Featured Post

To Non-Swedish Blog Visitors

fredag 28 augusti 2015

Nedre Egypten & Övre Egypten


Om man läser om Egypten eller pratar med lokalbefolkningen, används ofta termerna Övre Egypten och Nedre Egypten. På grund av den västerländska konventionen att på kartor visa norr uppåt, är det lätt att tro att Övre Egypten ligger i norr och Nedre Egypten i söder. Det är dock helt fel. Orden "övre" och "nedre" står i relation till Nilens flödesriktning. Nedre Egypten är i norr, Övre Egypten är i söder. 

Begreppen har en lång historia, eftersom områdena historiskt betraktats som två olika riken även då de förenats under en härskare. Farao var "Kung av de två rikena". I Fornegypten hade de i viss mån olika symboler, och Faraonerna hade en dubbelkrona, pschent, för att markera sin härskarställning över både Övre och Nedre Egypten.

Det fanns också en vit krona för Övre Egypten och en röd för Nedre Egypten. Den vita kallades hdt [hedjet], den röda kallades dsrt [deshret]. Orden betyder helt enkelt "den vita" respektive "den röda". Pschent var en kombination av dessa.

Med kronorna associerades också de två gudinnorna Nekhbet och Wadjet, symboliserande Övre respektive Nedre Egypten. Nekhbet avbildas oftast som gam och Wadjet som kobra. De kallades ibland nebty, "Faraos två damer".

I nutid refererar egyptier ofta till Övre [engelska: Upper] eller Nedre [engelska: Lower] Egypten. I princip räknar man allt söder om Nildeltat till Övre Egypten.

Övre Egypten är generellt varmare, mer konservativt, och till stor del fattigare.

onsdag 26 augusti 2015

Egypten & Tandläkare


Hesi-Re, världens förste tandläkare


Tandläkarkonsten var väl utvecklad redan i de gamla högkulturerna: Egypten, Indien, Sumer och Kina. De borrade i tänder i Indusdalen så tidigt som 7000 f.Kr. I både Indien och Egypten användes avancerade metoder, även kirurgi. Varbölder dränerades genom artificiellt skapade öppningar. De reparerade tänder och använde  vissa former av tandproteser och de förstod att karies var smittsamt och spred sig, fastän spridandet tillskrevs maskar - inte bakterier, som vi skulle säga idag.


Gamla Egypten. Mumie. Tänder. Tandlagning.
Tänder från en egyptisk mumie.
Man ser hur de har använt guld för att fästa de konstgjorde framtänderna.
(Bilden är "in the Public Domain")


Gamla Egypten. Mumie. Tänder. Käke. Tandlagning.
Samma käke i helhet.
(Bilden är "in the Public Domain")


Den förste tandläkare som är känd till namnet är Hesi-Re, en egyptisk skrivare och läkare. Han hade epitetet "Den störste av dem som behandlar tänder, och av läkare." Uppenbarligen var han läkare med tänder som specialitet. Den besynnerliga totalseparationen av tandläkarkonsten från läkarkonsten kom senare.


Konstgjorda tänder och fästanordningar hittade i gamla egyptiska gravar.
(Bilden är "in the Public Domain")


Hesi-Re var också "känd av kungen", vilket kan betyda att han själv var av kunglig börd. Han var dessutom "Förman för de kungliga skrivarna". Det är lite oklart när han föddes, men han dog omkring 2600 f.Kr. och verkade under Farao Djoser, som regerade ungefär 2630-2611 f.Kr.


St. Apollonia, tändernas och tandläkekonstens skyddshelgon


Om vi går framåt lite i tiden, fram till den tidigaste kristna tiden, finner vi en annan anknytning mellan Egypten och tänder. 

I den katolska och de ortodoxa kyrkorna har de ett tändernas skyddshelgon, St. Apollonia. Om man har tandvärk sägs det hjälpa om man åkallar henne. 

