Den
 här krabaten bor i vårt trapphus i Cairo. Vi brukar inte släppa in den i
 lägenheten, en del katter bär på ett virus som i vissa fall kan vara 
farligt. Men vi ger den mat ibland och, kattälskare som jag är, kan jag 
inte låta bli att prata med den då jag passerar. Den gör dessutom nytta 
genom att den håller råttorna borta. Jag tror inte att den skulle jaga 
och äta råttorna här, därtill är den alltför liten och råttorna alltför
 stora, men det kommer helt enkelt inga råttor där det bor en katt.
  
Jag har säkert tagit ett hundratal foton av den här katten, även om 
ljuset alltid är dåligt i det dunkla trapphuset. En del av ljuset här 
har jag lagt till genom efterbearbetning av bilden och det sker alltid 
på bekostnad av skärpan. 
Dessutom är bakgrunden både rörig och i
 samma färgskala som katten, så kontrasten blir dålig. Inte blir det 
bättre av att någon har spillt grå färg på kattens ”eget” trappsteg. Den
 bor faktiskt på just det steget och vistas en stor del av sin tid där. 
Katters
 teckning är inte intressant ämne och frågan är om den här krabaten 
härstammar från fornegyptens katter. Vid första anblicken ser den inte 
ut att vara så olik en europeisk bondkatt, men man måste titta på 
detaljer i teckningen. Katters mönster är lika individuella som 
människans fingeravtryck. 
Pälsen är lite ovanlig här, i och med att den är grå. Katterna i Cairo 
är i allmänhet brunaktiga, en bra kamouflagefärg i sand, men här finns 
inget brunt alls. Förutom ögonen, går den helt i svartvitt.
Som 
jag skrivit om i en tidgare artikel, är det möjligt att alla världens 
katter härstammar från Fornegypten, så frågan om enskilda katters 
härkomst är kanske meningslös. Men i så fall har det ju utvecklats olika
 ”linjer” genom att olika populationer har varit åtskilda under lång tid
 så att vissa genetiska drag har renodlats. På samma sätt som medveten 
avel, fast på naturens eget sätt – långsamt och inte så metodiskt och 
målinriktat. Mer en sorts överflödets ”trial-and-error” där det 
överlevnadsmässigt mest fördelaktiga fortlever.
Kanske står katterna i Egypten närmare ursprungskatten än andra. Å andra
 sidan har de ju också utvecklats genetiskt genom årtusendena så att 
olika genetiska drag har förstärkts eller försvagats sen det begav sig. 
De kan ha förändrats mycket även på plats i Egypten. 
Jag skulle gärna se en vetenskaplig studie i stor skala jämföra genetiskt material från kattmumier med nutida egyptiska katter för att fastslå hur nära besläktade de kan vara. Det har i viss utsträckning gjorts DNA-analyser av katter från olika håll, och det visade på att strykarkatterna i Cairo har mest genetisk släktskap med europeiska katter. Men genetiska analyser är mer svårtolkade än de i allmänhet anses, och de som gjorts är för få för att dra säkra slutsatser. Mer forskning behövs. Kattens ursprung och tidiga spridningsvägar är fortfarande i stort sett höljda i dunkel.