slutsatser. Mer forskning behövs. Kattens ursprung och tidiga spridningsvägar är fortfarande i stort sett höljda i dunkel.

Läs också:
Katter i Egypten - Kattgudar i Fornegypten - Katten i Islam
Egyptisk Mau & EMRO

 

Nilen - Egyptens Aorta

De stora fornkulturerna växte alla upp i symbios med en stor flod. Runt Eufrat och Tigris uppstod den Sumeriska kulturen, som senare övergick i den Babyloniska; runt Indus växte den tidigaste Indiska kulturen fram; Kina uppstod i samklang med de två stora floderna Huanghe och Yangtze; Fornegypten, slutligen, utvecklades runt Nilen. Floder ger vatten, möjliggör jordbruk och tillhandahåller en kommunikationsled.

Nildalen och dess delta (de gröna partierna i bilden).

(Satellitbild från NASA, "in the Public Domain")

Nilen är Egyptens blod - eller kanske man ska säga att Nilen är Egyptens aorta, landets stora kroppspulsåder. Utan Nilen hade Egypten inte funnits. Floden ger vatten och möjliggör jordbruk i ett land som annars består mest av steril öken. Nilens översvämningar lämnar efter sig ett svart slam som är mycket näringsrikt för jordbruket. Det svarta slammet gav Fornegypten dess namn (kemet, "det svarta landet") och svart färg fick av  det en positiv symbolisk mening.

Översvämningarna med den ständiga näringsrika nedslammningen av Nilens stränder upphörde dock 1970, då Aswandammen togs i bruk. Jordbruksmetoderna har därvid måst ändras. De långsiktiga konsekvenserna av detta har väl ännu inte visat sig.

Ett hot mot Egyptens framtida vattenförsörjning är den aktuella Renässansdammen som byggs i Etiopien.

Nilen i Cairo.

Foto 2007  av Raduasandei. "Released to Public Domain" av fotografen.

En stor del av den egyptiska befolkningen bor i en remsa utmed Nilen, där de flesta tätorter, utom några kuststäder, är belägna. Bland annat flyter Nilen rakt igenom Stor-Cairo.

Vy från Nilens östra strand strax söder om Cairo

(Eget foto, 2011. All rights reserved.)

Historiskt sett har Nilens flöde ändrats något. Det räknas idag som världens längsta flod (med Amazonfloden som enda rival), men innan Miocen var den ännu längre.

Ordet "Nilen" kommer direkt från det arabiska namnet på floden, el-Nil [النيل], vilket sägs komma från grekiskans Νεῖλος. Men längre tillbaka kan man inte med någon visshet härleda namnet.

På fornegyptiska kallades floden Ḥ'pī eller Jtrw.