Den 9 februari är hennes speciella dag, och det beror på en händelse i Alexandria, i Egypten, just denna dag - troligen år 249 e.Kr. Dionysius, Biskop av Alexandria (247–265), skrev till Fabius, Biskop av Antiochia, om mobbens uppförande under Roms 1000-årsfirande: "[...] Männen grep henne och genom upprepade slag slog de sönder alla hennes tänder. Utanför stadsporten byggde de så en hög med kvistar och hotade bränna henne levande om hon vägrade att efter dem upprepa ogudaktiga ord. På egen begäran given lite frihet, sprang hon snabbt in i elden och brändes till döds." 

Hennes tänder slogs sönder, vilket av nån anledning gjorde henne kvalificerad som tandläkarkonstens beskyddare.


Nutid


Tandläkarkonsten i Egypten i nutid är av växlande kvalitet. Precis som bland läkarna, så finns bland tandläkarna allt från klåpare till högsta europeiska nivå. De dåliga är riktigt dåliga och de bra är riktigt bra. Det gäller bara att hitta rätt. Samtliga är däremot utomordentligt billiga jämfört med svensk nivå. För en svensk med ett normalstort krav på tandarbete kan det löna sig att ta tandvården i Egypten. Är det ett större arbete lönar det sig absolut. Och när jag säger "lönar sig", menar jag inte bara att det är mycket billigare än Sverige, jag menar att det betalar resan och några veckors uppehälle också, och kanske det ändå blir pengar över. Problemet blir då att hitta en som håller hög kvalitet. De bästa tandläkarna är utbildade i Europa.

Jag eller en medarbetare kan hjälpa enskilda att organisera en tandvistelse i Egypten, om så önskas. Vi känner bra högkvalitativa tandläkare och kan hjälpa till att organisera lämpligt boende och hela vistelsen. Om nån är intresserad av detta, skriv en rad så kan vi diskutera mer i detalj. Men notera att det är en privat individualiserad hjälp vi kan ge till ett fåtal, det är ingen storskalig professionell affärs- eller näringsverksamhet.

tisdag 25 augusti 2015

Kräftor - ett misstag med konsekvenser

Kanske du har haft kräftskiva i augusti, och möjligen var kräftorna från Egypten? Men visste du att kräftor inte har funnits i Egypten längre än sen 1980-talet och att deras närvaro där är baserad på ett stort misstag? En räkodlare i el Qanater, en stad i guvernementet Qalyubia, norr om Cairo, råkade av misstag köpa kräftor istället för räkor från USA. När de kom var de inte vad han hade väntat sig, så han dumpade dem i Nilen. Där har de spritt sig, finns nu allmänt och orsakar många problem i Nilens ekosystem. 

Det finns emellertid en potentiellt god effekt av kräftspridningen. I Nilen lever en farlig parasitmask: bilharzia eller schistosoma, som orsakar sjukdomen Schistosomiasis, ett stort problem i Egypten. Kräftor tycks äta upp de sniglar som tjänar som värddjur för Schistosoma. Det har gjorts flera vetenskapliga studier om detta. Resultaten är lovande.

Kräftor som mat har väl inte slagit igenom i Egypten. Många människor vet inte vad det är eller ser på det med misstänksamhet, och kräftor har ingen plats i det traditionella köket. De kunde emellertid utgöra en billig och rik proteinkälla. Om de nu inte bär på för mycket skadliga bakterier, som en studie antyder. 46.67% skulle vara otjänliga som människoföda!

Det påstås om kräftorna att alla absorberade föroreningar avlagras i skalet (som ömsas flera gånger om året), därför skulle köttet vara mycket rent. Man hävdar till och med från vissa hålla att kräftorna renar Nilen och inte skapar röra i ekosystemet.

