Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

söndag 13 oktober 2019

Supertopplista 2

För alla "listbitare" följer här en supertopplista, täckande hela bloggens livstid så här långt.

Listan visar mest lästa (eller mest "öppnade") artiklar på bloggen under hela dess existenstid och fram till idag. Den visar bara sidor som öppnats direkt med s.k. "permalink", dvs sidor för enskilda artiklar. De som lästs på bloggens huvudsida eller öppnats genom "etiketter" kommer inte med.

Eftersom det täcker hela tiden från bloggens start har äldre artiklar en viss fördel, eftersom de funnits med längre.

Till skillnad från Veckotopplistor, som kan ändras ganska mycket från vecka till vecka, förrändras Supertopplistan mycket sakta.

Den här listan, som jag tittat på sen långt innan jag publicerade nån Supertopplista, toppades länge av Hundar i det gamla Egypten. Sen kom Krokodiler i Nilen? och gick förbi. Därefter var det länge Saladins Örn. Det var då jag publicerade den första Supertopplistan. Det har ändrats sig sen den kom. Saladins Örn har fallit ner till 7:de plats, och toppen har nu länge inhafts av Ormsymboler i det Gamla Egypten. Listan har alltid toppats av artiklar som har direkt eller indirekt att göra med djur.


 9. Myggor & Malaria i Egypten


fredag 20 september 2019

Om bitcoins juridiska status i Egypten


Jag har fått en fråga om bitcoin eftersom en läsare har funnit motsägelser mellan vad jag har skrivt och vad Wikipedia säger. Wikipedia skriver att bitcoin är förbjudet ("illegal") i Egypten eftersom Dar-al-Ifta, den högsta instansen för Islamisk lag i Egypten, deklarerat bitcoin som haram, förbjudet. Wikipedia skriver därför: "Egypt’s Dar al-Ifta, the primary Islamic legislator in Egypt, has issued a religious decree classifying commercial transactions in bitcoin as haram (prohibited under Islamic law)."

Jag skrev om den deklarationen, samtidigt skrev jag att bitcoin inte är förbjudet, att det faktiskt inte finns någon lag om bitcoin i Egypten överhuvud taget.

Först ska vi vara medvetna om att lag från Dar-al-Ifta inte är bindande i Egypten om lagen inte också gått genom parlamentet, om det inte rör islamisk familjerätt. Parlamentet följer i regel vad Dar-al-Ifta säger, då det gäller saker som rör den islamiska familjerätten, den gren av juridiken som i Egypten uttryckligen (enligt tradition och konstitution) hör till religionen; islamisk rätt tillämpas för muslimer; kristna och judar har sina respektive kristna och judiska lagar. Detta är "personal status law". Men Egypten är ingen islamisk stat i den meningen att allt i staten regleras enligt islamisk lag. Affärslivet, till exempel, följer en lag som har fransk förebild. Dvs, islamisk rätt kan vara vägledande för lagstiftarna i parlamentet även i grenar av juridiken som inte berör familjerätt, men den är inte bindande för lagstiftningen, och parlamentet har inte stiftat någon lag om bitcoin, varken för eller emot.

Dessutom; ett uttalande som det om bitcoin faller närmast utanför Dar-al-Iftas kompetensområde i Egypten, där, som jag just nämnde, islamisk rätt är begränsad till familjerätten. Det betyder alltså ingenting rent rättsligt. Det är ingen Egyptisk lag, bara ett uttryck för en moralisk ståndpunkt. Många muslimer känner sig tvungna att följa det för att det uttalats av en islamisk auktoritet, men ingenting händer om de bryter mot det. Det är överhuvudtaget ingen Egyptisk lag.

Därmed inte sagt att det inte skulle kunna bli lag. Den dag parlamentet står redo att diskutera bitcoin kan man förvänta sig att många - men inte alla - ledamöter moraliskt ser Dar-al-Iftas uttalande som vägledande. Men hittills har bitcoin inte varit på politikernas agenda. De har mycket annat att tänka på.

Personligen tycker jag att den officiellt uttalade motiveringen till Dar-al-Iftas deklaration är i högsta grad betänklig. Bitcoin deklarerades haram för att det inte legaliserats av en stat. Det finns alltså ingen som helst motivering som baseras på islamisk lag, det är bara en personlig åsikt hos dem som står bakom uttalandet.

Om vi lämnar Egypten för ett ögonblick och betraktar hela Islam i allmänhet så är bitcoin, ur rent islamisk synpunkt, problematiskt. Då man börjar fundera på om bitcoin är haram eller inte och varför, måste man också titta på hur det står till med "vanliga" fiat pengar. Det är nog ingen större tvivel om att de är haram. Förenklat kan vi säga att enligt islam måste pengar baseras på nånting, och nutidens valutor har bara ett värde för att ett värde deklarerats av staten. Det finns faktiskt ingenting bakom, mer än att folk tror på pengarnas värde. Så länge valutorna baserades på guld eller silver var det inget större problem, men valutorna nuförtiden är egentligen ingenting. Islamiska lärda har "löst" det genom att säga att såna pengar är halal (tillåtna) om de legaliseras av en stat. (Och det är väl detta som ligger bakom uttalandet om bitcoin.) Men det är ett argument som inte har nånting att göra med islam, det är bara ett praktiskt sätt att gå staten till mötes. En eftergift, om man så vill.

Så vad ska vi säga om bitcoin?

Jag vill inte uttala mig om hurvida bitcoin religiöst är haram (förbjudet) eller halal (tillåtet), Vardagsegyptologen är inte rätt forum för en mer ingående analys av islamisk rätt - men det finns ingen lag i Egypten om bitcoin; det är i skrivande stund inte olagligt.


måndag 26 augusti 2019

Malmö Arab Film Festival 2019

Den 4 till 8 oktober, hålls i Sverige Malmö Arab Film Festival (MAFF). Där visas 120 filmer från Arabvärlden och Nordafrika, det så kallade MENA-området. (MENA står för Middle East and North Africa.) Naturligtvis ingår där egyptiska filmer, Egypten är hela regionens motsvarighet till Hollywood och har den äldsta och största arabiskspråkiga filmindustrin.

