Den Fatimidiska Flaggan - Islamiska Symboler

Jag har fått frågor om det Fatimidiska Kalifatets flagga.

Profeten Muhammed och hans närmaste efterträdare förde en helsvart fana, al-Uqāb, som symbol för Islam. Namn och färg kom från stammen Quraish och dess nationalflagga, vilken möjligen hade markeringar, kanske en rovfågel (The Hawk of Quraish) i mitten, men det vet man mycket lite om.

Vid olika fälttåg användes också fanor med annan färg, men troligen alltid enfärgade.

Den svarta flaggan användes också av Rashidunkaliferna, dvs Profeten Muhammeds första fyra efterträdare.

Det finns ingen information om nån flagga förd av Umayyadkaliferna, men den Umayyaddynasti som senare etablerade ett Kalifat i Cordoba i Spanien använde en helvit flagga, så det är möjligt, men helt overifierat, att den vita fanan användes också av de ursprungliga Umayyaderna.

Abbasiderna förde svart fana, men färgen var inte tagen från al-Uqāb, utan från Abbasidernas egen historia. Det svarta var ett tecken på sorg, och de anlade den färgen som sin symbol då deras ledare dödats av den Ummayyadiska regimen.

Fatimiderna använde en helgrön flagga.

Fatimidernas flagga, som den sannolikt såg ut.

En grön fatimidisk flagga med "crescent" och stjärna, som man kan hitta på en del håll på internet, måste ses som ett rent fantasifoster. "Crescent" och stjärna som islamiska symboler har sitt urprung hos de Osmanska turkarna och förekom inte före deras tid. Dessa symboler spred sig framför allt sen den Osmanske Sultanen antagit kaliftitel.

Ursprunget till dessa turkiska stjärn-och-crescentsymboler är det Bysantinska Imperiet. De inkorporerade symbolen i Konstantinopels stadsvapen till minne av en seger över Goterna som ägde rum den första månaden av ett månår.

En annan förklaring man ibland kan se är att Bysans först var helgat åt Diana (eller möjligen Artemis-Hekate), och att en crescent var denna gudinnas symbol. Då kristendomen kom, lade man till stjärnan som symbol för Jungfru Maria.

Hur det än var med den saken, spred sig symbolen över Anatolien, dvs den asiatiska delen av vad vi idag kallar Turkiet, och antogs av de turkiska stammar som senare invanderade och befolkade området. Den kom således från Bysans in i den Osmansk-Turkiska symbolvärlden, och därifrån in i den Islamiska.

Det nuvarande Turkiets flagga

där man fortfarande använder crescent-och-stjärnsymbolen

Stjärna och crescent förekom som symboler också före Bysans och kan kanske härledas tillbaka till Sumerisk symbolik, men sambandet är otydligt. Klart är i varje fall att den Islamiska stjärn-och-crescentsymbolen leder tillbaka, först till de Osmanska turkarna, och i nästa steg till den Bysantinska symboliken.

Läs också:

Hawk of Quraish

Saladins Örn - Eagle of Saladin

Egyptens Flagga

Mamluckernas Flagga

Fatimidisk Tid - Historiens enda Shiitiska Kalifat
Kalif - Kalifat

Klädsel i Egypten - Dress Code - Besöka Moskéer

Vad är lämplig klädsel vid ett egyptenbesök?

Egypten är huvudsakligen muslimskt och efter europeiska mått konservativt. Det gäller i hög grad klädseln. Som besökare bör man respektera det. Även om det inte finns lagar som reglerar hur man ska vara klädd, skulle till exempel en lättklädd kvinna tilldra sig uppmärksamhet som kan bli mycket obehaglig. Å andra sidan, på platser där folk är vana vid turister har de en större tolerans än i mer isolerade landsändar. Ingen egyptier förväntar sig att turister ska klä sig helt som lokalbefolkningen, i synnerhet inte kvinnliga, icke-muslimska turister.

För en manlig besökare är det ganska lätt. Jeans och t-shirt är ett minimum, men helt tillräckligt i vardagslag. Ärmlöst linne eller shorts är däremot helt olämpligt, om man inte befinner sig på en badstrand.

En kvinna bör inte ha bara ben eller axlar. Lämpligt är långbyxor eller lång kjol eller klänning, som når åtminstone nedanför knäna. På överkroppen: helst inte bara armar och inte för öppet i halsen.

November-februari kan det vara överraskande kallt, speciellt sena kvällar, nätter och tidiga morgnar. Då behöver man en sweater och en jacka. Lättare vantar eller handskar kan också vara skönt. Vädret i stora delar av Egypten är då närmast som kylig svensk höst.

Ska man besöka en moské, och då talar jag om en icke-muslim som bara vill titta, går det i de flesta fall bra, speciellt för de historiskt intressanta moskéerna. Man bör dock undvika bönetiderna och speciellt fredagsbönen. Det är alltså olämpligt och ibland förbjudet för en icke-muslim att gå in då där förkommer religiös aktivitet.

Det finns ett fåtal moskéer som inte tillåter icke-muslimska besökare alls, men informationen om det varierar och reglerna verkar flytande. Annars går det i regel, fastän kvinnor kanske måste gå in i en separat ingång och bara får tillträde till ett begränsat utrymme.