Sista ordet är säkert inte sagt om Egyptens kräftor ännu, men deras introduktion var ett misstag med stora konsekvenser (om de är övervägande goda eller dåliga ska jag låta vara osagt). Det kanske kan vara roligt att veta det då du sitter i Sverige och smörjer kråset med egyptiska kräftor.

måndag 24 augusti 2015

Karkadé - Hibiskuste





Nånting som jag stött på i många hörn av världen men lärt mig att riktigt uppskatta först i Egypten, är hibiskuste, också kallat karkady eller karkadé. Det ger ett blodrött te, [الكركديه الشاي], som sedan gammalt är vanligt i Egypten och Sudan. Kylt ger det en utsökt svalkande dryck, som dessutom är nyttig. Det sägs att det var de gamla faraonernas favoritdryck. Det senare har jag inte kunnat få bekräftat, men mitt eget förhållande till detta te har utvecklats till en passion. Då jag är i Cairo dricker jag det dagligen, ofta kylt. Man kan koka mycket te, buteljera det och fylla kylskåpet. Sen kan man använda det istället för mineralvatten, läskedrycker m.m.

Växten kommer ursprungligen från Sydostasien, men odlas sen gammalt i Övre Egypten och i Fayoum, samt i många andra länder. Hibiskus från Egypten och Sudan anses ge det bästa teet. I Sudan kallbrygger man det ibland, det är omständligt och tar lite tid, men det ger en överlägsen tekvalitet. Både smak och näringsämnen tar stryk av upphettning, som inte behövs för att utlösa de verksamma ämnena från växtdelarna.

Hibiskusplantan, Hibiscus sabdariffa, innehåller mycket nyttigheter; alla delar av växten kan ätas. Den innehåller C-vitamin (askorbinsyra), citronsyra, maleinsyra, vinsyra, glykosiden hibiscin, plus en hel del annat. Färgen kommer av anthocyaninerna delphinin och cyanin. De senare är biologiskt mycket verksamma bioflavonoider och mycket starka antioxidanter.

Förutom att vara en god och svalkande dryck, har hibiskuste flera medicinska effekter. Den mest dokumenterade är att det är blodtryckssänkande. I folkmedicinen används det mot olika åkommor, till och med mot cancer.

I Egypten skålar man ibland i hibiskuste, t.ex. vid bröllop, eller bryter fastan vid Ramadan med det. Färgen bidrar till att göra det extra festligt.

Tyvärr förstör man en del av nyttigheten genom att tillsätta massor av socker. Både kaffe och alla slags teer sötas i Egypten till vansinne. Det är inte alltid sötat te, utan snarare sockerlag kryddat med lite te. Det bästa är att begära allt sockerfritt. Det brukar vara möjligt vare sig du dricker det ute på lokal eller blir bjuden privat.

Den blodröda färgen skulle göra karkadé lämpligt vid svenskt julfirande!


lördag 22 augusti 2015

Siffror i Egypten. Två system.


Siffror i Egypten - arabiska & indo-arabiska


Siffrorna som används lokalt är av två slag, dels de som alla svenskar redan känner till och som brukar kallas arabiska siffror; dels använder man en uppsättning som kallas indo-arabiska. De senare behöver även en turist kunna, eftersom de används på de flesta prislappar. Överhuvudtaget är det dem lokalbefolkningen använder i vardagslag. Man kan också råka ut för konstiga systemkombinationer, till exempel nummerlappar i vissa köer. Då har lapparna indo-arabiska nummer medan tavlan som på väggen rullar fram nummer efter hand visar de "vanliga" arabiska siffrorna (som också används i Sverige).

Det är till god hjälp att lära sig de indo-arabiska siffrorna innan man besöker Egypten. Åtminstone bör man ha en fusklapp med sig där man kan titta och "översätta". Inte minst för prislapparnas skull. Så här fungerar det.


0  1  2  3  4  5  6  7  8  9    är

٠ ١ ٢ ٣ ٤ ٥ ٦ ٧ ٨ ٩

Observera också att medan arabisk skrift läses från höger till vänster, läses tal alltid från vänster till höger, även då de står mitt i annan text. 

Året 2011, till exempel, skrivs ٢٠١١

56379 skrivs ٥٦٣٧٩

Och får du en nummerlapp där det står ١٥, betyder det 15.