För den som är intresserad är festivalen ett bra tillfälle att se egyptisk och arabiskspråkig film.

Jag har sett spellistan och det finns filmer av många olika slag, men jag vill framhålla två.

Den första är "El Fares wa el Amira" (Riddaren och Prinsessan), som enligt uppgift ska vara Egyptens första animerade långfilm.

Sen visar de den fantastiska "Yomeddine" (Judgement Day), som mycket väl kan vara den bästa egyptiska filmen någonsin. Filmen, som regisserats av Abu Bakr Shawky, handlar om en leprasjuk (spetälsk) pojke som av sina anhöriga lämnas i ett leprosarium (en spetälskekoloni - jodå, sånt finns fortfarande), varifrån han långt senare, botad, ger sig iväg för att hitta sin familj och återförenas med dem. Det är en sån film som man, då man sett den, aldrig glömmer.


måndag 19 augusti 2019

Uppdaterad artikel: Transkriberade vokalljud


Artikeln "Transkriberade vokalljud" har uppdaterats.

fredag 26 juli 2019

Henna

Henna är ett brunt eller rödbrunt färgämne, härlett från en växt, Lawsonia inermis. I Europa är det mest känt som hårfärgningsmedel. Det har dock en lång tradition i Västasien och Nordafrika som en slags tatueringsfärg. Det vill säga, det kallas ofta tatuering, men det är strängt taget inte nån tatuering alls, utan snarare målning på huden som binds till proteinet i dess ytskikt och därför består en vecka till tio dagar, varefter det tonar bort. Beroende på hur det hanteras kan färgen bli alltifrån rödbrun till närmast svart.

Vad som saluförs som henna är inte alltid ren henna, det kan finnas kemiska tillsatser eller rentav inte vara henna alls, utan kemiska färgämnen i samma färg. De kemikalierna kan vara allergiframkallande. Allergi för äkta henna är däremot ytterst sällsynt.

I området från Indien till Marocko, målar man ofta kropparna och framför allt händerna på brudar med henna före giftermålet. Det ha förekommit i tusentals år och verkar ha börjat som en fertilitetsrit, att bruden ska bli fruktsam. Men det görs och har gjorts i många andra sammanhang och det kan ha börjat på olika ställen av olika skäl. Det finns belägg för att det i minde Asien förekom redan på bronsåldern.




"The Night of Henna" firas eller har firats av Muslimer, Judar, Sikher, Hinduer och Zoroastrier - dvs folk i hela det område där hennaväxten naturligt växer. Den firas kvällen före den verkliga bröllopsfesten, och är en fest i sig.

I Egypten är henna på händerna, ibland fötterna och i vissa fall delar av övriga kroppen ganska vanligt, och brudar har nästan alltid bemålats med henna. Ibland är det illa utfört, det finns inte riktiga konstnärer i varje by - och konst är det, i alla fall då det är kvalificerat gjort.

Vi har läsare som förbereder turistande i Egypten med att läsa Vardagsegyptologen och om du ska besöka Cairotrakten och vill få en riktigt traditionell hennamålning, kan vi arrangera det. Det kräver en liten utflykt strax utanför Cairo, men det är ingen lång resa. Målningen måste torka och sen delvis skapas av, så det tar lite tid. Räkna med 4-5 timmar (inklusive restid) om det bara gäller händerna. Är det mer som ska bemålas tar det naturligtvis längre tid. Pga att konstnären är kvinna, och, som är vanling med hennamålare, arbetar i hemmet, är det bara kvinnor som kan komma ifråga.




Eftersom konstnären bara talar arabiska och normalt arbetar med lokalsamhället, kommer ni att åtföljas av en lokal kvinna som hjälper med översättning (arabiska-engelska) och åker med er från Cairo och tillbaka igen efteråt. Den lilla resan erbjuder inga speciella sevärdheter, men visar kanske lite av egyptiskt vardagsliv utanför turiststråken. Speciellt om ni åker som lokalbefolkningen gör. Annars är naturligtvis taxi också möjligt, om ni tycker bekvämlighet har högre prioritet än att hålla en låg prisnivå.
  
Jag kan inte här säga nåt säkert om priset, men Egypten är billigt för den som är van vid svensk prisnivå. Dessutom är det här ingen reguljär affärsverksamhet med upptrissade turistpriser. Om ni är intresserade, kontakta mig via email i förväg och säg hur mycket yta som ska målas och hur mycket hjälp ni kan komma att behöva före och efter, så kan vi diskutera saken. Om ni är flera, behöver vi naturligtvis också veta hur många som kommer. Är det flera på en gång kan det nog bli en viss mängdrabatt. (Du måste lösa ett captcha för att nå email adressen. Vi beklagar besväret, men det är nödvändigt för att undvika automatiserat missbruk med åtföljande drivor av spam som resultat.)


onsdag 17 juli 2019

Africa Cup of Nations 2019

Jag skrev tidigare om fotbollsturneringen Africa Cup of Nations, som för närvarande spelas i Egypten. Turneringen närmar sig slutet. Finalen spelas den 19 juli, mellan Senegal och Algeriet. Idag, den 17 juli, spelas bronsmatchen mellan Tunisien och Nigeria. Hemmalaget Egypten, på vars axlar vilade enorma förväntningar, gjorde praktiskt taget fiasko. De vann visserligen sin grupp i första omgången, men sen förlorade de mot Sydafrika i åttondelsfinalen, vilket av hemmapubliken betraktas som skandalartat.

Samtliga turneringens resultat finns här.

Läs också:


onsdag 10 juli 2019

Transkriberade vokalljud

Jag har fått en fråga om transkription av Egytiska/Arabiska namn. Någon har sett bokstäverna "i" och "e" använda omväxlande i samma namn: Ismail/Esmail. På samma sätt växlas till exempel mellan "u" och "o" (som i Muhammed/Mohammed) respektive "a" och "e" (som i artikeln al/el).