Det är väl självklart att klädseln är ännu viktigare då man inträder i en helgedom. För en moské gäller först och främst att man tar av skorna innan man sätter foten över tröskeln. Man kan gå barfota eller i strumplästen, men absolut inte med skor inuti en moské.

Klädseln måste täcka all hud mellan knän och hals, och kvinnor bör ha en schal eller scarf för att täcka huvudet och halsen medan de vistas inuti moskén. Bara kvinnoarmar är inte tillåtet och kvinnohår får inte synas!

Om det finns människor i moskén som ber, vilket är möjligt vid vilken tid som helst, gå bakom dem. Att gå framför nån som ber är alltid opassande.

Den Egyptiska Valutans Fall & Det Billiga Egypten

Det egyptiska pundet ligger fortfarande på en nivå runt 18-19 EGP för en USD. Det tycks ligga relativt stabilt där, och kursen har närmast stärkts marginellt. Om det inte händer något oförutsett, tror jag att vi får se en kurs på mellan 17 och 20 EGP per USD ett tag framöver. Men det beror inte bara på värdet av EGP som sådan, utan även på förändringar i dollarkursen. Förut var EGP bunden till dollarn, men så är inte längre fallet - även om dollarberoendet naturligtvis är stort. Ändå, om man ser till turism och export, är Europa helt dominerande.

Den snabbt försvagade valutan har skapat stora problem i Egypten, då affärsmän, speciellt inom importbranschen, ofta har skulder i dollar (för inköp utomlands) som de ska betala tillbaka med inkomster (försäljning i Egypten) i EGP. Skulderna har i ett ögonblick mer än fördubblats och de hotas av konkurs.

Priserna i Egypten har gått upp på i stort sett allt, men i skiftande grad. Ett fåtal varor har i stort sett följt kursfallet, men i stor utsträckning har prishöjningarna inte varit i paritet med kursfallet, och arbetskraft har nästan oförändrat pris. För lokalbefolkningen är det en katastrof, eftersom få tjänar mer pengar än förut, i alla fall inte mer än marginellt mera, samtidigt som levnadsomkostnaderna stigit kraftigt. Från ett valutautländskt perspektiv, däremot, är Egypten idag billigare än nånsin.

Vill man t.ex.köpa fast egendom såsom mark, hus, eller lägenhet, har priserna visserligen stigit med i genomsnitt 50%, men då valutan samtigt fallit mer än 50% har priset från ett valutautländskt perspektiv fallit ca 25%. (Procentatsen är en grov uppskattning av ett genomsnitt, nästintill en gissning, baserad på ett ganska litet antal exempel, så ta inte de exakta siffrorna för allvarligt, de illusterar huvudsakligen principen - prisökningen är i själva verket mycket olika på olika objekt.)

Prisnivån, på det mesta, tenderar dock att stiga nästan dag för dag, så det är möjligt att prisökningar snart äter upp mycket av den valutautländska fördelen från valutafallet. Det återstår att se. Men just nu är Egypten ohyggligt billigt.

Valutakurserna är något olika hos olika banker och växlingskontor. Här kan du jämföra dollarkursen hos olika egyptiska banker.

Läs också:

Övervärderad Egyptisk Valuta
Egyptisk Valuta & Exchange
Om Uppdateringar

Egypten & Bärnsten

Bärnsten är fossilt harts eller kåda av vissa träd. Dess kemiska sammansättning varierar, eftersom det finns olika källor till hartset. Färgen varierar också, mestadels mellan gult och orange-brunt, men nästan varje färg är möjlig, även om alla utom gult till brunt är sällsynta. Bärnsten är transparent eller genomskinlig, ibland ogenomskinlig, och kan ha inslag av fossila insekter eller andra organismer som fångats inuti för länge sedan och konserverats.

Bärnsten har ingen kristallstruktur, den är amorf; och den är mycket lätt, den flyter i saltvatten. Den är fluorescerande i ultraviolett ljus, smulas inte sönder lätt och brinner i eld. Från den senare kommer det tyska ordet för bärnsten, "Bernstein", bränn-sten. På Engelska kallas den "amber". Ett ord som tros kunna härledas från arabiska "anber". Detta är i själva verket något annat: en substans som utsöndrats av spermacetivalar (kaskelotter) - ett ämne som ofta förväxlats med bärnsten. I gamla litterära källor är det inte alltid klart vilket av ämnena ordet refererar till.

På franska finns det en klar distinktion. Det fossila hartset kallas "amber jeune" (gul amber) och utsöndringen från kaskelotten kallas "amber gris" (grå amber). I slutet på 1400-talet togs "ambergris" upp i engelskan, där man nu har distinktionen mellan "amber" och "ambergris".

Även om det i princip finns överallt, är Östersjöns stränder den klassiska källan till bärnsten. Kaliningradområdet ensamt anses ha ca 90% av världens kända tillgångar. Mycket högkvalitativ bärnsten bryts också i Burma.

De gamla egyptierna använde bärnsten som de antagligen fick genom direkt eller indirekt handel med östersjö- eller nordsjöområdet. Man har hittat bärnstensobjekt i egyptiska gravar och till och med under huden på händerna hos mumier. Ämnet har förmodligen använts pga sina konserverande egenskaper.

Det finns också skriftliga belägg för att egyptierna förvarade donerat blod i bärnstenskärl, vilka skulle ha förhindrat blodets koagulation. De ska också ha använt bärnsten för implantat.