Observera att ٠ är 0 (noll), inte ett decimaltecken; ٥ är 5, inte en nolla; och ٦ är 6, inte sju. Lätt att ta fel på i början.


Siffersystemens ursprung


De två siffersystemen härstammar båda från indisk Brahmiskrift, från vilken siffrorna utvecklades i två riktningar, en östarabisk, och en västarabisk. Det är de västarabiska siffrorna som används i Europa idag. De utvecklades av morerna I nuvarande Marocko och Andalusien (i moriska Spanien) på 900-talet. Delningen av det arabiska språkområdet i detta hänseende kvarstår. I de asiatiska delarna och i Egypten används det östarabiska systemet, i till exempel Algeriet och Marocko används det västarabiska. Men på grund av dess internationella karaktär och relativt generella användning i vetenskap, dyker västarabiska siffror upp även i det östarabiska området - för särskilda användningsområden.

Mer egyptisk-arabiska? Läs artiklarna med etiketten arabiska.

torsdag 20 augusti 2015

Egyptisk Värmebölja, Sirius och Hunddagarna

Värmebölja


Det har just varit värmebölja i Egypten. Den som aldrig varit här tror gärna att det är samma soliga väder året om, men det är det finns årstidsväxlingar här också. Juli och Augusti är vanligtvis olidligt heta. Den som varit här under den tiden talar gärna om helveteshetta. Enligt egyptiska hälsoministeriet har mer än 108 personer avlidit av värmen under de senaste veckorna. Det verkliga antalet är sannolikt många gånger större. I Egypten finns ingen pålitlig statistik om nånting. Staten här har inte samma insyn i allt som händer som den har i Sverige. Ute i byarna dör folk och begravs snabbt och ingen frågar efter dödsorsak. Än mindre kommer de med i statistiken.

Man kan säga att vi just upplever Hunddagarna. Det är ett begrepp som finns på flera stora europeiska språk. På engelska kallas det "dog days", och det är ett gammalt begrepp som européerna ärvt från antikens romare, som kallade det "dies caniculares" [från Latin "canis", hund]. Romarna associerade hunddagarna med hetta, föruttnelse, sjukdom och död.

Men varifrån fick romarna begreppet? Och vad har dagarna med hundar att göra?  

De frågorna leder oss till det gamla Egypten. Romarna ärvde praktiskt taget alla sina kalendariska begrepp från Egypten, och så är fallet här också.


Sirius, en andra sol


Sirius är den klarast lysande stjärnan på himlavalvet. I gamla tider trodde många folkslag att den ökade solskenets hetta när den var i konjunktion med solen, dvs då solen och Sirius ligger åt samma håll från jorden sett. Romarna trodde detta, och så gjorde de gamla egyptierna.

De gamla egyptiernas år var sideriskt [engelska: sidereal]. Det är ett solår som också tar hänsyn till då någon fixstjärnas heliakiska uppgång, dvs då den blir synlig ovan horisonten vid eller strax före soluppgången efter att under en tid inte ha varit synlig alls. I deras fall var fixstjärnan Sirius. I Fornegypten markerades nyåret av Sirius heliakiska uppgång.


Sirius, Hundstjärnan


Sirius är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden "Stora Hunden" [Canis Major], och Sirius kallas ibland Lilla Hunden eller Hundstjärnan. Vad romarna kallade hunddagarna, var dagarna just innan och efter Sirius heliakiska uppgång. Ibland säger man att det var 20 dagar innan och 20 dagar efter.

Namnet Sirius fick stjärnan av egyptierna, som döpte den efter en hundgud, Sihor, vilket är ett annat namn på Anubis (en gud med hund- eller schakalhuvud). En annan egyptisk tradition kopplar ihop Sirius med gudinnan Isis och Osirismyten. Sirius försvinner i 70 dagar innan sin heliakala uppgång. I egyptisk mytologi motsvaras det av de 70 dagar Isis vistades i avskildhet innan hon födde Horus. Samma 70 dagar reflekteras i det att en farao begravdes 70 dagar efter sin död, fastän mumifieringen inte tog hela den tiden. En symbol för död och uppståndelse: Farao återföds till livet efter detta, samma sak sker på ett stellärt plan.