Det här gäller inte bara namn, utan arabiska ord överhuvud då de transkriberas till latinska bokstäver. Som jag tidigare skrivit, finns det ingen allmänt accepterad standard för hur detta ska göras. Dessutom är vokalljuden i Arabiska vaga och oklara, ljuden uttalas olika i olika dialekter och ibland av samma personer, och de ligger ofta mellan ljuden man normalt uttrycker med latinska bokstäver. Ljudet "ä" är t.ex. vanligt, och det transkriberas ibland som "a", ibland som "e".

Förvirringen blir större av att en transkription präglas av målspråket. Man glömmer ofta att europeiska språk uttalar vokalerna olika. För att ta ett exempel - bokstaven "u" beskriver helt olika ljud i t.ex. svenska och tyska.

Egyptierna själva är totalförvirrade då det gäller transkription till latinska bokstäver. De har ju inget fixerat målspråk. Följaktligen finns ingen logik alls i hur de gör det. Man kan se samma ljud transkriberat till olika bokstäver i samma mening, till och med i samma ord. Det förekommer på officiella skyltar, kartor o.d. Då de har nån uppfattning om hur den latinska vokalerna ska uttalas, är de dessutom helt präglade av engelska. Det bäddar inte för enhetlighet, vokalerna i engelska uttalas lite hursomhelst, pga språkets så blandade ursprung. Ta "u" i "united" "furcoat" och "bull"; "i" i "first", "iron" och "bit" eller "e" i "be" och "set". Sen används i transkriptioner ibland "ee" för "i-ljud", något som de fått från engelska ord som "see". Vad de missar där är att "ee" är ett långt i-ljud" och de använder det ibland för kort "i". Och nu har vi bara diskuterat vokaler. Det finns många andra problem med transkriptioner. Att från exempelvis ett transkriberat lexikon läsa sig till hur arabiska ord uttalas är därför mycket svårt, för att inte säga omöjligt.

Det vore bättre att skapa en standard med klara regler baserad på det internationella fonetiska alfabetets struktur,  och att inte låta den påverkas av speciella målspråk. Men vad jag vet, finns inga strävanden i den riktningen.

För att återgå till urspungsfrågan, "Ismail" eller "Esmail"; jag tycker att det ska vara "Ismail", men det är bara min personliga åsikt. Branschen är oreglerad och vildvuxen och allt är möjligt. Det är en hopplös röra.

Läs också:
Transkription av Arabiska till Latinska alfabetet
Cairo eller Kairo?
Sakkara eller Saqqara?
Ahwa & Kaffe - Ordens ursprung

- - -

Uppdaterad 19 augusti 2019:


Ismail eller Esmail? Häromdagen såg jag nåt transkriptionsmässigt riktigt fult: Esmaeel. Känner man inte till transkriptionsröran och hur den fungerar, skulle man inte kunna se att Esmaeel är detsamma som Ismail.


söndag 7 juli 2019

Säkerheten i Egypten sommaren 2019

Jag får ganska ofta frågor om säkerhetssituationen i Egypten och den har ju varierat kraftigt i olika riktningar under de senaste åren. Landet förekommer mest i utländska media då det händer nåt våldsamt, men det händer inte mer här än nån annanstans. Det finns mycket spänningar, men militär och polis håller landet i ett järngrepp. Delar av Sinaihalvön kan vara riskabla, där råder ett slags krigstillstånd, speciellt i provinsen Norra Sinai. Men tillträde till den kräver tillstånd från militären. Den är utom räckhåll för turister. Det brukar också varnas för landresor över Sinaihalvön, medan Sharm el-Sheikh och området runtom i Sydöstra Sinai anses säkert. Men flyg direkt dit då, ta inte buss från Cairo.

Det sker ett fåtal terroristattentat och de är vanligast runt kristna helger. Risken att råka in i nåt är betydligt mindre än den är i Europa. Om man vill extragardera sig kan man ju undvika att turista kring jul och påsk. (Koptisk jul och påsk.) Dessutom kan det vara klokt and undvika dagarna runt president- eller parlamentsval.

Demonstrationer är numera förbjudna, men om man skulle råka närma sig nåt som liknar en demonstration är det bäst att snabbt avvika. Och diskutera inte politik med egyptier. Vad du än tycker om ditt och datt, håll det för dig själv.

Med lite sunt förnuft kan du turista i Egypten utan nån större risk att råka ut för nåt - inte större risk än det är nån annanstans. Som turist blir du också särskilt beskyddad om nåt skulle hända. Turismen är ekonomiskt viktig för Egypten, turisters säkerhet har hög prioritet. Minsta lilla som händer en turist får genast turismen att sjunka.

Faktum är att den största faran i Egypten, både för turister och andra, är trafiken. Bil- och, framför allt tågtrafik. Olyckor sker hela tiden och massor av människor omkommer. Det är nog klokt att undvika tåg.

Läs också:
(Texten är från 2015 då situationen var annorlunda, men den är fortfarande relevant. Hotet från Islamiska Staten har dock avtagit.)

 

torsdag 4 juli 2019

Tunnelbanans linje 3 och dess pris

Tre nya stationer har öppnat på Cairos tunnelbananelinje 3, en ny linje under stegvis utbyggnad, som då den är färdig ska gå ända till Cairos flygplats. Det är ingen tillfällighet att de nya stationerna premiäröppnades just inför fotbollens Africa Cup of Nations 2019, de ligger nämligen nära Cairo International Stadium och El Salam Stadium, två av de arenor som hyser matcher i turneringen.

Biljettpriset på linje 3 är något högre än på linje 1 och 2. Man får betala 5, 7 eller 10 pund, beroende på resans längd. På linje 1 och 2 motsvarar det 3, 5 och 7 pund.

Då linjen är fullt utbyggd kommer den att utgöra det billigaste alternativet att ta sig från flygplatsen in i Cairo. Om det är särskilt bekvämt att åka tunnelbana i Cairo med en massa packning kan dock betvivlas. Speciellt om det är rusningstrafik. Det gamla talesättet om packade sillar passar i sammanhanget. Rusningsträngseln är närmast outhärdlig.

