Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

Visar inlägg med etikett Memfis. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Memfis. Visa alla inlägg

torsdag 13 oktober 2016

Färger i det gamla Egypten: Vitt & Svart

För de gamla egyptierna symboliserade vitt [fornegyptiska "hedj" eller "shesep"] renhet och renlighet, och även helighet. Heliga djur eller föremål avbildas ofta vita och prästerna hade vita sandaler. Namnet "Memfis" (en helig stad), betyder "vita murar". Denna färg var också en symbol för Övre Egypten, vars krona, hdt [hedjet] var vit.

Det faktum att vanliga kläder också avbildades vita har förmodligen en annan förklaring. Det var helt enkelt färgen på linne, den vanligaste textilmaterialet.

Den vita färgen i egyptisk konst gjordes främst av krita och gips, även om de också tillverkade och använde blyvitt, en mycket giftig färg.

Svart [egyptiska "kem"] symboliserade födelse och fruktsamhet. Nilens regelbundna översvämningar lämnade efter sig svart slam, som var helt avgörande för jordbruket. Det gödslade jorden och var en källa till liv.

Svart sammanbands också med guden Osiris, "den svarte", som dödades av Set och återväcktes till livet av sin egen hustru och syster, Isis; och med underjorden, som varje natt födde solen på nytt. Dessutom avbildades Anubis, balsameringens gud, som en svart schakal.

Namnet på Egypten var "kemet", "det svarta landet", på grund av slammet, och färgen svart hade huvudsakligen positiva associationer. Pigmentkällorna var till övervägande delen sot från lampor (som fortfarande kallas lampsvart) och kol; men också bränt eller rostat elfenben. Elfenbenssvart används fortfarande av konstnärer, även om äkta elfenben knappast används längre.

Läs också:
Färger i det gamla Egypten: Blått & Grönt
Färger i det gamla Egypten: Gult/Guld & Rött

söndag 15 november 2015

Krokodilen, symbol för Egypten?

Generellt tänker väl ingen idag på krokodilen som en symbol för Egypten, men det fanns en tid i historien då den faktiskt var det, åtminstone i begränsade kretsar.

Då Octavianus, (kejsar Augustus) i Rom besegrat Marcus Antonius och Cleopatra (VII) och Egypten införlivades med det Romerska imperiet, lät han prägla ett antal mynt för att fira sin seger. Mynten har honom själv i någon form på framsidan, och på baksidan en krokodil och texten AEGYPTO CAPTA. Detta verkar vara början på krokodilens roll som personifiering av Egypten i Romarnas ögon, och symbolen levde kvar långt efter Augustus själv. Men hittade han på det själv eller byggde han på nån äldre tradition?

Krokodilen vördades högt av Ptolemaierna i Egypten, den Ptolemaiska familjen hade i själva verket ett speciellt förhållande till den. De använde den inte som symbol på mynt, men det verkar som om Cleopatra tog krokodilsymbolen i bruk för att anknyta till den äldsta historien i dynastin hon försökte omskapa, och hon knöt den till sin dotter med Marcus Antonius, Cleopatra Selene, och präglade faktiskt mynt med en krokodilsymbol för hennes räkning.

Dynastin grundare var Ptolemaios I Soter, som var en av Alexander den stores generaler. Då Alexander dog, delades imperiet mellan generalerna efter en sammankomst i Babylon 323 f.Kr, och Egypten tillföll Ptolemaios. Inget av de riken som bildades av de andra generalerna fick en sån ställning. Det Ptolemaiska Egypten, som fortlevde 305-30 f.Kr., blev den Hellenistiska världens centrum och en kulturell stormakt. Alexandria, rikets huvudstad, var under ett par sekler den västliga världens centrum - och med "västliga" menar jag här världen väster om Indien.

Alexander den Store dog år 323 f.Kr. Ptolemaios I Soter tog hans döda kropp med sig till Egypten 322 f.Kr. (enligt Diodorus Siculus). Han ska ha begravts i en gravkammare i Alexandria (graven var känd i samtiden, men idag vet ingen var den är eller var). Men Ptolemaios tog inte kroppen direkt till Alexandria. Medan en grav färdigställdes där, tog han med sig kroppen till Memfis. Samtidigt attackerades han av Perdiccas, en annan av Alexanders tidigare generaler, efter en schism mellan de olika generalerna. Perdiccas gick in i Egypten och marcherade mot Memfis och försökte gå över Nilen under natten. En stor del av hans armé gick under, soldaterna drunknade eller blev tagna av de många krokodilerna. De som överlevde blev demoraliserade, gjorde myteri och mördade Perdiccas.

Perdiccas hade en större armé än Ptolemaios, det är troligt att Perdiccas hade vunnit om inte Nilen och krokodilerna hade "hjälpt" Ptolemaios att säkra innehavet av Egypten.

Veteraner från kriget slog sig ned i Fayoum, krokodilstaden, och där föddes antagligen legenden om den här händelsen. Egentligen vet ingen om den verkligen ägde rum, eller om det är en helt uppdiktad legend. Men krokodilerna hade en huvudroll, och de heliga krokodilerna hade givit Ptolemaios segern. 