Före romersk tid var Hundstjärnan en god kraft. För Egyptierna förebådade den Nilens årliga översvämning, viktig för Egyptens överlevnad, och den var en symbol för återfödelse. Romarna däremot såg det som en dålig kraft, nånting de associerade med sjukdom, depression, ruttnande mat, död och förfall. Det är den uppfattning som fortfarande lever kvar.


Rötmånaden


På svenska motsvaras hunddagarna närmast av rötmånaden, även om effekten blir mildare i ett klimat som det svenska. Man kan ju fråga sig varför sammanhanget med hunden aldrig riktigt slagit igenom i nordligaste Europa. "Hundedagarne" nämns visserligen i den svenska Bondepraktikan, men man talar hellre om rötmånaden, åtminstone i nutid. Annat är det i Frankrike, där hundassociationen vuxit ur de speciella sommardagarna och blivit ett ord för värmebölja i allmänhet, vilken och när som helst: canicule. Men jag betvivlar att särskilt många fransmän är medvetna om att deras ord för värmebölja är härlett från ett begrepp som har sitt ursprung i det gamla Fornegypten.

tisdag 18 augusti 2015

Egyptisk Valuta & Exchange

Egyptisk valuta


Valutan i Egypten är Egyptiskt Pund. På varje pund går det 100 piastrar.

Den officiella koden för egyptiska pund är EGP. Beteckningen LE är också ganska vanlig.

Pundet heter på egyptisk arabiska geneh (uttalas ungefär "gnii"), med arabisk skrift [جنيه]. Piaster heter qirsh, eller irsh.

Sedelvalörer i allmänt bruk är på, 5, 10, 20, 50, 100 och 200 pund. Myntvalörer är 1 pund, 50 piaster och 25 piaster.

En del gamla (lägre) valörer på sedlar och mynt finns fortfarande i giltig cirkulation, även om de inte tillverkas längre. Det är sällsynt att man ser dem.

Vill du se sedlar och mynt så har Egyptiska Centralbanken ett "Museum" tillgängligt på sin website.


Hur ska man ta med pengar?


Vad ska en tillfällig besökare från Sverige ha för valuta med sig till Egypten? Eller ska man ha kort och ta ut på platsen?

Först och främst, Egypten är ett kontantsamhälle. Man kan betala med kort på vissa större ställen och de flesta hotell och restauranger där man har många utländska turister, men kontanter föredras, också för stora belopp. Rör du dig utanför de större stråken har du ingen nytta av plastkort. Det blir också billigare för dig som kund med kontanter. Kort är dyrt. Bankautomater finns, men det är förhållandevis svårt att som besökare bedöma säkerheten. Ett kort kan vara en reservlösning om nåt skulle hända. Inte mer än så.

Eftersom det finns ett litet fåtal saker inom den typiska turistbranschen som bara kan betalas med USD och ibland EUR, föreslår jag en smärre summa kontanter i USD. Hur mycket, beror på vad du ska göra. Du måste även betala inresevisum på flygplatsen med USD.

Då du kan välja, är det annars alltid fördelaktigare att betala direkt med EGP. Annars betalar du alltid lite extra som turist. Växelkursen de tillämpar på till exempel ett hotell är inte till din fördel.

I övrigt rekommenderar jag absolut att ta med svenska kronor i kontanter, som 500-kronorssedlar. Växelkursen är oftast bättre i Egypten än i Sverige, och att först växla till EUR eller USD är ett extra växlingssteg och bara slöseri med pengar. Säkerheten är inte nåt stort problem om man handskas förnuftigt med pengarna och inte exponerar dem för okända. Bär dem i en s.k. passpåse under kläderna och ha bara ett smärre belopp framme, i en ficka eller plånbok. Växla bara så mycket du behöver efterhand.