Här finns en karta över Cairos tunnelbanesystem. Linje 3 är grön.

Läs också:


onsdag 3 juli 2019

Africa Cup of Nations - Fotboll


Coupe d'Afrique des Nations, CAN, eller inofficiellt på engelska AFCON, Africa Cup of Nations är den största och viktigaste internationella fotbollsturneringen i Afrika. Den fungerar i princip som ett vanligt fotbolls-VM, fast begränsad till Afrika. Turneringen hålls vartannat år. I år är första gången den hålls sommartid.

CAN pågår just nu och värdlandet den här gången är Egypten. Matcherna spelas i fyra städer: Cairo, Alexandria, Ismailia och Suez. I sin nuvarande form består den av 24 lag i 6 grupper, där alla möter alla en gång. De två först placerade i varje grupp, plus de fyra bästa treorna avancerar till åttondelsfinaler.

Grupperna ser ut så här:

Grupp A: Egypten, Demokratiska Republiken Kongo, Uganda, Zimbabwe

Grupp B: Nigeria, Guinea, Madagaskar, Burundi

Grupp C: Senegal, Algeriet, Kenya, Tanzania

Grupp D: Marocko, Elfenbenskusten, Sydafrika, Namibia

Grupp E: Tunisien, Mali, Mauritanien, Angola

Grupp F: Kamerun, Ghana, Benin, Guinea-Bissau

Gruppspelet är slutfört och Egypten vann Grupp A med tre segrar.

I Egypten är förhoppningarna på hemlandet enorma. Med sju segrar sen CAN startades 1957, är Egypten det framgångsrikaste landet i turneringens historia. (I ärlighetens namn ska det sägas att då de vann den första turneringen 1957, var det bara tre länder som deltog: Etiopien, Sudan och Egypten.)

Den som vill ha mer detaljer om CAN 2019 kan följa allting på Afrikanska fotbollsfederationens hemsida, cafonline. (CAF står för "Confédération Africaine de Football" eller "Confederation of African Football").

tisdag 4 juni 2019

Smutsgam - Egyptian Vulture


Man kanske kan undra vad smutsgamen (Neophron percnopterus) har med Egypten att göra, men trots det på svenska nedlåtande namnet, har den stor kulturhistorisk betydelse. Arten finns i Medelhavsomtrådet och österut till Indien. Tyvärr har individantalet på några decennier minskat drastiskt; idag är smutsgamen akut utrotningshotad i hela sitt utbredningsområde.


Egyptian Vulture
Photo: Wildfaces/Pixabay (CC0/Public Domain)
 
 
På engelska kallas denna rovfågel "Egyptian vulture" och ibland Pharaoh's chicken. Den anses tillhöra den äldsta grenen i gamarnas evolution.

Namnet Neophron, kommer från grekisk mytologi och det finns en makaber historia om detta.

Aegypios, Neophrons vän, hade en kärlekshistoria med Timandra, Neophrons mor. Neophron var upprörd över detta förhållande och ville hämnas. Han, i sin tur, lyckades förleda Aegypios mor, Bulis, och få henne att gå in i det mörka rum där Timandra och Aegypios snart skulle mötas. Därefter fördröjde han sin mors inträde i rummet samtidigt som han fick Aegypios att gå in och, av misstag, ha sex med sin egen mor. När Bulis, Aegypios mor, upptäckte detta, stack hon ut sin sons ögon och begick därefter självmord.

Aegypios bad Zeus om hämnd, varpå Zeus förvandlade Aegypios och Nephron till gamar.


Egyptian Vulture
Photo: fda54/Pixabay (CC0/Public Domain)


Den andra delen av namnet Neophron percnopterus, betyder "svartvingad". Benämningen kommer från Linné, som 1758 (i tionde upplagan av Systema Naturae), gav fågeln det systematiska namnet Vultur percnopterus.
 
Att kalla smutsgamen "svartvingad" låter överdrivet - men trots att en vuxen fågel är huvudsakligen vit, har den svarta fjädrar på vingarna.

I det gamla Egypten var gamen en kunglig symbol, helgad åt Isis, och Faraonisk lag beskyddade den. På den tiden lär den ha varit en vanlig syn på gatorna i städer.


Från ett tempel i Kom Ombo
Photo: LorettaLynn/Pixabay (CC0/Public Domain)


Gamen associerades också med gudinnorna Mut och Nekhbet, och den finns också som hieroglyfiskt tecken. Uniliteralt står det för det glottala ljudet /ɑː/.

I Biblen omnämns smutsgamen under sitt hebreiska namn, racham, eller rachamah. På arabiska kallas den al-rakhmat al-misriyya.


tisdag 28 maj 2019

Ishockey-VM i Egypten?


Kunde man se ishockey-VM i Egypten? Ingen TV-kanal där sänder väl ishockey?

Nej, det är riktigt - ingen TV-kanal i Egypten sänder ishockey. Men man kunde se det på internet, på Internationella Ishockeyförbundets YouTube-kanal. Alla matcher streamades där och finns även tillgängliga i efterhand.
 
Så det är möjligt och okomplicerat att i Egypten se alla matcher i ishockey-VM pga att det inte finns nåt intresse för ishockey i Egypten. Där det finns intresse har det sålts TV-rättigheter och där är Internationella Ishockeyförbundets YouTube-kanal blockerad. Men där det inte finns nån som har rättigheter, är de generösa nog att låta vem som helst se vad som helst, bara man har internet.

Finland blev nya världsmästare. Vi får säga grattis till Finland. Det var faktiskt välförtjänt. Man kan vinna eller förlora en match på tillfälligheter, men man vinner inte tre matcher i rad över respektive Sverige, Ryssland och Canada utan att vara bra.

söndag 19 maj 2019

Världens bredaste hängbro

Cairo är en delad stad, med Nilen som en gränslinje rakt igenom. Sålunda finns där en rad broar som förbinder östra sidan med den västra. Broarna är flaskhalsar i den tunga Cairotrafiken

En ny bro invigdes i Cairo den 15:de maj i år. Den förbinder nordöstra Cairo med västra Cairo och kallas "Rod El-Farag Axis Bridge" eller "Tahya Misr Bridge".