Under Cleopatras livstid var den här historien säkert levande och en källa till inspiration då hon, tillsammans med Marcus Antonius, ville dels anknyta till den äldsta Ptolemaiska historien och dels påminna om något som kunde skrämma yttre angripare (dvs Octavianus) - då de försökte återskapa det imperium som Ptolemaios I Soster och Ptolemaios II Philadelphos hade haft. Krokodilsymbolen var lämplig för detta.

Marcus Antonius gav åt Cleopatra stora områden i västra Asien som var under hans kontroll som romersk triumvir. Han gav också områden till deras gemensamma barn. Dottern Cleopatra Selene fick Kreta och Cyrenaica. I både Kreta och Cyrenaica präglades vid denna tid mynt med en krokodil på. Cleopatra verkar ha skapat krokodilsymbolen speciellt för dottern Cleopatra Selene!

Augustus tycks sen ha tagit symbolen för att markera sin seger över Cleopatra och Marcus Antonius genom att använda den på baksidan av sina mynt tillsammans med texten AEGYTPO CAPTA. Han myntade i dubbel bemärkelse krokodilen som en romersk symbol för Egypten.

Kung Juba II av Mauritanien präglade också mynt med en krokodil på. Han var gift med Cleopatra Selene.

Ett intressant faktum är att den franska staden Nimes än idag har en en krokodil kedjad vid en palm i sitt stadsvapen. På vapnet finns inskriptionen COL NEM, som betyder "kolonin Nimes", eller Colonia Nemausus. Nemausus fick status som romersk koloni [colonia] då kejsar Augustus bosatte veteraner från krigen i Egypten där. Den fastkedjade krokodilen är en symbol för det besegrade Egypten.


Egypten. Heraldik med krokodil. Nimes.
Nimes stadsvapen

Stadsvapnet skapades inte förrän 1535, men då togs symbolen från gamla romerska mynt. De präglade nämligen romerska krokodilmynt även i Nemausus.

Läs också:
Krokodiler i Nilen?
Sobek, Crocodilopolis och Egyptens Heliga Krokodiler
Den Ptolemaiska Dynastin

måndag 17 augusti 2015

Olika namn på Egypten, deras ursprung och betydelse.

Låt oss titta på etymologin bakom namnet Egypten, och andra namn på landet vi känner under det namnet.

Egypten


Ordet Egypten kommer från klassisk grekiska Aiguptos, vilket är en grekisk form för fornegyptiska Hwt ka Ptah, eller Hikuptah, vilket i sin tur betyder "Ptahs tempel" eller egentligen "Hemmet för Ptahs själ". Egentligen avsåg det endast ett tempel i Memfis, en av de viktigaste religiösa platserna i Fornegypten, men på typiskt egyptiskt vis, kom det också under en tid att beteckna hela landet.

Km.t och Dshrt


Fornegyptierna kallade sitt land Km.t (kemet) "det svarta landet", som är härlett från fornegyptiska km (kem) vilket betyder "svart". Man antar att det hänsyftar på det svarta slam som vid Nilens årliga översvämningar gödslade Nildalens jord och gjorde Nildalens smala jordremsa till ett av världens bördigaste jordbruksområden. Följaktligen hade inte svart heller den dystra symboliska innebörd det har och har haft i Europa. I Fornegypten stod svart för fruktsamhet och födelse.

Ibland talade de också om landet som Dshrt (deshret), "det röda landet", som anses ha avsett öknen. Rött som färg har i fornegyptisk symbolik en övervägande negativ innebörd, även om det finns vissa positiva associationer också.

Kimi


På koptiska språket, som bygger på fornegyptiska, heter landet Kimi. Koptiska språket kvarlever idag endast som rituellt språk i den koptiska kyrkan, en gammal egyptisk form av kristendom, till vilken de flesta av egyptens kristna bekänner sig.

Kopter


Kopter, är inte ett namn på landet, men det var en gång beteckningen på egyptier. Då araberna invanderade egypten, hade de problem med uttalet av Aegypti, som betyder "egyptier", och kallade befolkningen Kopti. Vid den tidpunkten var Egypten huvudsakligen kristet och namnet kom att överges då islam blev dominerande, men lever kvar som beteckning på de kristna i Egypten och deras kyrka, den koptiska kyrkan. En ortodox kyrka med uråldriga traditioner.

Masr


På dagens arabiska, egyptens officiella språk, kallas landet Masr, på arabiska skrivet [مصر]. Masr transkriberas ibland som Misr. Det betyder helt enkelt "land" eller "fort" och är förmodlingen ytterst härlett från fornegyptiska mdr.

Det officiella namnet på staten översätts till svenska som Arabrepubliken Egypten. Det blir på arabiska Gumhuriyat Misr al-Arabiyah, [جمهوريّة مصرالعربيّة]. (Notera att arabiskan läses från höger till vänster.)

Typiskt för Egypten, används Masr också informellt som namn på Cairo. Det är formellt inkorrekt, men det är en gammal tradition i Egypten att man använder samma namn på landet och dess maktcentrum.