Den Heliga Katarina av Alexandria

 Katarina av Alexandria är ett av kristenhetens viktigaste helgon, en martyr, och vördas som sådant av såväl Ortodoxa som Romerska Katoliker. Hon räknas som en av de fyra jungfrumartyrerna (Virgines capitales), och enligt legenden ansåg hon sig som gift med Jesus Kristus. Hennes verkliga existens har ibland ifrågasatts, det saknas samtida källor om hennes liv, och en del forskare anser att hon är en litterär fiktion. Av den anledningen saknades hon i den Romerska helgonkalendern mellan år 1969 och år 2002.

Ikon med den Heliga Katarina av Alexandria 

från 1300-talet

(Bilden är "in the Public Domain")

 

Enligt legenden var Katarina en egyptisk jungfru, född omkring 282, och död omkring 305 e.Kr. Ibland hävdas det att hon var av kunglig börd, och hon ska ha bland annat ha omvänt 50 filosofer och en del andra framstående personer till kristendomen. De ska sen ha lidit martyrdöden för sin tro. Katarina själv hamnade i fängelse och skulle ha avrättats med stegel och hjul, från vilket ett underverk räddade henne. Hjulet brast då hon rörde vid det. På den romerske kejsarens order blev hon istället halshuggen.

Vad man hävdade var rester av hennes kropp, ditförda av en ängel, hittades på 700 talet på berget Sinai. Klostret därstädes kom sedermera att kallas Katarinaklostret och bli det viktigaste pilgrimsmålet i kulten av den Heliga Katarina, som åtminstone på medeltiden var mycket stor.

Katarinas viktigaste helgonattribut är svärd och hjul - och hon förekommer ofta som motiv i den kristna konsten, bland annat hos Caravaggio, Rafael och Rubens.

Caravaggio - Den Heliga Katarina av Alexandria

olja på duk

(Bilden är "in the Public Domain")

Folkvisan "Liten Karin" bygger på historien on Katarina av Alexandria. Nordisk familjebok, Uggleupplagan, skrev (jag har moderniserat stavningen, men inte språket i övrigt):

"Liten Karin, en folkvisa, som är mycket spridd i de germanska länderna, i synnerhet i Sverige ("Och liten Karin tjänte’ etc.) och Danmark, förhärliga en oskuldsren ungmö, vilken ej låter locka sig av en pliktförgäten furstes lysande anbud, utan föredrager döden framför vanäran och, sedan hon inneslutits i spiktunnan, som kringrullas, föres till himmelen i skepnad av en vit duva. Mindre känt torde vara, att denna lilla romans är en förenklad och världslig omstöpning av en fornkatolsk martyrhistoria, vars hjältinna är helgonet Katarina från Alexandria. Denna legend om den heliga Katarina inkom till Sverige åtminstone före mitten av 1300-talet."

Läs också:

Berget Sinai & Den Heliga Katarina

Säkerheten & Undantagstillstånd

Det har rått undantagstillstånd (state of emergency) i Egypten sen ungefär 10 dagar. Det trädde i kraft måndagen den 10 April (2017), godkändes av parlamentet dagen efter, och varar i tre månader, varefter det upphör om det inte beslutas om en förlängning på ytterligare tre månader. Beslutet kommer som en följd av ett antal mycket blodiga terroristattacker. Om det tjänar till nån nytta eller ej i sammanhanget, är en fråga vi kan lämna därhän.

Betyder det nånting för en egyptenbesökare?

Nej, egentligen inte. Det är inte ett nåt särskilt upphetsade steg. Under de senaste 100 åren har Egypten haft undantagstillstånd 83 av dem. Under Mubaraks styre var det permanent. Så man kan säga att det är ett normaltillstånd i Egypten.

Säkerhetssituationen just nu bör dock beaktas. Den har blivit sämre och de stora attacker mot speciellt kristna som utförs av ISIS, har blivit allt fler. De har också deklarerat att de vill rensa Egypten från kristna.

Det har riktats mot den egyptiska kristna minoriteten, så här långt inte mot turister, men man bör kanske tänka på att man ofta antas vara kristen om man ser europeisk eller amerikansk ut - även om det skulle vara helt fel. Man kan visst besöka Egypten även nu, men man bör fundera på vilken del av Egypten man åker till och man bör vara vaksam mot platser och tillfällen då risken kan vara förhöjd. Till exempel kristna högtider. Precis som man ska vara i Europa. Risken är numera på samma nivå där, ibland till och med högre.

Berget Sinai & Den Heliga Katarina

För ett par dagar sen var det en terroristattack mot Katarinaklostret vid berget Sinai på Sinaihalvön. Det är det äldsta kristna klostret i världen.

Klostret grundades år 337 av Konstantin den stores mor, kejsarinnan Helena, men byggdes egentligen inte förrän mellan 548 och 565 - under kejsar Justinianus. Enligt legenden förlades själva anläggningen till den punkt där den brinnande buske stod, från vilken Gud hade talat till Moses.

Men vem är då Katarina, som givit klostret dess namn?