En ny bro över Nilen är väl inte i allmänhet nånting särskilt anmärkningsvärt, men den här bron är speciell och har redan fått ett officiellt "Guiness World Records' certificate". Den är vad de kallar "the widest suspension bridge in the world". "Suspension bridge" ska väl rätteligen kallas "hängbro" på svenska. Dess bredd är 67,36 meter, och det ska alltså vara världsrekord.

Det sägs också att det var ett mål vid konstruktionen att det skulle bli ett världsrekord.

För övrigt är bron 540 meter lång och har sex-filig körbana i båda riktiningarna. Den bärs upp av 92 meter höga torn och 160 kablar.

söndag 28 april 2019

Edgar Allan Poe & Egypten


Under 1800-talet exploderade intresset för Egypten, inte minst pga Napoleons fälttåg dit i slutet av 1700-talet, de följande framstegen i att tyda hieroglyfer och stora arkeologiska fynd  under seklets gång. Det mystiska Egypten med de märkliga sedvänjorna retade fantasin och stimulerade, som vi redan sett, litteraturen. Conan Doyle och Lovecraft var två exampel av många. Ett annat är Edgar Allan Poe. Men i sammanhanget känns Poe bara tråkig. Hans Egypten har ingen mystik.


 Edgar Allan Poe
Daguerreotype, känd som "the Annie Daguerreotype", 1849
Fotograf okänd. Bilden är beskuren.

 
I tolv av Poes verk nämns Egypten, men även om jag generellt gillar Poe, måste jag säga att landet spelar en marginell och föga imponerande roll i hans verk. I många ämnen visar han djup kunskap och stor kreativitet i tänkandet och fantasin, men om Egypten är det ytligt och ganska meningslöst. Utan tvivel var han inte bekant med egyptologin ens på den relativt begränsade nivå den vid tidpunkten befann sig. Hans kunskap är bristfällig och han saknar helt förmågan att få det egyptiska inslaget fascinerande och fantasieggande. Egentligen känns det som han inte har nåt verkligt intresse för landets verkliga eller mytiska kultur,  utan nämner det lite här och där för att haka på vad som vid tiden vad "modernt".


tisdag 23 april 2019

Conan Doyle & Egypten


Sir Arthur Conan Doyle, Sherlock Holmes upphovsman, skrev mycket annat än Sherlock Holmes under sin karriär. Berättelser som "The Mummy" och "The Ring of Thoth" är tydligt egypteninspirerade. Precis som Lovecraft, är det det mystiska Egypten som figurerar i Conan Doyles historier, men, till skillnad från Lovecraft, besökte han verkligen landet. Det skedde 1846 och han reste aldrig dit igen. Som typisk brittisk kolonialimperalist föraktade han den egyptiska kulturen, ändå fascinerades han av arkeologiska fynd och mumier och bidrog till bilden av mystikens Egypten i samtidens litteratur. Han framställer dock oftast magin som illasinnad, helt i linje med sitt ingrodda egyptenförakt. (För kolinialtidens britter var allt obrittiskt illasinnat och barbariskt.)


 Sir Arthur Conan Doyle 1914
Foto: Arnold Genthe
Public Domain

Lustigt nog är det framför allt föremål från Egypten som dyker upp i berättelserna. Den enda historien som verkligen utspelar sig i egyptisk miljö är "The Tragedy of the Korosko" från 1898, som egentligen mer handlar om samtidens Sudan.


torsdag 18 april 2019

Egypten, Lovecraft och Bloch


I Europa (och Nordamerika) har det länge levt en föreställning om det antika Egypten som mystikens, magins och den esoteriska visdomens vagga. Oavsett hur sann eller falsk den bilden var eller är, påverkade den djupt europeisk konst, litteratur och filosofi under århundraden. Det återspeglas hos många europeiska och nordamerikanska författare.

H.P. Lovecraft (amerikansk författare, 1890-1937) är en portalfigur i den litteraturgenre som vi i brist på bra svenska termer får benämna "speculative fiction". Hans berättelser påverkade och påverkar fortfarande ett stort antal författare. Lovecraft var fascinerad ev egyptologi, men det var den europeiska bilden av Egypten som inspirerade honom. Ingenstans är det så tydligt som i "Nyarlathotep", en berättelse om en återupplivad egyptisk trollkarl. Förutom i berättelsen som bär hans namn, förekommer gestalten också i ett antal andra av Lovecrafts berättelser.

Lovecrafts viktigaste verk är kanske skapandet av de så kallade Cthulhu Mythos och den kosmologi i vilken de ingår. Ett viktigt inslag är de gamla gudarna, "The Great Old Ones", en sorts ofattbara kosmiska urväsen inför vilka människorna är hjälplösa.

En annan författare, Robert Bloch, inspirerades av Lovecraft och skrev också Cthulhu Mythos. I en serie kallad Robert Blochs egyptiska historier, räknar han ett antal egyptiska gudomar till "The Great Old Ones": Anubis i "The Great Opener of the Way", Bastet i "The Brood of Bubastis" och Sebek, en gestalt som motsvarar den gamla egyptiska krokodilguden Sobek.


Föredrar du ljudböcker, kan du finna verk av såväl Lovecraft som Robert Bloch här.


fredag 8 mars 2019

To Non-Swedish Blog Visitors


I have noticed that quite a large percentage of the visitors of this blog are not connecting from Sweden. It amounts to over 50% of the total. All imaginable countries are represented, but really big ones are Germany, the United States, and Russia. Even if there are people outside Sweden knowing Swedish, not at least expat Swedes, I doubt that all, or even most, of such a large number of non-Swedish visitors do.

Trying to let Google translate Vardagsegyptologen gives a crappy result, to say the least. I have experimented with that and if the resulting text is at all readable, it sometimes says the opposite of the original. This is especially difficult when it comes to Swedish, because it is a language with many homonyms. A computer cannot handle that.

