Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

söndag 28 april 2019

Edgar Allan Poe & Egypten


Under 1800-talet exploderade intresset för Egypten, inte minst pga Napoleons fälttåg dit i slutet av 1700-talet, de följande framstegen i att tyda hieroglyfer och stora arkeologiska fynd  under seklets gång. Det mystiska Egypten med de märkliga sedvänjorna retade fantasin och stimulerade, som vi redan sett, litteraturen. Conan Doyle och Lovecraft var två exampel av många. Ett annat är Edgar Allan Poe. Men i sammanhanget känns Poe bara tråkig. Hans Egypten har ingen mystik.


 Edgar Allan Poe
Daguerreotype, känd som "the Annie Daguerreotype", 1849
Fotograf okänd. Bilden är beskuren.

 
I tolv av Poes verk nämns Egypten, men även om jag generellt gillar Poe, måste jag säga att landet spelar en marginell och föga imponerande roll i hans verk. I många ämnen visar han djup kunskap och stor kreativitet i tänkandet och fantasin, men om Egypten är det ytligt och ganska meningslöst. Utan tvivel var han inte bekant med egyptologin ens på den relativt begränsade nivå den vid tidpunkten befann sig. Hans kunskap är bristfällig och han saknar helt förmågan att få det egyptiska inslaget fascinerande och fantasieggande. Egentligen känns det som han inte har nåt verkligt intresse för landets verkliga eller mytiska kultur,  utan nämner det lite här och där för att haka på vad som vid tiden vad "modernt".


tisdag 23 april 2019

Conan Doyle & Egypten


Sir Arthur Conan Doyle, Sherlock Holmes upphovsman, skrev mycket annat än Sherlock Holmes under sin karriär. Berättelser som "The Mummy" och "The Ring of Thoth" är tydligt egypteninspirerade. Precis som Lovecraft, är det det mystiska Egypten som figurerar i Conan Doyles historier, men, till skillnad från Lovecraft, besökte han verkligen landet. Det skedde 1846 och han reste aldrig dit igen. Som typisk brittisk kolonialimperalist föraktade han den egyptiska kulturen, ändå fascinerades han av arkeologiska fynd och mumier och bidrog till bilden av mystikens Egypten i samtidens litteratur. Han framställer dock oftast magin som illasinnad, helt i linje med sitt ingrodda egyptenförakt. (För kolinialtidens britter var allt obrittiskt illasinnat och barbariskt.)


 Sir Arthur Conan Doyle 1914
Foto: Arnold Genthe
Public Domain

Lustigt nog är det framför allt föremål från Egypten som dyker upp i berättelserna. Den enda historien som verkligen utspelar sig i egyptisk miljö är "The Tragedy of the Korosko" från 1898, som egentligen mer handlar om samtidens Sudan.


torsdag 18 april 2019

Egypten, Lovecraft och Bloch


I Europa (och Nordamerika) har det länge levt en föreställning om det antika Egypten som mystikens, magins och den esoteriska visdomens vagga. Oavsett hur sann eller falsk den bilden var eller är, påverkade den djupt europeisk konst, litteratur och filosofi under århundraden. Det återspeglas hos många europeiska och nordamerikanska författare.

H.P. Lovecraft (amerikansk författare, 1890-1937) är en portalfigur i den litteraturgenre som vi i brist på bra svenska termer får benämna "speculative fiction". Hans berättelser påverkade och påverkar fortfarande ett stort antal författare. Lovecraft var fascinerad ev egyptologi, men det var den europeiska bilden av Egypten som inspirerade honom. Ingenstans är det så tydligt som i "Nyarlathotep", en berättelse om en återupplivad egyptisk trollkarl. Förutom i berättelsen som bär hans namn, förekommer gestalten också i ett antal andra av Lovecrafts berättelser.

Lovecrafts viktigaste verk är kanske skapandet av de så kallade Cthulhu Mythos och den kosmologi i vilken de ingår. Ett viktigt inslag är de gamla gudarna, "The Great Old Ones", en sorts ofattbara kosmiska urväsen inför vilka människorna är hjälplösa.

En annan författare, Robert Bloch, inspirerades av Lovecraft och skrev också Cthulhu Mythos. I en serie kallad Robert Blochs egyptiska historier, räknar han ett antal egyptiska gudomar till "The Great Old Ones": Anubis i "The Great Opener of the Way", Bastet i "The Brood of Bubastis" och Sebek, en gestalt som motsvarar den gamla egyptiska krokodilguden Sobek.


Föredrar du ljudböcker, kan du finna verk av såväl Lovecraft som Robert Bloch här.