Det är den Heliga Katarina av Alexandria, som dödades under de förföljelser av kristna som startats av kejsar Maximianus. Hennes död är en historia med många turer, men det slutade med att hon bad att hennes kropp aldrig skulle hittas, varvid änglar skulle ha bortfört den till berget Sinai. Kvarlevor efter en kropp hittades senare av egyptiska kristna på bergets sluttning. Man deklarerade helt sonika att det var resterna efter den Heliga Katarina, varvid alltihop togs till det redan befintliga klostret där ett kranium och en hand fortfarande ibland visas. Klostret kom så småningom att att populärt få namn efter helgonet, även om det inte är klostrets officiella namn

I klostret finns också skelettet efter den Helige Stefanus - en annan viktig gestalt ur kristendomens historia - och en mängd värdefulla handskrifter och konstföremål.

Klostret är ett vanligt mål för pilgrimsresor, och för den historiskt intresserade är Katarinaklostret definitivt en sevärdhet, även om säkerhetsläget på Sinaihalvön just nu är betänkligt. Att resa i området är för närvarande inte tillrådligt.

Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

Ordet "kaffe" sägs ibland härstamma från namnet på en provins i Etiopien, Kaffa, vilket är möjligt, trots att drycken kaffe på det lokala språket där kallas bunn. En annan teori hävdar att det härstammar från arabiska, kahwa, och sen kommit till europeiska språk via turkiska kahve. Det är också möjligt. Vi ska inte fördjupa oss i argumenten för och emot dessa (eller andra) teorier om ordets ursprung. Istället ska vi fråga oss varför kaffe hetter "ahwa" på egyptisk arabiska, en fråga som jag fått av en läsare.

Som jag tidigare nämnt finns det två k-ljud i arabiskan. Ett "vanligt k-ljud", [ك], och ett som ligger långt bak i munnen, [ق]. Det förra transkriberas som "k", och det senare bör för tydighetens skull transkriberas med "q". Dvs, om det inte är stumt, vilket det ofta är i egyptisk arabiska.

Kaffe heter då på standardarabiska qahwa, besläktat med svenskans "kaffe", och på egyptiskt arabiska ahwa, eller 'ahwa. Båda skrivs [قهوة], det är samma ord, men första bokstaven, [ق], är alltså stum i egyptisk arabiska.

Jämför med vad jag tidigare skrivit om Sakkara eller Saqqara.

Läs också om Egyptisk kaffe- och tekultur.

Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet

Jag har fått frågan hur jag transkriberar arabiska namn och ord till "europeisk" skrift.

Det finns inget standardsystem för transkription mellan arabisk skrift och det latinska alfabetet. Transkription försöker alltså återge uttalet, inte nödvändigtvis stavningen. Ett system som konsekvent baseras på stavning kallas translitteration. Där finns en sorts standard, eller ett par standarder, men om man inte seriöst studerar arabiska, är det transkription man vill ha. Man vill ha en överrensstämmelse mellan skriften och uttalet så att man kan använda skriften som underlag för att förstå vad folk säger och eventuellt för att själv kunna uttala ord på ett begripligt sätt.

Arabiska ljud kan inte enkelt uttryckas med det latinska alfabetet. Det är alltså en svår uppgift att göra en användbar transkription som verkligen blir meningsfull. Jag vet det av erfarenhet. Jag försökte i begynnelsen att lära mig arabiska genom transkriptioner, och det är omöjligt att få orden uttalade rätt baserat på transkriberad arabiska. Att lära sig läsa arabisk skrift är naturligtvis bättre, men den visar inte heller alltid tydligt uttalet. Inte minst eftersom vokaler ofta inte återges. Det visade sig emellertid vara en bättre väg, om man vill lära sig språket ordentligt.

Hur en transkription ser ut beror inte bara på utgångsspråket, i det här fallet arabiska, utan också på målspråket - vilket för den här bloggen är svenska. Om målspråket är engelska, kan man mycket väl skriva t ex "kareem", men till en svenskspråkig målgrupp bör samma ord skrivas "karim".

Det blir riktigt svårt då samma text innehåller former avsedda för olika målspråk, och  dessutom kanske blandar translitteration och transkription. Tyvärr möter man ganska många såna "hopkok".

Jag gör inte anspråk på att vara konsekvent i mina transkriptioner. Jag försöker vara så tydlig och enkel jag kan, men ibland gör man medvetna eller omedvetna eftergifter till vissa hävdvunna transkriptionsvarianter, som egentligen är mindre lyckade, men som många är vana att se och därför lättare förstår. Jag försöker helt enkelt att göra transkriptioner som är så begripliga som möjligt för den som egentligen inte har några kunskaper i arabiska.

Låt mig avsluta genom att cítera T.E. Lawrence (Lawrence of Arabia), som skrev:

"There are some 'scientific systems' of transliteration, helpful to people who know enough arabic not to need helping, but a wash-out for the world. I spell my names anyhow, to show what rot the systems are."

Läs också:

Sakkara eller Saqqara?