I have already before received requests of an English version of "Vardagsegyptologen". I could write a similar blog in English as well, but that would require extra work which I cannot presently take the time to do for free. Even if it is no ideal solution, donations or sponsors could make it possible. However, finding suitable parties for that is not easy.

An alternative is to publish an English version as a paid email magazine on a subscription basis, which could also be arranged. If you are interested in that idea, please contact me. I need to see that there is sufficient interest in this alternative before starting anything, or even taking the time considering details. However, I am not talking about plaintext emails, but rather a formatted monthly magazine as a pdf-file. Something like a small e-book.

Be aware that we could spend much more time and effort on paid material, which would positively be reflected in the quality of an email magazine.

Anyone with thoughts, ideas, questions, or suggestions regarding any aspect of this is welcome to send an email; the address can be found here.

måndag 4 mars 2019

Hur mycket är en egyptier värd?

Om man ska tro vad egyptiska staten säger, är livet på en egyptier värt 80000 egyptiska pund! Det är vad man betalar ut för varje dödsoffer i den senaste stora tågolyckan, då ett tåg i full fart kolliderade med perrong nummer sex på Ramses Railway Station (Centralstationen i Cairo) den 27:de februari i år. Olyckan följdes av en kraftig brand. De officiella siffrorna säger att fler än 20 människor dog och över 40 blev allvarligt skadade. En mängd foton och videofilmer cirkulerade på sociala media. Där kunde man se ett explosionsliknande förlopp, flyende och brinnande människor, osv.

Tyvärr är det bara en i raden av dödsolyckor inom egyptisk tågväsende. Säkerheten är urusel. Att åka tåg är nog det statistiskt farligaste man kan företa sig i Egypten. Den offentliga statistiken talar för sig själv. Även "goda" år, med efter egyptiska mått få olyckor, är det i genomsnitt mer än en olycka per dag.

Läs också:

 

tisdag 26 februari 2019

Att slå upp ett paraply...


Det sägs att det betyder otur att slå upp ett paraply inomhus. Vissa källor hävdar att det kan härledas till Egypten och vidskepelser rörande Faraos skugga, speciellt om det var solljuset han skuggade.

Jag tycker nog det är långsökt. I ceremonier följdes Farao av två fläktbärare. Det bar inte paraplyer, snarare fläktande växtblad. I allmänhet lotusblad eller dadelpalmsblad - äkta eller imiterade - i sällsynta fall något annat. De symboliserade den vind de skapade, luftens rörelse, och därmed andning och liv. (Jämför uttrycket att blåsa liv i något.) I senare tid kan de också ha betytt "att blåsa nytt vatten till Nilen".

Det kan inte uteslutas att de med sin solskugga också representerade Faraos "skugga", i den mening "skuggan", tillsammans med "kropp" "namn" "själ"  och "personlighet" var de fem medfödda aspekterna av en individ. (Det fanns en sjätte aspekt, akh, som skapades med magi efter döden. Om du saknade akh kunde du inte dö "en andra död" så att du kunde inträda i "livet efter döden". Det var en orsak till att ritualen kring döden var så viktig. Den var en del av att skapa akh.)

Om vi återgår till frågan om paraplyer, är det troligare att urpsprunget är både nyare och mer prosaiskt - och inte har nånting alls att göra med Egypten. Det kan hända att den förklaring Charles Panati ger i boken Extraordinary Origins of Everyday Things (Harper, 1989) är riktig. Han skrev:

"In eighteenth-century London, when metal-spoked waterproof umbrellas began to become a common rainy-day sight, their stiff, clumsy spring mechanism made them veritable hazards to open indoors. A rigidly spoked umbrella, opening suddenly in a small room, could seriously injure an adult or a child, or shatter a frangible object. Even a minor accident could provoke unpleasant words or a minor quarrel, themselves strokes of bad luck in a family or among friends. Thus, the superstition arose as a deterrent to opening an umbrella indoors."
 
Läs om mer skrock:

torsdag 21 februari 2019

Att gå under en stege...


Eftersom vi i ett par inlägg den här månaden diskuterat skrock, ska vi kanske fortsätta lite till. Det finns en mycket vanlig föreställning om att det betyder otur att gå under en stege. Det finns de som vill härleda den till det gamla Egypten och det faktum att de där ansåg trianglar som heliga och att man vanhelgade en triangel genom att passera genom den. En stege lutad mot en väg skapar ju en triangel. Går man under stegen, går man genom triangeln.


Image: paul_harrison/Pixabay, CC0/Public Domain

En annan härledning är att det skulle komma från Jesus korsfästelse och att en stege stod lutat mot korset. Den var en symbol för förräderi och ondska, därför skulle det betyda otur att gå under den.

Båda förklaringarna kan vara riktiga. Kristendomen lånade mycket från Egypten och kan mycket väl ha tagit över en gammal vidskepelse och anpassat den till sin egen förklaringsmodell Sen kan det ha spritt sig med kristendomen till Europa.

Läs om mer skrock:

måndag 18 februari 2019

Offentliga Helgdagar (Public Holidays) 2019

De offentliga Helgdagarna i Egypten 2019 är som följer:

 7 Jan - Coptic Christmas Day
25 Jan - Revolution Day (Revolutionen som avsatte Mubarak, 2011).
25 Apr - Sinai Liberation Day
28 Apr - Coptic Easter Sunday
29 Apr- Sham El Nessim (Alltid dagen efter den koptiska påskdagen)
 1 May - Labour Day
 5 Jun - Eid al-Fitr (End of Ramadan)
 6-7 Jun - Eid al-Fitr Holiday
30 Jun - 30 Juni-revolutionen
23 Jul - Revolution Day (Revolutionen som avskaffade monarkin, 1952)
11 Aug - Arafat Day
12 Aug - Eid al-Adha
13-14 Aug - Eid al-Adha Holiday
15 Aug - Eid al-Adha Holiday, for Public Sector and Banks only
 1 Sep -  Muharram, Islamic New Year
 6 Oct - Armed Forces Day
10 Nov - Mawlid el Nabi, Profeten Muhammed's Birthday

Den exakta dagen för Muslimska helger är lite osäker. Den beror på faktiska observationer av månen som ibland kan flytta helgen en dag.