Växelkursen varierar en del beroende på var man växlar. Jag föredrar banker framför växlingskontor. Bankerna har vanligtvis en något fördelaktigare växelkurs.


Valutarestriktioner


Egypten har valutarestriktioner. Som resenär får man i skrivande stund bara passera gränsen in eller ut med kontanter upp till 5000 i den lokala valutan EGP - och i utländsk valuta upp till motsvarande USD 10000. Det är i de flesta fall mer än vad en tillfällig besökare behöver.

Fullständiga "Egypt Customs, Currency & Airport Tax Regulations details" är tillgängliga på IATAs hemsida.

måndag 17 augusti 2015

Olika namn på Egypten, deras ursprung och betydelse.

Låt oss titta på etymologin bakom namnet Egypten, och andra namn på landet vi känner under det namnet.

Egypten


Ordet Egypten kommer från klassisk grekiska Aiguptos, vilket är en grekisk form för fornegyptiska Hwt ka Ptah, eller Hikuptah, vilket i sin tur betyder "Ptahs tempel" eller egentligen "Hemmet för Ptahs själ". Egentligen avsåg det endast ett tempel i Memfis, en av de viktigaste religiösa platserna i Fornegypten, men på typiskt egyptiskt vis, kom det också under en tid att beteckna hela landet.

Km.t och Dshrt


Fornegyptierna kallade sitt land Km.t (kemet) "det svarta landet", som är härlett från fornegyptiska km (kem) vilket betyder "svart". Man antar att det hänsyftar på det svarta slam som vid Nilens årliga översvämningar gödslade Nildalens jord och gjorde Nildalens smala jordremsa till ett av världens bördigaste jordbruksområden. Följaktligen hade inte svart heller den dystra symboliska innebörd det har och har haft i Europa. I Fornegypten stod svart för fruktsamhet och födelse.

Ibland talade de också om landet som Dshrt (deshret), "det röda landet", som anses ha avsett öknen. Rött som färg har i fornegyptisk symbolik en övervägande negativ innebörd, även om det finns vissa positiva associationer också.

Kimi


På koptiska språket, som bygger på fornegyptiska, heter landet Kimi. Koptiska språket kvarlever idag endast som rituellt språk i den koptiska kyrkan, en gammal egyptisk form av kristendom, till vilken de flesta av egyptens kristna bekänner sig.

Kopter


Kopter, är inte ett namn på landet, men det var en gång beteckningen på egyptier. Då araberna invanderade egypten, hade de problem med uttalet av Aegypti, som betyder "egyptier", och kallade befolkningen Kopti. Vid den tidpunkten var Egypten huvudsakligen kristet och namnet kom att överges då islam blev dominerande, men lever kvar som beteckning på de kristna i Egypten och deras kyrka, den koptiska kyrkan. En ortodox kyrka med uråldriga traditioner.

Masr


På dagens arabiska, egyptens officiella språk, kallas landet Masr, på arabiska skrivet [مصر]. Masr transkriberas ibland som Misr. Det betyder helt enkelt "land" eller "fort" och är förmodlingen ytterst härlett från fornegyptiska mdr.

Det officiella namnet på staten översätts till svenska som Arabrepubliken Egypten. Det blir på arabiska Gumhuriyat Misr al-Arabiyah, [جمهوريّة مصرالعربيّة]. (Notera att arabiskan läses från höger till vänster.)

Typiskt för Egypten, används Masr också informellt som namn på Cairo. Det är formellt inkorrekt, men det är en gammal tradition i Egypten att man använder samma namn på landet och dess maktcentrum.

Välkommen till Vardagsegyptologen!

Jag föreslår att nya läsare börjar med sidorna "Om Daganthi & Bloggen" respektive "Kontakt & Service". De fungerar som en slags inledning.

I övrigt kan jag bara hoppas att Vardagsegyptologen ska stimulera intresset för det mångfacetterade Egypten och erbjuda intressant läsning och användbar information.