Ytterligare religiösa eller kulturella högtider firas ibland lokalt. Dessutom finns ett antal så kallade Bank Holidays, oftas en dag extra vid långa helger. Även den 1 januari. Banker och vissa myndigheter är stängda då, men annars fungerar det mesta som vanligt.

Läs också:

söndag 17 februari 2019

Svarta katters betydelse


Katter är gåtfulla och suggestiva varelser som eggat mänsklig fantasi genom hela historien. Är de dessutom svarta, tillskrivs de övernaturliga egenskaper. Kanske började det i det gamla Egypten. Men var svarta katter ett dåligt omen?


Image: Bess-Hamiti/Pixabay, CC0/Public Domain


Nej, det var de inte. Alla katter aktades högt av egyptierna, även svarta. De ansåg också att om en svart katt korsade din väg, var det ett speciellt gott tecken. Det kan hänga samman med att svart, som färg, symboliserade positiva saker.

Faktum är att man kan hitta svarta katter med den betydelsen även långt senare i historien. På 1600-talet hade den engelske kungen Charles I (Karl I) en högt älskad svart katt. Då den dog, beklagade han sig över att hans goda tur var borta. Dagen efter arresterades han och anklagades för högförraderi, på vilket snart följde en dödsdom och halshuggning.

 
Image: Efraimstochter/Pixabay, CC0/Public Domain


Synen på svarta katter som "onda", kan spåras till andra delar av medeltidens Europa. Man ansåg att de var följeslagare till häxor eller att de rentav var häxor i kattskepnad. Då en svart katt korsade din väg, ansågs det särskilt olycksbådande, att djävulen observerade dig. Det är väl den föreställning som fortfarande lever kvar som gammalt skrock.
 

onsdag 13 februari 2019

Duva & Toalett

Duvor betraktas som kärvänliga och kuttrande fåglar; en vit duva symboliserar till och med fred. Men duvor är aggressiva och elaka varelser - en personlighet de för övrigt delar med många andra fåglar. Inte heller är de påfallande vackra.

I Egypten äter man gärna duva [hamaem]. Det betraktas som en delikatess att ta till då det måste vara finare än kyckling (som ofta äts till vardags) och blir man hembjuden till en egyptier kan det hända att det slås på stort och bjuds på duva. Men inte ens det kan få mig att gilla duvor. Smaken är oansenlig och man får jobba hårt för att lösgöra de små ätliga delar som finns gömda bland benen.

I ärlighetens namn bör det nämnas att det inte rör sig om duvor som äter avfall och annat ute, utan särskilt uppfödda duvor, avseeda att ätas.

För den som inte kan arabiska hyfsat, inbjuder ordet för duva, "hamaem" [حـماَم], till missförstånd. Det liknar ett ord för toalett eller badrum, "hammaem" [حماَم]. Missförståndet väcker ibland en viss munterhet eftersom "aamal hammaem", "göra toalett", betyder att gå på toaletten, att ha avföring. Den arabiska stavningen är samma för båda orden, men uttalet skiljer sig lite åt. För ett otränat öra är det emellertid svårt att uppfatta.

söndag 10 februari 2019

Salt över axeln...

Spiller man salt, måste man ta en nypa av det och kasta över vänstra axeln för att avvärja olycka. Det är i alla fall vad gammalt skrock lär oss.

Den här sedvänjan fanns i redan det gamla Egypten, men har förmodligen sitt ursprung hos de gamla Sumererna, varifrån den spred sig till Egypten, och sen vidare över den antika världen - till Greker och Romare.

Salt värderades högt och att spilla det var en stor olycka. Hur högt det värderades vittnar språket om än i dag. Det engelska ordet "salary" är härlett från latinets "salarium", saltpengar, som var en del av de Romerska soldaternas lön. Man kan också säga att någon "inte är värd sitt salt", vilket alltså ursprungligen betydde att en Romersk soldat inte gjorde skäl för sin lön. Det uttrycket myntades av författaren Petronius i "Satyricon".

Man ser ibland uppgiften att saltet fick sitt värde av att folk värderade det så högt som smaksättare. Jag tror inte det är den ursprungliga anledningen. Salt var i det förflutna mycket dyrbart och jag är nästan säker på att det var för att det var ett av de första konserveringsmedlen. Man saltade t.ex. kött och fisk och kunde spara livsmedlen längre. Det kunde ha livsavgörande betydelse i tider och miljöer med ojämn livsmedelstillgång.

I Egypten idag har jag sett folk strö salt i rummen i hemmet för att avvärja onda inflytelser. Det finns en stark tro på salt som renande ämne i andlig mening.

fredag 25 januari 2019

Vänsterhänthet i Egypten

Ända in i nutid bekämpas vänsterhänthet i många kretsar i Egypten och skolbarn tvingas fortfarande att skriva med höger hand på många platser. Först nyligen har man börjat uppmärksamma problemet och försöker se det på ett mer upplyst sätt. Men i en stor del av det egyptiska samhället betraktas det fortfarande som fel. Det anses rentav som en synd att använda vänsterhanden. Massor av egendomliga trosföreställningar florerar om detta, såsom att vänsterhänta är lögnare och att de lockar till sig djävulen genom att äta med vänsterhanden, eller att de hamnar i helvetet om de håller en helig bok men den.

Åtminstone till en del, hänger det samman med islam. Man tvättar sig normalt efter toalettbesök med vänsterhanden och äter och hälsar med högerhanden. Profeten Muhammed föreskrev att man ska använda olika händer för rena och orena uppgifter och han själv var högerhänt. Han påstod också att demoner äter och dricker med vänsterhanden. Eftersom Profeten betraktas som en förebild i allt, så sitter det här djupt i egyptiernas sinne.

Att använda olika händer för "rena" och "orena" saker var kanske inte så dumt, i tider och på platser där möjligheterna till fullgod hygien inte alltid var de bästa. Det minskade sannolikt spridningen av olika smittor. Men det har knappast nån betydelse idag, om modern hygien upprätthålls.

Så långt problemet är relaterat till islam, har man börjat inse att vänsterhänthet faktiskt är ett naturligt fenomen. Vissa Muslimska auktoriteter hävdar nu att det enda rimliga tolkningssättet är att man ska använda den dominanta handen till rena saker och den andra till orena, vilket låter som en vettig tolkning som skulle legitimera vänsterhänthet. Det skulle emellertid fortfarande krocka till exempel vid handskakning mellan "olikhänta individer". Dessutom når inte såna tolkningar snabbt ut till befolkningsmassorna, som fortfarande hänger fast vid sina gamla föreställningar. Lär av det, ät aldrig med vänsterhanden om du äter med egyptier, eller muslimer i allmänhet!

Favorisering av höger över vänster är i och för sig inte unikt för islamiska samhällen, det förekommer likaväl i judendomen, kristendomen och i samhällen byggande på ursprungligen kristna värderingar. Även i Sverige. Det finns dessutom i vissa grenar av hinduismen. Var det egentligen började är oklart. Som så mycket annat, fanns det långt innan kristendom och islam dök upp och integrerades sannolikt i dessa utan att nån egentligen ifrågasatte det. Det var redan en etablerad föreställning. Det gamla Egypten favoriserade kraftigt högerhanden och man avbildade ofta sina fiender som vänsterhänta. Samma betonande av högerhanden fanns i det gamla Mesopotamien.

I gammalegyptisk konst har gestalterna ibland två höger- eller två vänsterhänder istället för en av varje. Orsaken till det är okänd, men det kan ha att göra med markeringar av "goda" och "dåliga" egenskaper, eller nåt liknande. Någon har föreslagit att det har att göra med givande eller mottagande, men det finns inte mer bevis för det än för nån annan ståndpunkt. Emellertid är det säkert en konstnärlig konvention som betyder något, inte artistisk oskicklighet.

måndag 21 januari 2019

Om Uppdateringar

Med anledning av en del frågor jag mottagit vill jag betona en sak som egentligen är självklar men tydligen ibland lätt att förbise. 

Priser, lagar, o.d. är naturligtvis kontinuerligt föränderliga i Egypten likaväl som på alla andra platser. Vad jag skriver om sånt gäller vid den tidpunkt som det skrivs, men kan ha ändrats då det gått ett tag. Ibland försöker jag uppdatera den typen av uppgifter, men det är inte alltid det blir av, och jag följer inte själv alla förrändringar i detalj. Det är i alla händelser inget du kan förutsätta att jag gör. Då du läser t.ex. en prisuppgift, var noga med att beakta inläggets datum. Är det inte relativt nytt, kan det hända att det angivna förhållandet förrändrats. Det gäller alla sakuppgifter av den typen. T.ex. prisuppgifter, valutakurser, visumregler, osv.

Problemet med gammal information är vanligt på internet. Många hemsidor är odaterade och gammal information ligger ibland kvar i det oändliga. Ofta är det omöjligt att veta vad som är gamla eller nya uppgifter om något, och det kan vara väsentligt då det gäller exempelvis lagar. Det kan ibland göra internet värdelöst som informationskälla. Allting borde tydligt dateras.

Vardagsegyptologen har daterade inlägg, så du kan i alla fall alltid se om uppgifterna är gamla eller nya.

torsdag 10 januari 2019

Turister & Social Media

Är man turist i ett land bör man uppföra sig så att man inte stöter sig med värdlandet. Turism bör bygga på respektfull nyfikenhet, även då man inte helt delar de värderingar man ser yttringar av.  Det är ren hövlighet då man är gäst, men det kan också handla om personlig säkerhet. Egypten är mycket annorlunda än Sverige och de värderingar som råder på nästan alla plan är annorlunda.

Det finns ett antal saker en turist inte bör göra i Egypten, helt enkelt för att det kan skapa legala problem. En av dem är att posta negativa kommentarer om Egypten på sociala media. Det finns turister som arresterats för, som det heter, förolämpande av Egypten eller spridande av "falska" nyheter. Man bör inte kritisera det politiska eller juridiska etablissemanget eller posta nåt som är negativt för Egyptens turistnäring. Sånt går inte an i Egypten och så länge du befinner dig i landet bör du avstå från sånt, i alla fall om kommentarerna kan spåras tillbaka till din person.

Har du lämnat Egypten är du utom deras räckvidd, men det kan inverka menligt på dina möjligheter om du senare försöker få visum för inresa igen.


söndag 6 januari 2019

Lagar om Fotografering i Egypten

För den som gillar att ta foton, finns det massor av intressanta motiv i Egypten. Allt är emellertid inte tillåtet att fotografera, så det är en fördel om man känner till en del lokala regler. Annars kan få problem med polis eller militär. Risken för såna problem ska man ta på allvar.

Det uttryckligen förbjudet att fotografera militära installationer. Förbudet gäller även "nära" militära installationer. Vad som är "nära" är inte tydligt definierat men brukar tolkas strängt. Bäst är undvika militära byggnader, fordon och i princip allt som har med militären att göra. Förbudet gäller även Suezkanalen.

Utan att det råder nåt uttryckligt förbud, är fotografering av offentliga byggnader, broar, tågstationer och annan infrastruktur känsligt. Det finns turister som blivit arresterade för att ha tagit bilder av sånt.

Vill du absolut ta en bild på någon byggnad eller så, fråga någon på platsen, till exempel en säkerhetsvakt, om det är tillåtet. Om du inte talar arabiska och han inte förstår engelska, och det gör han antagligen inte, peka på kameran och gör en frågande gest. Han förstår vad du menar och kan nicka jakande eller avvisande. Följ hans råd. Tro mig, du vill inte bli arresterad!

Då det gäller fotografering av identifierbara lokala individer, bör man fråga innan man tar en bild. Många egyptier är smickrade av att bli fotograferade, medan andra av olika skäl inte vill förekomma på bild. Man bör respektera deras ståndpunkt.